10 januari 2019 Vi träffas i SBRs nya lokaler på Hornsbruksgatan vid Hornstull. Alldeles till nyligen var det för alla som kom till kansliet en självklarhet att möta Uno där. 1967 när Uno började på SBR hade yrkesorganisationen funnits i 16 år. Det blev 50 år i SBRs tjänst och när Uno gick i pension 1996 lämnade han som vd. Det skulle bli ytterligare 22 engagerade år på SBR. Läs artikeln som pdf här
Det här samtalet med Uno blev mycket en resa i tiden där vi får följa hur förbundet utvecklats sett ur Unos perspektiv, mer ett organisations- och kontorstekniskt än byggtekniskt perspektiv. I samband med årets förbundsstämma tilldelades Uno 2018 års Byggstenen för sitt mångåriga och stora engagemang inom SBR.
–Det var en fartig tjej på Arbetsförmedlingen som efter att ha förhört mig tyckte jag skulle ta kontakt med SBR, ett riksförbund för byggnadsingenjörer som behövde tillfällig hjälp med diverse administrativa uppgifter, berättar Uno.
–Jag travade i väg till Blasieholmen och Teatergatan 3, där SBRs kansli var inrymt. Där fick jag träffa förbundsdirektören Erik Nytell som berättade om SBRs verksamhet och vad de behövde hjälp med. Jag anställdes på tre månader och fick börjad med att städa i adressregistret för Husbyggaren.
Kombinationen ekonomi och de många medlemskontakter som hamnade på Unos bord innebar att han var placerad mitt i verksamheten och med åren blev Uno också allt mer engagerad i tidningen Husbyggaren. Förutom hanteringen av medlemsnyttor så som utbildningar och annan kunskapsöverföring var det viktigt att förbundet nådde ut till hela branschen för att tala om varför det fanns goda skäl till att anlita just en SBR ingenjör och där är Husbyggaren alltjämt en viktig kanal.
– Idag finns det så många fler möjligheter att nå medlemmarna och branschen i stort men då fick vi framför allt förlita oss på traditionell postgång. Posten fick bära ut mycket information från SBR. Förutom tidningen kom det ut en årlig Medlemsmatrikel som presenterade medlemmarna och deras verksamhet. För intern kontakt distribuerades SBR Informerar och för fortbildning erbjöd man egen kursverksamhet. Nytell ville informera och engagera styrelserna i lokalavdelningarna om verksamheten i detalj och ”instiftade” Gula lappen. Den distribuerades varje vecka till de lokala styrelserna och i Gula lappen presenterades och kommenterades verksamheten i detalj.
–Förbundet var mitt i en omläggning av verksamheten, Erik Nytell var ny på posten som förbundsdirektör och satt att genomföra förändringen. Under åren 1967 och 1968 lades mycket av grunden till vad som är SBR idag, berättar Uno. En serie administrativa uppgifter följde med en allt mer uttalad inriktning mot ekonomi. När jag efter en tid erbjöds fast anställning så var det med ekonomi som främsta arbetsuppgift, tjänsten kom snart att utvecklas till en ekonomifunktion fortsätter han.
Förbundet utvecklades hela tiden. 1967 bildades en konsultgrupp med uppgift att stödja gruppens medlemmar, ordförande blev Helmer Mörner. En advokatservice skapades genom utökad kontakt med advokat Hans Pedersen. Verksamheten delades upp i förbundet och en ekonomisk verksamhet, SBR Byggingenjörerna AB skapades.
FRÅN BYGGNADSINGENJÖR TILL BYGGINGENJÖR
Uno tilldelades 2018 års Byggstenen för sitt mångåriga och stora engagemang inom SBR. –Jag blev överraskad och väldigt glad, känner mig både hedrad och uppskattad för utmärkelsen säger Uno.
Från början bar förbundet namnet Svenska Byggnadsingenjörers Riksförbund och medlemmarna titulerade sig Byggnadsingenjör SBR. Med en bransch i ständig utveckling konstaterades att andra yrkesmän än just byggnadsingenjörer blev vanligare i byggnadsverksamheten. Installationsgrenarna börjande bli ett mer påtagligt inslag i våra byggnader. Både EL- och VVS-ingenjörer krävdes i byggprocessen och detta noterade SBRs ledning och förslag på en utveckling av verksamheten hade presenterats. På förslag beslöts erbjuda byggkonsulter verksamma i byggprocessen anslutning till den nybildade konsultgruppen för att se om intresse fanns för medlemskap i SBR. En inbjudan gick ut till ”andra” konsulter i branschen om en anslutning till Konsultgruppen alltså inte medlemskap.
–Av vad jag minns anordnades en extra årsstämma med uppgift att besluta om en utökning av förbundet att bevilja medlemskap för andra ingenjörer i branschen än byggnadsingenjörer. Samt att förbundets namn till Svenska Byggingenjörers Riksförbund och att den officiella titeln ändrades till Byggingenjör SBR. Förändringen skapade möjlighet att alla byggprocessens ingenjörer att söka medlemskap. Övriga krav för medlemskap på utbildning och erfarenhet skall vara oförändrade.
