2 november 2020 I denna artikel beskriver Lars Olsson vid RISE den miljö som krypgrundsystemet har att hantera, varför undertryck i krypgrunden är en effektiv lösning samt vikten av god isolering och fuktspärr. Typgodkända system har funnits på marknaden sedan 2006 och i denna text redovisas uppföljning av två lösningar. Läs hela artikeln som pdf här.
Kryputrymmet ska vara välisolerat och undertrycksatt med frånluftsfläkt för att säkerställa låg fuktighet och att inte luft med mögel och radon från marken tränger upp i byggnaden. Det ska uppfylla kraven enligt en kravspecifikation baserad på framförallt Boverkets byggregler. Verifiering av funktion är obligatoriskt av bland annat kompatibilitet i väsentliga materialmöten, livslängd, beräkningar och flera olika mätningar. Typgodkännande ställer krav på att montaget sker exakt enligt monteringsanvisning och funktionskontroll görs i varje objekt samt att fortlöpande kontroll utförs av ett oberoende kontrollorgan.
Figur 2. Pågående montage av isolerade grund-/kantelement (Bender Modulgrund).
Motivet till undertryck i kryputrymme
Marken är i princip alltid fuktig med 100 % relativ fuktighet samt innehåller mikroorganismer såsom mögel och bakterier vilka kontinuerligt avger flyktiga organiska ämnen och mögellukt. Dräneringsmaterial i marken är luftgenomsläppliga vilket medför att luft från marken under dräneringsmaterial och grunden står i förbindelse med kryputrymmet. Luft i mark bredvid grundkonstruktionen där det sker pågående nedbrytning av växtdelar står också i förbindelse med marken i kryputrymmet. Så länge det finns påverkan från marken i kryputrymmet så är marken i sig ett problem. Det är praktiskt svårt att spärra mot detta med byggmaterial såsom vanlig isolering eller lufttäta material som plastfolie där det finns luftotätheter i skarvar, infästningar
anslutningar och genomföringar, se figur 3. Dessutom kan emissioner från mögelprocesser och mögellukt i viss mån diffundera igenom plastfolien. Dessa luftföreningar kan relativt lätt tränga upp i byggnaden eftersom träbjälklag vanligtvis är mer eller mindre luftotäta, se exempel på kritiska punkter som är mer eller mindre svåra att utföra helt täta i figur 3. Det har under det senaste året utförts mätningar av tre olika byggnader på tre olika orter i Mellansverige med relativt lufttäta träbjälklag och lufttäta kryputrymmen. Trots att de var konstruerade att vara mycket lufttäta visade de ändå på luftläckage, dvs. luft från marken kunde tränga upp i kryputrymmet och vidare upp genom golvbjälklaget till inomhusmiljön. Luftläckaget genom golvbjälklaget var mellan 0,05– 0,31 l/(s,m²) vid ± 50 Pa och genom krypgrunden var luftläckaget mellan 0,31–0,66 l/(s,m²) vid ± 50 Pa.
Figur 3. Luft i marken kan tränga upp i byggnaden relativt lätt via luftotätheter, pilarna visar potentiella otätheter, i fall undertryckshållning saknas i kryputrymmet.
I vanliga byggnader är det normalt sett alltid undertryck inomhus dels på grund av temperaturskillnader mellan inne och ute, som ger upphov till termisk drivkraft, dvs. den varma inomhusluften stiger och ersätts med luft underifrån vilket delvis kommer via luftotätheter. Dels att det vanligtvis är undertryck i moderna byggnader genom någon typ av mekanisk ventilation. Även äldre byggnader med självdrag bygger på principen att det är undertryck inomhus åtminstone vid golvnivå. När det gäller övertryck i byggnader så ska det undvikas eftersom varm fuktig inneluft annars riskerar att tränga ut i klimatskalet via luftotätheter och kondensera eller orsaka hög relativ fuktighet i kallare delar.
