Glas är ett fantastiskt material. Inget annat material kan skydda mot regn, värme och kyla samtidigt som det är transparent – särskilt inte till en så låg kostnad. Med uppfinningen av floatglasproduktionsmetoden och beläggningstekniken är kostnaderna låga och användningsområdena nära nog oändliga. Det har inneburit att vi förbrukar de primärmaterial som behövs för att tillverka glas många gånger snabbare än för 50 år sedan. Bild: Saint-Gobain Securit
Text: Oskar Storm
2 okotober 2024 Även om glas kan smältas om ett oändligt antal gånger så sker inte det. Läser man en EPD från en planglastillverkare så anger de ”100% deponi” i fältet för end-of-life. På grund av kostnaden. Aluminiumskrot är 25 gånger dyrare än glasskrot (skärv) på marknaden. Och skärv eller cullet som man säger på engelska är fortfarande tio gånger dyrare än sand. På kort sikt är det därför inte ekonomiskt förnuftigt att återvinna glas.
Drivkrafterna bakom glasåtervinning idag är hållbart byggande och glasets inbyggda CO2-avtryck. Skärvandelen i nytt planglas ökar redan idag eftersom optimeringsspill (pre-consumer) går tillbaks till floatverk i allt högre grad.
Saint-Gobain har tre drivkrafter för ökad återvinning av glas:
1. Minska mängden byggmaterial till deponi: Gamla fönster är den enskilt största fraktionen på deponi i Sverige. Och rammaterialet är främst trä som har ett lägre värde än både aluminium och PVC i återvinning. Vilka initiativ till återvinning finns?
2. Minska användningen av primärmaterial: 1 000 kg skärv ersätter 1 200 kg primärmaterial inklusive 850 kg sand.
3. Minska CO2-utsläpp: Att koka 1200 kilo råvaror till 1000 kilo glas frigör mycket CO2 i en process som drivs med naturgas. 1000 kilo skärv sparar 700 kilo CO2 i scope 1-3.
Glas med minskat CO2 belastning
Låg-CO2-glaset ORAÈ som Saint-Gobain har lanserat visar att vi kan minska CO2-avtrycket i glas genom att återvinna gammalt glas. Andelen extern skärv är 64%, vilket är flera gånger högre än normalt för floatglas. Produkten bevisar att vi kan nå nettonoll-produktion när vi väl har tillräckligt med fossilfritt bränsle. För att nå Saint-Gobain Glass 2030-mål i Europa behöver vi årligen samla in uppskattningsvis 250 000 ton skärv post-consumer. 2023 var siffran 15 000 ton.
Koldioxidbesparingen för ORAÈ-glas kan beräknas i samma verktyg som ger alla EN 673 och EN 410 värden – Calumen.
Vad gör vi som tillverkar planglas?
Sedan 2018 har jag jobbat mer och mer med ämnet återvinning. Först i en RISE-studie om ”Ökad cirkulär användning av planglas”. Senare i ett Vinnova-projekt ”Trace for Value” (T4V). Och ett projekt för återvinning av fönster sponsrat av Avfall Sverige.
Mitt (och Saint-Gobains) mål är att öka återbruk och återvinning av planglas men i denna artikel fokuserar jag bara återvinning.
Den viktigaste lärdomen från RISE-projektet är att glasbranschen inte kan göra detta på egen hand. Vi behöver samarbeta med återvinningsbranschen för att samla in skärv och tillverka glasråvara, End of Waste.
I projektet dök Ragn-Sells upp som en räddare. De har satsat stort och har ett omfattande återvinningsprogram för planglas i Sverige. Det har inte varit lätt eftersom renhetskraven på skärv är så höga: 4 gram alu-distanser per ton skärv och glasmassan får alldeles för många luftbubblor. Fönster ska vara hela tills glaset kan krossas ur på ett kontrollerat sätt.
T4V-projektet tar upp problemet med att förvandla glasåtervinning i pilotprojekt till de volymer som marknaden behöver. Att digitalisering skulle vara en viktig del av en lösning förstod vi, men vad ska digitaliseras? En ögonöppnare för mig kom med kartläggningen av flödet av planglas genom de olika stadierna av livscykeln. LCA-stegen för slutskedet kallas C-steg:
C1: Nedmontering från byggnad
C2: Transport till återvinning
C3-återvinning till nytt material
För aluminium finns redan flödet på plats och idag 95 procent av skrotet återvinns.
Vad behöver vi för att väsentligt öka andelen återvunnet planglas?
Att kasta fönster i en container och sedan sortera ut glaset som man gör med glasförpackningar vore bra, men det fungerar inte idag. En sådan lösning kräver tyngre investeringar än vad vi Skandinavien i dagsläget klarar av. En sådan metod torde också ge lägre utbyte i nytt råmaterial och det finns också en diskussion kring om det överhuvudtaget tekniskt går att lösa. Här är istället de åtgärder som kommit ur de projekt jag deltagit i: Mitt franska team kartlade flödet så här:
Investeraren kommer i slutändan att betala tilläggsavgiften för cirkulär återvinning jämfört med deponi (om någon). Denna intressent kommer att vilja veta vad det kostar och kunna spåra den andel av materialet som återvinns. För att slutligen kunna verifiera mängden CO2 som sparas av åtgärden.
