7 juni 2022 Med ökade elpriser och klimatoro är intresset för solceller större än någonsin i Sverige. Samtidigt finns det fortfarande stor outnyttjad potential och flaskhalsar i regelverk som hindrar en större solcellsrevolution.
Text: Jennie Krook
Vid slutet av 2021 fanns det 92 359 solcellsanläggningar som var anslutna till elnätet i Sverige. Den totala installerade effekten uppgick till cirka 1,6 gigawatt och enligt Energimyndigheten producerar anläggningarna nästan lika mycket el som en kommun av Gävles storlek använder årligen. Det motsvarar cirka fyra procent av de svenska hushållens elanvändning.
– Två faktorer som bidrar till det stora intresset för att installera solceller är troligtvis att många vill bidra till klimatomställningen och att elpriserna har stigit kraftigt den senaste tiden, säger Johan Harrysson, handläggare för statistik på Energimyndigheten, i pressmeddelande.
Samtidigt finns det fortfarande en stor outnyttjad potential i Sverige när det kommer till solenergi, och några flaskhalsar som behöver åtgärdas för att det ska lossna. Det menar Solelkommissionen, ett nätverk där bland annat Vasakronan och HSB ingår, som driver på för att fler lagar och regler ska underlätta för solelsproduktion.
– Vid årsskiftet trädde en ny förordning i kraft som är intressant för de som äger flerbostadshus. Tidigare har det inte varit tillåtet att förbinda byggnader med interna elnät, nu är det möjligt och det är ett bra steg framåt. Kanske särskilt intressant när man bygger nytt men även när man sätter upp solceller på befintliga tak, för det innebär att man kan bygga större anläggningar på de bästa taken. Detta har vi kämpat länge för, säger Johan Öhnell, ordförande på Solkompaniet som ansvarar för Solelkommissionen.
Virtuella nät och slopad energiskatt önskas
I samband med att det blir möjligt att bygga lågspänningsnät för delning av energi mellan byggnader i lokala nät, öppnar man också upp för att man även kommer att kunna dela lagring mellan olika byggnader.
– De nya reglerna är en del i ett EU-initiativ om EU-gemenskaper. I Sverige har vi en lång tradition med samfälligheter för att bygga och äga gemensamma anläggningar, så jag räknar med att det går fort att komma i gång, säger Johan Öhnell.
Han menar att nästa steg nu blir att driva på för att dessa nät blir virtuella, där man kan lägga ihop flera fastigheter på en elförbrukning och räkna dem som ett gemensamt abonnemang. Det skulle innebära att man kan ha batterier och solceller på olika ställen.
–Från Energimarknadsinspektionen sida är man positiv men ingen har ännu utrett frågan. Men vi tycker det är smartare med virtuella nät än fysiska, det är mindre resurskrävande och blir betydligt enklare för kunder som vill ansluta till ett sådant, säger Johan Öhnell.
Förra året höjde regeringen gränsen för hur mycket solel man får bygga på ett tak och samtidigt bli befriad från energiskatt. Den totala installerade effekten höjdes från 255 kW till 500 kW.
– Vi i Solelkommissionen jobbar för att ta bort den gränsen helt och tycker att installationen av solceller ska räknas som energieffektivisering skattemässigt eftersom elen används i samma byggnad som den produceras och aldrig går ut på nätet. EU-länder som har mycket solel, som till exempel Tyskland och Danmark har ingen gräns, säger Johan Öhnell.
Han menar också att regeln påverkar utvecklingen av byggnadsintegrerade solceller då gränsen för 500 kW innefattar hela byggnaden.
–Vi har 8000 byggnader med tak som är större än gränsen, alltså riktigt stora byggnader på mer än 3 000 kvadratmeter takyta som därmed inte används till solel i Sverige. De skulle kunna producera 2 miljarder kilowattimmar enligt våra beräkningar. Det är en betydande andel el som går förlorad på idrottshallar, logistikcenter, köpcenter, skolor och sjukhus. Samtidigt ökar solcellerna på fasaderna och när de räknas ihop med taken blir det ännu fler byggnader som faller bort för solel.
Ett annat sätt för fastighetsägare att bli mer självförsörjande på förnybar energi är att bygga egna solelsparker. Till exempel har Vasakronan byggt en park i Uppsala för att kunna täcka upp för de elbehov som man har i sitt fastighetsbestånd.
