30 maj 2022 Förekomsten av vatteninträngning i nya ytterväggar mellan betongelementens fogar och andra anslutningar har historiskt dokumenterats och förekommer också idag. Artikel baserad på SBUF-rapporten 13818 visar på ett generellt förbättrings- och kunskapsbehov och Lars Olsson på RISE skriver om studiens upplägg, resultat och avslutar med att presentera möjliga förbättringsområden. Artikeln presenteras här i nedkortad version. Läs hela artikeln som pdf här:
Bakgrunden till genomförd studie är att det historiskt förekommit och fortfarande förekommer problem med vatteninträngning i nya ytterväggar med betongsandwichelement. Att problem finns är dokumenterat men det har tidigare inte kunnat ges en entydig bild över omfattningen (Brycke & Svensson Tengberg, 2019). Inläckageområden som översiktligt har pekats ut är skarvar och fogar i betongelement, fönster-, balkong-, och bjälklagsanslutningar. Det har dock varit oklart vad den exakta orsaken eller orsakerna är. Därtill förefaller det tillämpas enstegstätade lösningar i betongsandwichväggar vilket är erkänt problematiskt. Dessutom har det tidigare konstaterats att vanliga typer av fasader med detaljanslutningar är mer eller mindre otäta mot slagregn (Olsson 2018).Sammantaget föranledde detta till att aktuell studie som redovisas i denna artikel initierades.
Figur 1
Syfte och genomförande
Syftet var att undersöka hur tätningar i betongsandwichfasader utförts samt att ta fram dokumenterad kunskap och data på regntäthet hos en vanlig typ av betongsandwichsystem med vanligt förekommande fasaddetaljer och tätningsprodukter. Vi skulle också studera och gradera tätheten vid olika tätningsprinciper, noggrant utförda av erfarna montörer/entreprenörer. Dessutom har försämrad täthet, baserad på brister från besiktningar i fält, studerats i efterföljande labbförsök. Genomförandet har bestått i besiktningar av 12 fastigheter med byggnader samt laboratorieförsök av tvåobjekt/väggar levererade av två betongelementtillverkare. Dessutom har en ny tätningsmetod med expanderande fogband testats. Studien skulle också ge underlag för att i framtiden kunna förbättra lösningar som förhindrar vatteninträngning med efterföljande problem i ytterväggar med betongsandwich.
Figur 2. Exempel på gjutning av betongsandwichelement. Pågående gjutning av den andra betongskivan. I denna del av elementet användes mineralullsisolering närmast fönsteröppning och i övrigt EPS.
Besiktningar av fasader i fält utfördes genom okulär kontroll, mätning av elementlängder och framförallt mättes vertikala fogbredder (åtkomliga från marknivå). Laboratorieförsök av väggar utfördes genomslagregntäthetsprovning enligt standard EN 12865 där slagregn skapades, med vattendysor och pulserande lufttryck under fem timmar i steg från inget tryck 0 Pa, 0-150, 0-300, 0-450 till och med 0-600 Pa. Resultatet från varje trycksteg dokumenterades. Genom att skala ner (förminska till en tredjedel av naturlig storlek) betongelementen i uppställningen har flervåningsfasader med elementfogar kunnat studeras i testriggar på 3 x 3 meter. Tätning av fogar mellan betongelementen och fönster- och balkonganslutningar har utförts av erfarna tillverkare och fogentreprenörer. Slagregnstäthet har studerats vid två testomgångar där den första läckagekontrollen utfördes okulärt. Inför den andra omgången monterades det in system för vattenuppsamling för att kvantifiera inläckageflödena mer exakt. Inför den tredje omgången tillskapades ytterligare några brister utifrån de brister som påträffats i besiktningarna i fält, och inläckageflöde mättes också här.
Figur 3. AMA ZSB.11/1. Utformning och placering av TDV-rör.
Betongsandwich
Betongsandwichelement består av två betongskivor med mellanliggande isolering (betongskivorna är ofta helt bruten med isolering figur 1). Isoleringen utgörs vanligen av olika cellplastisoleringsskivor (PIR, PF, EPS) och mineralullsskivor. Beroende på brandkrav och som köldbryggeisolering förekommer ofta olika typer av isoleringsmaterial i samma element(figur 2).