Genom att skapa ett mottryck i kryputrymmet gentemot inomhus så kan luftrörelser från kryputrymmet elimineras. Dessutom förhindras att kall luft läcker in på golvet som kan orsaka kallt golv. Vanligtvis räcker det endast med några enstaka Pascals undertryck i kryputrymmet mot inne vilket innebär att det luftflödet som går nedåt är flera eller många gånger mindre än det flöde som skulle läckt upp om inte undertryckshållning skapats i kryputrymmet. En förutsättning för att kunna skapa ett undertryck med en liten frånluftsfläkt är god lufttäthet. Om kryputrymmet isoleras väl så hålls hela golvbjälklaget ganska varmt och därmed finns ingen risk för kondens eller hög fuktighet när lite luft sugs ner till kryputrymmet.
Ett ytterligare motiv till undertryckshållning är att radon i den luft som kommer från marken behöver förhindras att tränga in i byggnaden. Radonhalten i mark är alltid tillräckligt hög för att ge förhöjda halter inomhus om det finns en förbindelse mellan mark och inomhus.
Figur 4. Välisolerat kryputrymme med 100–250 mm isolering mot kantelement och 110–200 mm på mark (Isolergrund av Byggsystem Direkt).
Motivet till isolering och fuktspärr
Som nämnts så är marken konstant fuktig och avger fukt bland annat i ångfas vilket behöver beaktas. Dessutom är marken relativt kall och omgivande luft kan kondensera framförallt under den varma årstiden. Ifall marken är oisolerad och värms upp ökar fuktavgivningen från marken. Samtidigt minskar kondensrisken mot marken ju högre temperaturen blir. Utan att åtgärda båda problemen så kan fukt bli ett problem. Ett samlat grepp för att relativt enkelt förhindra att kryputrymmet tillförs fukt är att isolera marken och grundmuren tillräckligt, isolera bort köldbryggor (se figur 4 och 5) och applicera en fuktspärr. Vad som är tillräckligt med isolering beror på bland annat isoleringstjockleken i golvbjälklaget. I princip gäller att ju högre temperaturen hålls i krypgrunden desto lägre fuktighet fås. Samtidigt ökar den omslutande klimatskiljande ytan varför det kan vara en fördel att hitta det optimala isoleringsförhållandet mellan golvbjälklag och isolering på mark. Dessutom kan det finnas golvvärme som behöver isoleras undertill för att få bra värmeavgivande effekt. I de fall det finns tjälskjutande mark under grundkonstruktionen så behöver marken isoleras längs en randzon närmst byggnaden för att förhindra tjälnedträngning etc. I samband med byggnation kan det finnas byggfukt i material som behöver avgå eller kommer att avgå till kryputrymmet. Det kan också finnas en viss mån av ångtransport till kryputrymmet inifrån som behöver beaktas. I normala fall med kontrollerade fuktmängder kan fukten ventileras ut av systemet för undertryckshållning.
Figur 5. 100 mm isolering under hjärtmur (Bender Modulgrund av Benders) för att bryta köldbryggan mot mark.
Motivet till uppföljande mätningar
Teoretisk fukt- och temperaturprojektering av konstruktioner ska inte bara uppvisa att det fungerar på ”ritbordet” utan det måste också fungera i verkligheten. Huruvida projekteringsverktyg kan eller har beaktat allt är inte alltid säkert. När det gäller exempelvis nya konstruktioner eller lösningar kan det finnas okända faktorer som inte beaktas. Uppföljande mätningar fyller därför en viktig funktion för att exempelvis fånga upp eventuella fel eller brister i tidigt skede, visa på att det finns utrymme för ytterligare optimering eller skapa dokumenterad trygghet. Av dessa skäl är uppföljande mätningar obligatoriska för aktuella krypgrundssystem.
Läs hela artikeln som pdf här.
Lars Olsson
RISE