SBRs FÖRLAG
Under många år var förlagsverksamheten ett betydande inslag bland kansliets servicefunktioner. Sortimentet var från början begränsat till enstaka blanketter men växte efter hand. Litteratur och handböcker med direkt koppling till branschen togs upp. Vidare träffades avtal med Statens Planverk om försäljning av Planverkets publikationer. Efter SBN 67 gav Planverket ut ”supplement” som kompletterade SBN. Dessa gavs ut under hand och förlaget erbjöd kunderna att teckna prenumeration på årets utgåvor. SBRs medlemmar var då som nu verksamma i olika funktioner på byggsidan.
– I allt från konsulter till produktion i såväl stora som specialiserade entreprenadföretag samt förstås som besiktningsmän. För att möta medlemmarnas behov och sprida branschkunskaper beslöts att ge ut handböcker eller kompendier i en mer organiserad form, på ett eget förlag.
–Det första kompendiet som gavs ut var: Entreprenadjuridik med advokaten Hans Pedersen som författare. Det blev mycket populärt och fick också efterföljare från andra organisationer och förlag. Besiktningar och byggfel blev nästa kompendium, med författarna advokat Hans Pedersen och byggnadsingenjör SBR Folke Lindblad. Ytterligare ett kompendium gavs ut; Konsultkompendium som behandlade frågor kring att driva ett konsultföretag. Författare Erik Nytell med flera.
–Konsultgruppen rullade på och krav ställdes på både service, kurser och skriftlig information. Ett exempel var när det beslutades om ändring av momsen. Olika delar av en entreprenad skulle belastas olika momssatser. Det uppstod frågor om vilken momssats som gällde för delar av entreprenaden. Byggnaden hade en momssats men för uppfarten gällde en annan och för viss inredning gällde en tredje. En entreprenad kunde ha upp till 4 eller 5 olika momssatser. Frågor kring de olika momssatserna resulterade i många telefonsamtal till oss på kansliet. Förbundsdirektören kontaktade departementet och fick efter tag ordning på momsen. Detta resulterade i ett Mervärdeskattekompendium som blev framgång både praktiskt och försäljningsmässigt berättar Uno nöjt.
FRÅN PLÅTREGISTER TILL DIGITALISERING
–Det var en hel del nyttigt kroppsarbete förr på kontoren. På 60-talet var registren upplagda på metallplåtar d.v.s. varje medlem, kund eller prenumerant var registrerad på en metallplåt. En speciell ”låda” med adressplåtar placerades i en adresseringsmaskin som sköttes med foten, ett tryck med foten på en pedal på samma gång som ett kuvert placerades under tryckplattan. För att tillverka adressplåtar användes en präglingsmaskin. Allt var stort och tungt men fungerade bra.
När adresseringen var klar låg där stort antal kuvert med adresser, ibland 2000 stycken, och intill låg kanske tre buntar reklamblad eller informationsblad. Det vara bara att ringa arbetsförmedlingen och få hjälp med att ”lägga i kuverten” vilket kanske tog en dag eller två beroende på volym. Nästa steg var att kontakta en transportfirma för transport till postens distributionscentral på Klara Strand för vidare befordran som brev eller masskorsband.
Idag sker den dagliga kontakten mellan medlemmar och kansliet elektroniskt. Information och dokumentation finns på SBRs hemsida där anmälan till kurser, seminarier och aktiveter, centrala och lokala, också görs. –Kanske behöver vi ha mer möten och sammankomster nu när den dagliga kontakten över telefon är mer sällsynt reflekterar Uno.
RÖRLIGHET
Sedan 1967 har SBRs kansli har under åren haft flera adresser. När jag började arbeta på kansliet var adressen Teatergatan 3 på Blasieholmen, berättar Uno. Adressen var ju central men det fans ju inga affärer eller service. Om något skulle köpas blev det att ta en promenad mot Stureplan. Därefter flyttades kansliet till Kungsgatan 10, ett stenkast från Stureplan och några steg från den första McDonalds och det hände flera gånger att förbundsstyrelsens luncher hämtades därifrån. När grannfastigheten byggdes om blev det påfrestningar i vårt hus, stammarna gick sönder och vi fick skyndsamt hitta en ny adress.
–Nästa adress blev Katarina Västra Kyrkogata, alltså på Södermalm och i gatuplanet vilket var en fördel för leveranser till och från. Det var en hyresfastighet som ägdes av Hufvudstaden. Just vid den här tiden gick en våg över stan för bostadsrätter och hyresgästerna bildade en bostadsrättsförening. Den nya ägaren hade synpunkter på vårt sätt att ”använda” lokalerna. Efter ett antal klagomål på våra rörelser ut och in beslöts att söka annan lokal. Vid den tidpunkten var lokalutbudet relativt stort och kansliet hitta en lämplig lokal på Hornsgatan vid Mariatorget. Lokalbytet passade bra för att SBRs verksamhet hade expanderat och därmed lokalbehovet. Och läget intill Slussen gjorde lätt att nå med kommunala transporter.
Dessvärre var lokalen attraktiv och efter några år drabbades vi av hyreshöjning. Folkungagatan blev nästa adress också den på Söder. Sedan blev adress Gävlegatan 15 intill Torsplan och Karolinska intill det expansiva området kring Norra Stationsgata. Sedan augusti är SBR åter på Söder, nu vid Hornstull ”hemma på Söder” avslutar Uno. ■
BJÖRN MÅRTENSON
Redaktör