Den inre betongskivan är bärande och den yttre betongskivan är upphängd i den inre med rostfri/syrafasta anslutningar (bärankarsystem eller stegar). Elementen görs färdiga på fabrik med fönsteröppningar och ofta monteras också fönster in. Fasader målas ibland på fabrik. Ibland gjuts det fast olika typer av fasadytskikt på den yttre betongskivan, exempelvis tegel, klinker etc. Vid montering på byggplatsen behöver elementen ges en rörelsemån, både i vertikal- och horisontalled, på grund av framför alltefterföljande och framtida temperatur och fuktrörelser i den yttre betongskivan. Fogarna på insidan gjuts vanligtvis igen med betong.
Fasadfog
Vanligtvis utförs tätning av fasadfog med hjälp av fogmassa. För att kunna applicera fogmassa krävs att fogen förses med en bottningslist först (figur 3). Bakom bottningslisten ska det finnas en luftkanalför dränering och ventilering. Dessutom ska det utföras drevning längre in för att erhålla en
obruten isolering. Den typ av fogmassa(F 25 LM)som är avsedd för fasadfogar har en tillämpbar rörelseförmåga av 25% enligt Internationell standard(ISO 11600) vilket innebär att fogbredden måste göras fyra gånger större än förväntad rörelse, annars finns det risk för sprickor och vidhäftningssläpp i fogmassa. Enligt AMA Hus ska fogar förses med öppningar i varje fogkors, och kan utföras som överlappande fog som är 100 mm i vertikalled eller med TDV-rör (T=tryckutjämnande, D= dränerande, V=ventilerande öppning), för att luftkanalen ska stå i förbindelse med uteluft. Öppningar ska också bidra till tryckutjämning enligt AMA Hus.
På senare tid har en relativt ny typ av fogtätning börja användas av expanderande fogband. Idag finns det inga specifika anvisningar i AMA Hus med denna tillämpning för betongsandwichfasader såsom med fogmassa.
Fönsteranslutning
Vid fönster används dels expanderande fogband i drevutrymmet mellan karm och vägg tillsammans med yttre fogband mellan exempelvis den aluminiumbeklädda delen av träfönster och betongkantvid fönstrets sidor och ovankant (figur 4). Under fönster på betongelement monteras en sekundär tätning av butylband med uppdrag på sidorna med någon decimeter(figur 4). I denna studie påträffades dessutom byggnader ute i fält medutvändig tätning avfogmassa, plåtintäckningvid fönstersmyg eller tätningslist mellan fönster och betongkant. I labbtesterna hade ett fönster plåtinklädd smyg.
Vad framkom vid besiktning av fasader?
Vid kontroller av fasader i fält påträffades vidhäftningssläpp i elementskarvar i åtta av tolv besökta fastigheter trots att de flesta byggnader var nybyggda eller relativt nybyggda (tabell 1 och figur 5) Det påträffades också både många och flera olika typer av avvikelser. Generellt sett var TDV-rör utifrån AMA Hus anvisningar felplacerade, ofta placerade ovanför fogkors samt saknade tillräcklig lutning eller hade ingen lutning alls (figur 6). I några fasader och objekt saknades helt eller delvis TDV-rör eller öppningar. Det påträffades otätheter vid anslutning mot fönster och glipor i expanderande fogband. Det fanns otätheter vid fönsterblecksanslutning mot fasad med risk för att vatten åtminstone kunde tränga in bakom fönsterblecket. Dessutom påträffades 25 sprickor i betongelement fördelade på 8 fastigheter(figur 6).
Uppmätt fogbredd visade att i samtliga fastigheter var fogar ofta för smala, se tabell 2. Den genomsnittliga skillnaden gentemot kontrollanvisningen ”tumregel” i RA Hus och Svenska Fogbranschens Riksförbund var att fogbredden mellan elementen var i medel 37% för smal för vertikala fogar vid besiktningstillfället. Detta indikerar att det är vanligt att fogbredd feldimensioneras. Dessutom var det vanligt med vidhäftningssläpp se i fogar av fogmassa och en direkt förklaring kan vara för smala fogar (tabell 1 och 2). Artikeln presenteras här i nedkortad version. Läs hela artikeln som pdf här:
Lars Olsson
Tekn. dr.
RISE