27 november 2023 Det blir alltmer angeläget att planera och bygga för att hantera de kraftiga regnfallen som blivit allt vanligare. Medvetenheten om riskerna med ökad nederbörd, särskilt i våra förtätade städer, ökar och många tankar och idéer utvecklas för att förebygga och samtidigt skapa stadsmiljöer där både människor, fåglar och insekter trivs.
Siegbahnspark
– Många städer blir allt bättre på att ta hand om det normala regnet genom gröna lösningar som gröna tak och växter på husfasad eller system i mark. Därutöver kommer de oväntade skyfallen som orsakar stor skada och som flera svenska städer har fått uppleva under de senaste åren. Här behövs det samarbete och multifunktionella lösningar, säger Tanja Hasselmark Mason, trädgårdsingenjör på Scandinavian Green Roof Institute med fokus på blå/gröna lösningar. En möjlighet är att fördröja vattnet och samtidigt se det som en resurs både för att njuta av och vara en tillgång vid torrperioder.
Det handlar om att bygga in vattnet i olika system.
Angeläget med multifunktionella lösningar
– Många inser problemen vi står inför med alltfler kraftiga skyfall och sårbara städer med hårdgjorda ytor. Vi måste gå till botten och se var problemen finns och vilka olika behov som uppstår och matcha dessa till multifunktionella system. De senaste åren har inneburit en positiv förändring och medvetenhet bland kommunerna. Forskningen arbetar med systemlösningar och utvärdering av olika skelettbäddar, material och komponenter som både ska kunna hantera vatten och se till att vegetationen mår bra. En skelettbädd utgör en del av stadsträds växtbäddar i hårdgjorda ytor och de ger då träden rotmöjligt utrymme samtidigt som de är bärande av den ovanliggande trafikytan.
I de lyckade projekten har kompetensen om att ta hand om dagvatten kommit in tidigt i projektet samt i dialog mellan olika parter och deras kompetens. För att vara konkret handlar det om att ta in rätt kompetens i tid som kan vara med och prioritera rätt lösning på rätt plats och vara sakkunnig genom hela processen. Det gäller också att inte glömma bort förvaltningen. Bygger man in komplexa multifunktionella lösningar, som traditionellt har hanterats i rör, ska de skötas och kontinuerligt kvalitetssäkras för att fungera. Därför är driften en viktig del. Sköter man inte driften korrekt kan det orsaka stora problem och drabba en hel stad. Det behövs kunnig personal som kontinuerligt kontrollerar att systemen fungerar. Många gånger är det lagstadgat andra gånger handlar det om funktion. Vårt samhälle blir alltmer tekniskt komplext och då behövs specialkompetens för att uppnå den optimala effekten av systemen.
Vegetation minskar värmeöarna
i städerna. Det är många vinster
som sker med gröna ytor.
Från stuprör till samverkan
– Vi arbetar mycket med att öka kunskapen i branschen om de blå/gröna lösningarna, berättar Tanja Hasselmark Mason. Forskningen och praktiken går hand i hand och det är en kombination av konsulter, forskare och praktiker som samverkar med varandra. Vi överger då stuprörstänket. Det innebär att vi arbetar för att ta fram den naturliga länken för de som arbetar med vatten och de som arbetar med grönska. Då de flesta pratar sitt fackspråk är det lätt att missförstånd uppstår. Det är därför glädjande att det börjar komma utbildning i ämnet blå/grönt på både yrkesskolor och universitet.
– Det finns många lokala förutsättningar i våra städer som man måste beakta och som kräver specifika anpassningar. Diskuterar vi med varandra har vi kommit en bra bit på väg. Kompetensen finns och vi håller på och samordnar den. Vi känner att det bubblar i samhället kring dessa frågor och det är mycket positivt, säger Tanja Hasselmark Mason.
Det finns många möjligheter att bygga in system i städerna för att naturligt ta hand om häftiga
regn genom gröna lösningar, som parker med vattenlek och grönska som ger avkoppling och
möjlighet till lek och som samtidigt, vid häftiga regn kan ta hand om vattnet.
Uppsala framgångsrik stad
– Uppsala har legat på samma plats i 1 000 år. Man etablerade sig på platsen eftersom det fanns möjlighet att gräva en brunn och ha vatten nära till hands och så är det fortfarande. Stadens dricksvatten kommer från Uppsalaåsen under staden, berättar Ronnie Nilsson, projektledare och landskapsarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala. En fortsatt utbyggnad innebär dock ökad risk för föroreningar från ett modernt samhälle byggt med traditionella metoder. Därför arbetar vi med nya metoder för att rena och förbättra vattnets kvalitet.
Det finns ett önskemål att fördröja vattnet där regnet faller ner. Tillsammans med Uppsala vatten AB har man därför kommit fram till att dagvatten från gator och torg måste fördröjas på plats. Nya områden som byggs ska inte belasta grundvatten och vattendrag. I de äldre områdena är det svårt att göra förändringar men i nya områden går det att bygga moderna och miljövänliga system. Uppsala vatten AB ansvarar för vattenfrågan och kommunen ansvarar för staden.
Rosendal sticker ut
– Vi vill hitta lösningar för att använda gatorna både till att rena och fördröja vattnet istället för att enbart använda gator för trafik, berättar Ronnie Nilsson. Normalt byggs en gata med en brunn och en ledning som snabbt leder regnvattnet till en damm och därefter till en recipient(vattenreningsverk). Den nya gatukonstruktionen fördröjer regnvattnet på plats innan det leds vidare, vilket gör att gatan kan användas till fler funktioner. Nu har vi testat ett nytt anläggningssätt i det nya området Rosendal i Uppsala. Det går ut på att vi har plockat bort allt finmaterial i gatukonstruktionen och har bara kvar de större stenarna för att få en luftig volym som kan ge plats åt vatten som fördröjs och därefter fortsätter ut på ledningen. Efter att den viktiga fördröjningen och sedimentering skett, medför det att vattnet har genomgått en rening.
Rosendal i Uppsala
Om man kombinerar detta med planteringar av levande växter i gaturummet, genom grönska utmed gator och torg, tar både växterna och rötterna upp näringsämnen och även föroreningar. Genom de biologiska svamparna som finns i växterna, sker en naturlig biologisk rening samtidigt som partiklar faller ner till botten och sedimenteras och den sammantagna effekten blir ett rent vatten.
– Vinsten blir att det går att bygga mindre ledningsfunktioner och att de kommunala vattendammarna kan även minskas. Samtidigt skapas livskvalitet för människor och djur samt insekter och fåglar. Har man begränsat med mark så kan gatorna användas för fler funktioner, säger Ronnie Nilsson. Samtidigt får man ner fordonshastigheten och det sociala värdet ökar i området med all grönska som blir synlig i gatumiljön och följer årstidsväxlingarna. Artikeln är nedkortad, läs hela artikeln som pdf här:
Marie Louise Aaröe
Frilansjournalist
