När vi talar om byggd miljö är oftast fokus på de system, byggnader och artefakter som vi bygger med. Ibland belyses de sociala aspekterna, men sällan uppmärksammas naturen i vår stadsmiljö. Naturen i städerna ger flera fördelar och har gynnsam påverkan på de som vistas i stadsmiljön (Ballew & Omoto 2018, Bengtsson et al. 2018, Weiman 2017). Grönytornas betydelse har aktualiserats ännu tydligare under den rådande coronapandemin (Samuelsson et al. 2020). Närheten till grönska skapar förutsättningar för värdefull fysisk aktivitet och mental återhämtning. Naturen är förstås betydelsefull för oss människor, men utgör också en förutsättning för organismer, insekter, fåglar och andra djur. Dessa grupper fyller avgörande funktioner i de ekosystem som vi är beroende av, och som faktiskt fortfarande också finns i våra städer. Läs hela artikeln som pdf här.
POLLINATÖRER UTGÖR EN SÅDAN grupp som fyller en avgörande funktion. De ger oss livsviktiga tjänster, samtidigt som deras livsmiljöer under senaste 70 åren har förstörts allt mer i jordoch skogsbrukslandskap och på grund av markomvandlingar vid byggande. Här skulle den urbana miljön kunna bli en viktig räddande åtgärd för att hindra utrotningen av olika arter. I städerna finns det stor potential att göra förbättringsåtgärder. Förvisso har svenska städer jämförelsevis mycket grönska, vilket SCB visar i sin analys av de 2000 största städerna i Sverige (SCB, 2019). Emellertid finns det fortfarande fler än 250 000 personer som har längre än 200 meter till närmsta grönområde och kvaliteten på innehållet i dessa grönområden har inte undersökts. I vissa fall är det endast krontäckningen av träd planterade på en i övrigt hårdgjord yta som tillsammans skapar ett grönområde. I många andra fall där marken är grön, så är det framförallt hårt ”skötta” gräsmattor, som utgör dessa grönområden. De klipps ofta, upp till 30 gånger per sommar, med bullrande gräsklippare som drivs av fossila bränslen. Allt för att den rådande normen om en välskött grönyta där det är ordning och reda ska upprätthållas.
FÖR POLLINATÖRER FINNS det tyvärr inte mycket att hämta i den moderna gräsmattan. Har de tur finns där någon enstaka blomma, men annars liknar det mest en öken! Dessbättre finns det fortfarande annan natur i staden. Ibland lite vild, ovårdad och omväxlande ytor, något som för många pollinatörer kan skapa värdefulla öar där de kan hitta husrum och föda. För även om vissa arter är starkt specialiserade, finns det många som inte har så specifika krav och därför kan nyttja de eventuella möjligheter som erbjuds. I ett insektshotell på 202020 cm kan det rymmas flera hundra pollinatörer och en sådan enkel åtgärd kan faktiskt hjälpa de pollinatörer som är ”bostadslösa”. För den som inte tycker om små kryp så kanske det inte känns så lockande, men om man tycker om att höra fåglar sjunga på våren så behöver det finnas lämplig föda till dessa – annars blir det tyst. Rachel Carssons bok Silent Spring är därför lika aktuell idag som när den skrevs för snart 60 år sedan.
ÄVEN OM DET SER DYSTERT UT för våra pollinatörer, globalt, i Europa, och även i Sverige, finns det ändå ljusglimtar. I det EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojektet Augmented Urbans har Högskolan i Gävle i samarbete med det kommunala fastighetsbolaget Gavlegårdarna och hjälp från miljökonsultföretaget Calluna, studerat hur många pollinatörer, ”blomsökande insekter” som det finns i två av Gavlegårdarnas bostadsområden ca 2–3 km från centrum. Projektet har som mål att öka kunskapen om hur mer attraktiva utemiljöer för boende och pollinatörer kan skapas, samt hur ny teknik kan användas för att arbeta mer innovativt med detta. En utgångspunkt har varit att ta reda på hur det ser ut med situationen för pollinerarna i dessa områden och söka möjliga förbättringsåtgärder.
RESULTATET FRÅN INVENTERINGARNA visade att bostadsmiljöerna i Sätra och Hemsta, har en varierad fauna av pollinatörer. Under åren 2018–2019 noterades 227 arter av blombesökande insekter i områdena. Störst betydelse som pollinatörer hade humlor, och den vanliga ljusjordhumlan dominerade blombesöken. Det registrerades tolv arter av humlor i dessa områden, och ytterligare fyra arter som endast förekom i kontrollområdet strax utanför det ena bostadsområdet. Utöver humlor var solitärbin viktiga som pollinatörer. Under inventeringen påträffades 35 arter av solitärbin. Vi upptäckte en stor variation i vilka arter som vistades i bostadsområdenas rabatter. Men arter med lite högre krav på blomrikedom, boplats och mikromiljö var ovanliga och verkade mestadels då och då besöka området från närliggande naturområden. Bland blombesökare registrerade vi även rovsteklar, myror, blomflugor, ärilar, bladbaggar, stritar och andra grupper av insekter. Studien visade att det fanns en oväntat stor mångfald av insekter i urbana gårdsmiljöer. Dessutom klargjordes att många av de viktigaste pollinatörerna – humlor och solitärbin både bygger sina bon och samlar nektar och pollen inom bostadsområdet. Det finns därför en stor nytta med att gynna både boplatser och nektar- och pollenväxter inom bostadsområdena.
INVENTERINGEN VISADE OCKSÅ att det fanns stora skillnader mellan vilka arter som fanns 2018 respektive 2019. Det förklaras av att en del av arterna har stora hemområden. Till exempel påträffade vi flera arter av rovsteklar och solitära getingar som troligen bygger sina bon långt från bostadsområdet, kanske en kilometer bort. Dessa arter kommer då och då till bostadsområdet och samlar bland annat bladlöss som mat till sina larver. Det är viktigt att förstå att miljön i ett bostadsområde på detta sätt hela tiden har kontakt med närliggande parker, skog- och odlingslandskap.
INVENTERINGSRESULTATEN har gett oss inblick i ett varierat och komplext nätverk av arter med olika ekologiska behov i bostadsmiljöer. Vi har bedömt att det finns stora möjligheter att ytterligare förbättra utemiljöerna för pollinatörer. Sådana förbättringar kan både göras för att förbättra möjligheterna för de insektsarter som bor och lever inom ett begränsat område, kortflygare, och för de insektsarter som har stora hemområden och även använder miljöer i närliggande landskap, långflygare. Kortflygarna behöver få tillgodosett både boplatser och nektar- och pollenväxter, medan långflygarna kan gynnas av antingen boplatser eller födoresurs. Om fler varierande småmiljöer kan skapas, ökar potentialen för fler arter av pollinatörer och därmed mängden ekosystemtjänster som blir tillgängliga för områdets mänskliga innevånare.
Läs hela artikeln som pdf här.
Tekn. dr, biträdande Universitetslektor,
Högskolan i Gävle,
Arkitekt SAR/MSA Arkitektgruppen
i Gävle AB
Fil. dr, Affärsområdeschef
Calluna AB, Gävle
Professor i zoologi,
Högskolan i Gävle