Visst går det att bygga snabbare, enklare och billigare i Sverige

6 mars 2024   Byggkostnaderna i Sverige, framför allt för bostäder, diskuteras med jämna mellanrum och synpunkter förs ofta fram att det är dyrare i Sverige jämfört med andra länder. Är det så? Hur stora är skillnaderna? Sticker svenska byggkostnaderna ut i en internationell jämförelse? Vad beror eventuella skillnader på? Illustration: begrepp  i artikeln, procentsatser i bilden gäller för svenska byggprojekt

I en nyligen genomförd studie finansierad av SBUF analyserar och jämför vi bostadsprojekt utförda i Sverige, Portugal och Finland. För några bostadsbyggnadsprojekt i respektive land har vi haft möjlighet att i detalj studera delarna i den totala produktionskostnaden. Parallellt har en statistisk studie också genomförts.

Störst skillnad i byggkostnad
Jämförelsen visar att den största skillnaden ligger i byggkostnaden. I Sverige (och Finland) utgör byggkostnaden en betydligt större andel av den totala produktionskostnaden jämfört med Portugal. Det är tydligt att den högre kostnaden för byggnadsarbetare i Sverige (och Finland) är en starkt bidragande orsak till den högre byggkostnaden. Högre grad av industrialisering och prefabricering i svenska och finska projekt uppväger inte skillnaden i byggkostnad. Om graden av prefabricering i byggprojekt också kan ses som utveckling mot digitalisering och industrialisering så tycks Sverige och Finland ligga lika långt framme. Det är också tydligt att de olika byggarna är/blir duktiga på de tekniska system och plattformar de använder och utvecklar dessa till sina konkurrensfördelar.

Byggteknik
Sverige och Finland har lägre andel av byggnadsarbete på arbetsplatsen jämfört med Portugal, större andel prefabricering och mindre av manuell produktionsteknik i t.ex. stomme. System för administration och logistik förefaller vara mer utvecklade i Sverige och Finland än i Portugal men det har inte undersökts specifikt. Långtgående slutsatser om detta kräver noggrannare studier. Det är säkert så att högre löner driver på industrialisering och digitalisering. De olika mötena med representanter från byggföretag och presentation av byggprojekt har gett en begränsad inblick i utvecklingstakten i byggbranschen när det gäller digitalisering och industrialisering.

De svenska projekten har gemensamma installationer för alla lägenheter byggnaden. I Portugal är installationer för luft och värme vanligen separata för varje lägenhet. I Finland är det vanligt både med separata installationer i lägenheter och gemensamma installationer för byggnaden. Separata installationer kan göra det enklare för den enskilde lägenhetsinnehavaren att styra klimatet i sin lägenhet.

Svenska lägenheter är större och planlösningar skiljer sig åt

De svenska projekten hade 8–33 % större boarea (BOA) än de finska projekten vid en jämförelse mellan 1 RoK, 2 RoK, 3 RoK etc. En genomsnittlig trerumslägenhet i de svenska projekten har helt klart en högre byggkostnad än en trerumslägenhet i ett finskt projekt.

Tillämpning av krav på tillgänglighet och dagsljus
En analys av planlösning från projekten visar att de finska och portugisiska projekten inte klarar den svenska tolkningen av tillgänglighet och dagsljuskrav. De svenska lägenheterna har större ytor för att tillgodose tillgänglighet och dagsljus. Även om underlaget inte är stort och det kan finnas andra orsaker till skillnaden i lägenhetsstorlekar är det ändå en tydlig indikation på att de svenska kraven på tillgänglighet och dagsljus leder till större BOA. Krav som rimligen borde vara desamma för hela EU.

Byggtid
De redovisade tiderna i projekten visar inte på några större skillnader när det gäller att komma till byggstart. Tidigare undersökningar gör gällande att i t.ex. Tyskland har kommunerna ett proaktivt agerande som ger korta ledtider för byggprojekt.

Statistisk analys
En statistisk analys har genomförts för att utreda om de underliggande skillnader i löneläge och skatter kan förklara skillnaderna i byggkostnader. De justerade kostnader för Portugal hamnar på samma nivå som tre av de finska projekten, men fortfarande lägre än de svenska. Även om ett finskt projekt avviker, så stöder analysen hypotesen att det är något dyrare att bygga i Sverige (jämfört med Finland och Portugal) inte enbart på grund av skillnader i löneläge.

Så kan byggkostnader i Sverige sänkas
De möjligheter som finns att sänka byggkostnaderna i Sverige och som noterats är:

• Se över tillämpning av krav för tillgänglighet och dagsljus. Den svenska tillämpningen ger högre byggkostnad jämfört med Portugal och Finland. Hur stor är skillnaden i uppnådd funktion?
• Se över bestämningen av boarea (BOA). Hyran baseras på BOA och mätregeln kan inverka på utformningen av bostadsbyggnader. I Sverige används en 6 m regel vid mätning av BOA: Vid beräkning av BOA inräknas del av våning som ligger inom 6,00 m (mätt vinkelrätt från ytterväggens insida) från yttervägg som inte gränsar mot annan byggnad och vid vilken golvet ligger i nivå med eller över anslutande marknivå…

Motsvarande mätregel finns varken i Finland eller Portugal.

• Installationer för luft, uppvärmning och varmvatten utgör stor andel av byggkostnaden. Gör internationella utblickar för att finna smarta lösningar som kan anpassas till svenska förhållanden.
• Lönekostnaden är starkt kostnadsdrivande. Lägre löner och skatter är ett sätt att minska byggkostnaden. Vi föreslår inte att lönerna för byggnadsarbetare i Sverige ska sänkas. I stället kan det vara möjligt att minska antalet arbetstimmar på byggarbetsplatsen med högre industrialiseringsgrad och mer förtillverkning.

Fortsatt utvecklingsarbete
Den genomförda huvudstudien visar att det finns grundläggande skillnader i förutsättningar och genomförande av bostadsbyggnadsprojekt i de undersökta länderna. Förslag till fortsatta studier:

• Jämförelse av tillämpning av krav för tillgänglighet och dagsljus i Europa.
• Utvärdering av bygglovsprocessen i Sverige och hur styrande kraven på tillgänglighet och ljus/dagsljus är.
• Utvärdering av effektiva installationer.
• Utvärdering av tekniska plattformar för bostadsbyggande.
• Analys av kostnadsläget för vissa kostnadskritiska material.
• Kompletterande studier av byggprojekt i fler länder i Europa för att finna olikheter och möjligheter.

Rolf Jonsson
Konsult RJCPM

Mats Persson
Universitetslektor Malmö universitet 

Stefan Fölster
Chef för tankesmedjan Better Future Economics

Den fullständiga rapporten ”Byggkostnader för bostäder i Sverige jämfört med andra länder” (projekt 14131) kan laddas ned från SBUF hemsida:  www.sbuf.se