11 mars 2020 I dagsläget är cirka 20 procent av all cement som används i Sverige så kallad anläggningscement vilken används inom området infrastruktur. Trafikverket är den enskilt största beställaren av anläggningskonstruktioner och därigenom också en viktig kravställare. läs hela artikeln som pdf här.
Betong som används i anläggningskonstruktioner utsätts ofta för aggressiva påfrestningar. Sedan mitten av 80-talet och fram till idag har i stort sett endast anläggningscement, som är ett rent portlandcement, använts för ändamålet. Detta hänger delvis ihop med ett krav på frysprovning som infördes på 80-talet i vilken anläggningscement visade sig ge bättre frostbeständighet än övriga cement som fanns tillgängliga på den svenska marknaden. Förutom kraven på frysprovning, ställdes även krav på anläggningscement med begränsad värmeutveckling samt lågalkaliska och sulfatresistenta cement.
Ett cement med moderat värmeutveckling används ofta för att minska risken för temperaturframkallade sprickor (ytsprickor eller genomgående) vilka medför ökade kostnader för sprickreparationer eller i värsta fall leder till sämre beständighet och livslängd. Fördelen med ett lågalkaliskt cement är att beständigheten höjs mot skadligt angrepp i form av alkalisilikareaktioner, vilka kan uppstå vid användning av vissa reaktiva ballastmaterial. Ett sulfatresistent cement har god beständighet mot skadligt angrepp orsakade av höga sulfatkoncentrationer i mark och vatten. Sammantaget har dessa grundläggande krav gjort att vi i Sverige är relativt förskonade från beständighetsproblem i våra anläggningskonstruktioner.
Viktigt med klimatförbättrad betong även i anläggningskonstruktioner
Enligt Trafikverkets miljörapport från 2018 står betong för en betydande andel av den svenska infrastrukturens klimatpåverkan. Därför är det av mycket stor betydelse att det utvecklas betong med lägre klimatpåverkan även för anläggningskonstruktioner. I den betong som används idag beräknas mer än 90 procent av klimatpåverkan komma från tillverkningen av cementklinker. Detta är huvudbeståndsdelen i cement och bindemedlet i betong. Genom att använda cement där en del av klinkern ersatts med flygaska kan klimatpåverkan därför reduceras markant. Trafikverket använder i sina projekt en klimatkalkyl där de i alla skeenden av projekthanteringen vill arbeta förebyggande genom att ha utsläppsmål som entreprenörer och konsulter ska förhålla sig till. I takt med utvecklingen kommer dessa mål också att kontinuerligt skruvas åt. Till 2030 har Trafikverket som målsättning att klimatpåverkan från den betong de använder ska minska med 50 procent för att vara helt klimatneutral 2045. Dessa klimatambitioner genomsyrar numera Trafikverkets samlade investeringsverksamhet.
Klimatförbättrad betong tummar inte på beständigheten
För att Trafikverket och övriga anläggningsbeställare ska vara intresserade av att använda en klimatförbättrad betong måste den även vara likvärdig ur beständighetssynpunkt. I annat fall skulle miljöförbättringen vara meningslös eftersom behovet av reparationsåtgärder skulle öka och konstruktionerna behöva bytas ut oftare. Det finns mycket internationell erfarenhet inom området, men för att verkligen säkerställa detta har Trafikverket även finansierat egen forskning för att få ytterligare bevis om hur cement med tillsatsmaterial, som flygaska, för anläggningskonstruktioner påverkas i vårt nordiska klimat med frost och saltning på vägar.
Merparten av Trafikverkets krav för cement och andra delmaterial till anläggningsbetong finns dokumenterad i AMA Anläggning, vilket förvaltas av Svensk Byggtjänst. När AMA Anläggning 13 publicerades öppnades det upp för användning av ett portlandflygaskecement. En viss öppning för användning av tillsatsmaterialet granulerad masugnsslagg gavs också men i relativt begränsad mängd. Vid revidering till AMA Anläggning 17 skedde en viss harmonisering då även ett portlandslaggcement tilläts. Fortsatt begränsas dock tillåten mängd i vissa exponeringsklasser, men i nästa version av AMA Anläggning kommer sannolikt även en harmonisering att ske i dessa exponeringsklasser.
Först nu är marknaden mogen för nytt anläggningscement
Redan 2013, när förändringarna i AMA Anläggning blev kända, började vi på Cementa arbetet med att ta fram och prova ut en ny produkt med förbättrad miljöprestanda. Produkten heter Anläggningscement FA, vilken möter Trafikverkets krav och målsättning. Det stora utvecklingsarbetet utfördes för flera år sedan, men trots detta har implementeringen av produkten på marknaden dröjt. Vi menar att detta delvis beror på en viss tröghet i systemet, t.ex. att stora anläggningsprojekt projekteras med lång framförhållning och med tidigare versioner av AMA. Även svaga incitament att använda klimatförbättrade cement och betong har påverkat efterfrågan. Nu har intresset ökat markant vilket medfört att det traditionella anläggningscementet, som är ett rent portlandcement, successivt kommer att bytas ut till Anläggningscement FA i våra cementdepåer. Sedan årsskiftet finns Anläggningscement FA i Luleå, Umeå, Sundsvall, Oxelösund och Malmö. Det nya cementet har redan börjat användas med goda erfarenheter i betong både för broar och vindkraftsfundament. … läs hela artikeln som pdf här.
MIKAEL WESTERHOLMUtvecklingsledare, Specialist betong,
Cementa Utveckling
STEFAN SANDELINUtvecklingschef,
Cementa Utveckling
ANDERS RÖNNEBLADUtvecklingsledare,
Cementa Utveckling