Inventering:
För att inventera och kvantifiera vad som kan återvinnas behövs ny kompetens. Denna process har utvecklats i ett samarbete mellan Sverige och Frankrike. I februari 2024 utbildades 15 inventeringspersoner i Katrineholm. Utbildningen hölls av Glascentrum, som samägs av Svensk Planglasförening och Glasbranschföreningen. Det kan ha varit den första utbildningen i sitt slag i världen. Utrustade med klistermärken för återvinningsbart och icke-återvinningsbart och Excelsnurror för dokumentation är de redo att kartlägga byggnader och skapa ett jämnt flöde av återvinningsbart glas för Ragn-Sells. Här är framtidens digitaliseringsinsatser viktigast. Appar och andra verktyg är nödvändiga för att effektivisera processen.
Det mesta glaset går idag att återvinna men laminerat glas som del i isolerglas är fortfarande en utmaning. Det är svårt att separera från distansramen utan att ramen bryts med potentiell aluminiumförorening som följd. Men alla beläggningar för energi och solskydd och allt mönstrat glas m.m. kan återvinnas. Sammantaget är mer än 95 procent av svenskt fönsterglas återvinningsbart.
Insamling och transport:
Logistikkostnaderna håller tillbaka processen. En viktig faktor här är förbehandlingsanläggningar. En lastbil kan lasta tre ton fönster eller 30 ton skärv. Ju mer vi kan decentralisera kontrollerad krossning desto bättre logistik. Ett företag, Window Glass Recycling ledd av den 20-årige entreprenören Emil Falk, har uppfunnit en kross som är ganska mobil, rimlig i kostnad och kan krossa rutor till rätt kvalitet skärv. Ragn-Sells har investerat i deras maskiner för sina förbehandlingsnoder.
Återvinning:
På sin anläggning i Örebro har Ragn-Sells installerat en optisk sorterare. När skärven har klarat detta steg är det inte längre avfall utan råvara för glasproduktion. Anläggningens kapacitet är tillräcklig för att klara en fullt utbyggd återvinningsprocess i Sverige.
Skapa förändringstryck
Nu har vi skapat ett återvinningsflöde. Tack vare Ragn-Sells och andra intressenters insatser kan vi få ett cirkulärt flöde för planglas. Men hur kan vi få byggbranschen att använda den tillhandahållna tjänsten?
Om du är en intressent i ett renoveringsprojekt, så agerar du i regel i enlighet med strukturer som (oavsiktligt) skapats av lagstifaren:
Hyresfastigheter
På hyresfastigheter byts fönster istället för att renoveras eftersom kostnaden för renovering inte kan överföras till hyresgästen. De gamla fönstren är testade mot kraven för farligt avfall (mer om det nedan). Om de har det eller inte spelar inte så stor roll idag, eftersom de är på väg till deponi. Med det nya systemet på plats och Ragn-Sells som vår förkämpe bör frågan om återvinning väckas. Fönstren från hyresfastigheter kommer alla att vara väldigt lika och generellt återvinningsbara. Föreslå inventering och överväg kostnaden för och möjliga vinster med återvinning. Återvinning får alla att må bättre än vad deponi gör, och det har redan startat: Växjöbostäder återvinner redan idag de fönster som byts ut. Mockfjärds Fönster köper tillbaks gamla fönster vid utbyte.
Bostadsrätter
För fastigheter i en bostadsrättsförening blir förstahandsvalet renovering. I ett 1+1-fönster kommer innerrutan att ersättas av ett hårdbelagt energiglas eller en isolerglasruta. I ett 2+1-fönster kommer det inre isolerglaset att bytas ut. Så länge den yttre rutan bevaras kommer fönstrets estetik att förbli oförändrad. För den inre isolerrutan bör man överväga solskyddsglas istället för standard energiglas Här ska återvinning av det gamla glaset specificeras. Detta är den lägst hängande frukten, isolerglas eller enkelglas prydligt lastade på pallar med hög vikt per flakmeter.
Glasfasader
För fasader kan det vara knepigare. Här är risken större att en av rutorna i isolerglaset är laminerad. Och medan laminerat enkelglas kan återvinnas är detta enligt min mening inte möjligt i isolerglaset: Den laminerade rutan sitter hårt fäst vid distanslisten i aluminium. När glaset krossas kan distansramen gå sönder och förorena skärven
Upphandling driver på
Vilka argument kan man använda gentemot andra intressenter för återvinning av byggnadsglas? Hittills har det bästa initiativet kommit från Upphandlingsmyndigheten. Publika byggnader skall bör inventeras för glasåtervinning innan renovering eller rivning. För exteriört glas i syfte återvinning och för interiört i syfte återbruk. Hela direktivet återfinns på Upphandlingsmyndighetens hemsida: Hållbarhetskrav för Materialinventering | Upphandlingsmyndigheten
Återvinning ger som sagt upphov till nya typer av planglas med lågt koldioxidavtryck. Den kortaste vägen till ett lägre koldioxidavtryck är ju att ha en hög andel återvunnet material. De flesta glasproducenter har numera låg-CO2-alternativ. Det återvunna materialet kommer idag från avskär i glasförädling i 99 % av fallen. Men om låg-CO2-glas specificeras och köps i större volymer (tilläggskostnaden är mycket lägre i år än förra året) ökar efterfrågan på skärv. Och med det priset vilket ger fler incitament för återvinning av förädlat planglas i slutet av livscykeln.
Artikeln fortsätter, läsa hela artikeln som pdf.
Oskar Storm
Architectural Specifications
Manager SE/NO
Saint-Gobain Glass