–Det senaste året har både fastighetsägare och privatkunder fått vara med om prishöjningar, det syns tydligast bland villaägare men vi ser att det även börjar bli mer intressant för fastighetsägare att prissäkra sig genom att bygga solparker i samma elområde som man konsumerar den. Stora fastighetsägare som byggt mycket på sina tak vet att tekniken fungerar och ser markanläggningar som en fortsättning för inte vara så exponerade mot elpriset av ekonomiska skäl, säger Johan Öhnell.
Han fortsätter:
–Det händer mycket ute i Europa som kommer medföra ökade elpriser. Jag tror att vi kommer att få se väldigt mycket mer solelsparker i Sverige, de står än så länge bara för fem procent av den svenska solelsproduktionen, i många andra länder står de för hälften.
Comfort Hotel i Solna har totalt 2 400 m2 solceller integrerade i fasad och på taket. Tillsammans med geoenergi producerar byggnaden mer än vad som förbrukas i fastighetsenergi.
Det finns alltså ännu mycket outnyttjad solelspotential både på mark, tak och fasader enligt Johan Öhnell. När Solelkommissionen gjorde sin beräkning för hur mycket el svenska byggnader skulle kunna producera räknade de bara på taken. Tar man med fasaderna skulle det bli betydligt mer.
–Det finns ju hur mycket fasader som helst och framför allt är det smart när man bygger nytt, säger Johan Öhnell.
Fler EU-producerade solceller framöver
En studie från HSB Living Lab visar att solceller som används som fasadmaterial, så kallade byggnadsintegrerade solceller kan vara en lika kostnadseffektiv lösning som traditionella fasadmaterial. I ytterligare en studie har man även tagit hänsyn till tillverkning och transport av materialen, och i solcellernas fall även förväntad elproduktion under hela livstiden, det vill säga 25 år. För även om huset producerar förnybar energi, så är det inte nödvändigtvis så att solcellernas klimatavtryck är lägre än andra fasadmaterial.
– För att få reda på det måste man titta på vilken klimatpåverkan hela produktionskedjan av materialen har. Ofta har solcellerna en högre klimatbelastning vid produktionen än konventionella fasadmaterial, säger Gerda Ingelhag, konsult på Bengt Dahlgren och ansvarig för studien.
Men sett över en 25-årsperiod ser kalkylen annorlunda ut.
– I och med att solcellerna producerar egen el under hela den tiden så kan man ur ett perspektiv betrakta det som att man undviker sämre el på marknaden. Det väger i så fall upp klimatavtrycket vid tillverkningen, säger Gerda Ingelhag.
Placeringen visade sig också vara viktigt för slutresultatet i studien. Störst elproduktion under ett år hade de solceller som placerats i söderläge.
Sitter de åt öst eller väst så blir elproduktionen lägre, och för vissa solceller kan det innebära att den klimatpåverkan som tillförs vid produktion fortfarande blir lite högre än den som produceras av de installerade solcellerna. Resultatet från studien visar alltså att byggnadsintegrerade solceller oftast är ett bättre alternativ jämfört med andra vanliga tak- eller fasadmaterial, i alla fall över en längre tidshorisont och ur ett perspektiv där solcellselen ersätter sämre el på marknaden.
Men det är inte helt okomplicerat enligt Gerda Ingelhag. För att kunna jämföra måste man också titta på vilken energi som ersätts. Studien pekar också på hur viktigt det är vilket land solcellen producerats i. Är den tillverkad i Norden är klimatpåverkan betydligt lägre än om den är tillverkad i Kina. Inte bara därför att transporterna blir kortare. Flera färska studier pekar också på att kiselbaserade solcellsmoduler, som är dominerade på världsmarknaden, har större påverkan än till exempel tunnfilmsmoduler.
– Klimatavtrycket handlar mycket om vilken energi man använder när man tillverkar solcellen. Om energin i ett tillverkningsland blir mer förnybar, då kommer produkten som tillverkas att få en lägre klimatpåverkan. Det finns mer tillgänglig information idag om vilket klimatavtryck solcellerna har från tillverkningsprocessen, säger Gerda Ingelhag.
Johan Öhnell är övertygad om att vi framöver kommer att ha mer produktion av solceller inom EU.
–Det har blivit tydligt att över hälften av produktionen kommer från Kina men efterfrågan på mer EU-producerade solceller har ökat bland villaägarna och kommer öka från fastighetsägare och solparker, säger han.
Jennie Krook
Frilansjournalist