10 november 2023 År 2026 invigs delar av ett av Västsveriges hittills största och strategiskt mest betydelsefulla infrastrukturprojekt. När den åtta kilometer långa dubbelspåriga järnvägen Västlänken med tre nybyggda stationer står klar under Göteborg ges helt nya förutsättningar för snabbare, enklare och smidigare tågresor med färre byten.
Ett intensivt arbete pågår nu i Västlänkens samtliga fyra delprojekt. De tekniska utmaningarna är många och en av etapperna, Haga, är ett av de mest komplicerade anläggningsprojekten i Sverige just nu.
I dag måste alla tåg som kommer in till Göteborgs central åka ut samma väg. Dessutom måste alla resenärer kliva av vid centralen, för att sen byta till spårvagn, buss eller annat tåg.
Med Västlänken och de nya stationerna kommer pendel- och regiontåg kunna passera vidare genom Göteborg. Detta gör att resenärerna kan spridas ut på fler stationer i staden och trycket på både Göteborgs central och på kollektivtrafiksystemet lättar. Med Västlänken frigörs även spår på Göteborgs central, vilket möjliggör tätare avgångar för pendel-, region- och fjärrtågen. Ambitionen är att minska sårbarheten i järnvägssystemet kring såväl Göteborgs centralstation som i övriga Västsverige. De tre nya stationerna kommer att ligga vid Korsvägen, Haga och på Göteborgs central.
Västlänken är en tydlig accelerator för Göteborgs och Västsveriges fortsatta utveckling. I området runt Västlänken pågår för närvarande en omfattade stadsutveckling, i synnerhet i området kring centralstationen. För Trafikverket och deras entreprenörer innebär det en hel del koordinering med andra entreprenörer som är verksamma i anslutning till Västlänkens kommande stationer.
Kvarnberget, här byggs sista delen av delen av betongtunneln. Målet är att vara klara till årsskiftet.
Uppskjuten tidsplan i flera etapper
Deletapperna Kvarnberget och Centralen kommer att färdigställas i tid och därför öppnas station Centralen som en säckstation 2026. Med den lösningen tillförs nödvändig kapacitet till järnvägsnätet enligt plan, byggandet av resterande delar av etapperna Haga och Korsvägen fortsätter och skapar en hållbar järnvägslösning på längre sikt. Enligt den ursprungliga tidsplanen skulle hela Västlänken stå klar 2026. I augusti 2023 kom dock beskedet att det kommer att dröja till tidigast 2029 innan samtliga delprojekt står helt klara.
Sex av Västlänkens totalt åtta kilometer kommer att gå i tunnel. Fyra kilometer tunnel kommer att gå genom berg, medan två kilometer istället kommer att gå i lera. Där använder Trafikverkets entreprenör sig av cut-and-cover-teknik, vilket innebär att de gräver sig ner och därefter gjuter en tunnel i betong. Västlänken är indelad i fyra delprojekt: Centralen, Korsvägen, Haga och Kvarnberget.
För närvarande pågår arbete i samtliga fyra delprojekt parallellt. I delprojekt Centralen, som sträcker sig genom Gullberget och slutar vid Lilla Bommen, byggs Västlänken i ett öppet schakt. Därefter byggs tunneldelen i betong för att senare täckas över. När bro och tågtunnel byggs kloss an varandra i två olika projekt på en gemensam arbetsyta krävs gott samarbete, noggrann planering och tekniskt komplicerade lösningar
Efter Lilla Bommen går Västlänken längs Packhuskajen och genom Kvarnberget ner till Stora Hamnkanalen. Deletapp Kvarnberget är 560 meter lång varav 200 meter byggs i berg och 360 meter i jord och lera. Den här deletappen sträcker sig från Lilla Bommen, förbi Packhuskajen och till Stora Hamnkanalen.
Kvarnberget, en utmanande sträcka i övergångszonen
Kvarnberget är en tekniskt utmanande sträcka i övergångszonen mellan lera och berg med mycket trafik och många verksamheter mitt i centrala Göteborg. Här har man använts sig av en bottomup teknik med sponter och stämp innan arbetet med att vajersåga och spränga berget inleddes.
Våren 2023 gick delprojekt Kvarnberget in i en installationsfas med bland annat eldragningar samt installation av hissar och fläktar. Då inleddes även arbetet med servicetunneln, en ventilationsbyggnad samt den evakueringsbyggnad som ingår i etappen. En faktor som bidragit till att flytta fram tidsplanen något för Kvarnberget är det faktum att man hittat flertalet arkeologiska fyndigheter, bland annat i form av gamla skeppsvrak i leran.
Joakim Jonsson,chef teknik och miljö Västlänken,Trafikverket.
–Arbetena i Kvarnberget fortskrider enligt plan. För närvarande byggs den sista delen av betongtunneln och installationsarbetena återstår. Vi siktar på att vara helt klara till årsskiftet eller möjligen våren 2024. En utmaning är att Kvarnberget ligger så nära Götatunneln och befintlig bebyggelse. Vi har därför förstärkt berget i passagen som gränsar mot vårt arbetsområde i Kvarnberget. Regelbundna mätningar är förstås ett måste, men bergkvaliteten i denna etapp är generellt sett god men det finns alltid en risk för att vi ska stöta på lokala svaghetszoner i berget i takt med att arbetet fortskrider, säger Joakim Jonsson, Trafikverkets chef för teknik och miljö i projekt Västlänken.
Bygger betongtunnel under den befintliga Hisingsbron
Västlänkens delprojekt Centralen är 1 800 meter lång och ansluter i norr till spåren i Olskroken vid E6, och sträcker sig därefter vidare mot Centralstationen och till Lilla Bommen. På uppdrag av Trafikverket bygger NCC här en ny bro över E6 i öster, ett järnvägstråg, en bergtunnel genom Gullberget, en betongtunnel i lera samt den underjordiska pendeltågsstationen Station Centralen strax norr om Göteborgs centralstation. 2026 ska hela deletappen stå klar.
Hösten och vintern 2023 pågår arbetet med de sista tunneldelarna, därefter inleds arbetet med stomkompletteringar och installationer, som pågår till december 2024. Trafiköppningen sker i etapper, den sista delsträckan beräknas kunna börja trafikeras i december 2026.
–En av de tekniskt mest intressanta aspekterna av delprojekt Centralen är att vi gräver oss ner och bygger en betongtunnel under den befintliga Hisingsbron. Arbetet med betongtunneln befinner sig i ett slutskede och arbetet har gått bra. Den största utmaningen var att bygga betongtunneln och samtidigt minimera den tungt trafikerade Hisingsbrons rörelser. Vi har följt brons eventuella rörelser noggrant med hjälp av komplexa mätprogram, säger Joakim Jonsson. Artikeln är nedkortad läs hela artikeln som pdf här:
Annika Wihlborg
Frilansskribent
