När har en konsult rätt att ställa in sin prestation vid beställarens betalningsovilja?

Det händer då och då att beställare, av olika skäl, inte betalar konsulten belopp som konsulten har fakturerat för utförda tjänster. Varje timme som en konsult lägger ner i uppdraget blir en osäker fordran och det uppkommer ett för konsulten trängande behov av att minimera det belopp som konsulten kan komma att förlora i uppdraget. Läs hela artikeln som pdf här.

SÅ KAN VARA FALLET om beställaren anser sig ha rätt till skadestånd men av olika skäl inte kan eller vill precisera sitt skadeståndsanspråk. Att precisera ett skadeståndsanspråk mot en konsult kan vara en tidsödande uppgift, särskilt för en oerfaren beställare. Andra skäl till att en beställare inte betalar kan vara att beställaren anser att ÄTA-arbeten som konsulten har anmält och fakturerat inte är ÄTA-arbeten eller inte är anmälda i tid. Det finns såklart fler anledningar till utebliven betalning av fakturor.

I stora byggprojekt med ”engångsbeställare” som kunder, händer det inte alltför sällan att beställaren misstar sig beträffande konsultens rätt till betalning för utfört arbete och håller inne betalning till konsulten.

VARJE TIMME SOM en konsult då lägger ner i uppdraget blir en osäker fordran och det uppkommer ett för konsulten trängande behov av att minimera det belopp som konsulten kan komma att förlora i uppdraget.

VAD KAN MAN som konsult då göra i ett pågående (kanske stort) uppdrag där betalning av fakturor uteblir och man inte vill riskera att förlora mer intäkter när anledningen är betalningsovilja (och inte betalningssvårigheter) hos beställaren eller ett misstag hos beställaren t. ex. beträffande beställarens rätt till skadestånd m.m. Det finns en sällan utnyttjad rätt i ABK 09 för konsulten att ställa in arbetet, d.v.s. konsultens prestation, till dess att betalning har skett. Den rätten finns i kap 6 § 11 i ABK 09. Bestämmelsen föreskriver en ömsesidig rätt för både konsult och beställare att hålla inne sin egen prestation för det fall det finns starka skäl att anta att den andra parten inte kommer att uppfylla en väsentlig del av sina skyldigheter enligt parternas avtal.

Om en part vill ställa in sin prestation ska den andra parten genast underrättas om detta och om parten då ställer godtagbar säkerhet för fullgörandet av sina förpliktelser har parten inte längre rätt att hålla in sin prestation. Detta är en bestämmelse om s.k. stoppningsrätt som har sin förlaga i 61 § Köplagen (1990:931).

EFTERSOM KAP 6 § 11 I ABK 09 baserar sig på köplagen har även köp lagens förarbeten relevans för hur bestämmelsen ska tilllämpas. Köplagens förarbeten anges som exempel på när det finns så starka skäl att stoppningsrätt kan vara aktuell att beställaren i något avseende har handlat på ett sätt så att betalningsviljan kan ifrågasättas. Det är således inte så mycket som krävs för att starka skäl ska finnas. Vad gäller kravet att det ska vara en väsentlig del av förpliktelserna har det i doktrin framhållits att det som regel redan är ett väsentligt kontraktsbrott redan att vara i dröjsmål med betalning.

Ett väsentligt kontraktsbrott är hävningsgrundande och då finns det också en rätt att ställa in sin prestation. Min slutsats av detta är att även mindre belopp som en beställare väljer att inte betala av en faktura ger konsulten en rätt att ställa in sin prestation trots att det i bestämmelsen talas om att det ska vara en väsentlig del av förpliktelserna.

VAD SKA MAN då göra om beställaren ställer en säkerhet när beställaren väl har underrättats om att konsulten ställer in sin prestation. Ja, vad skulle en godtagbar säkerhet kunna vara i fall av betalningsovilja? Min uppfattning är att det då måste handla om en säkerhet vars infriande beställaren inte kan påverka, t.ex. en bankgaranti som kan göras gällande ”on demand”.

SAMMANFATTNINGSVIS har konsulten en betydligt mer långtgående rätt att ställa in sin prestation enligt ABK 09 kap 6 § 11 än vad bestämmelse vid första anblicken ger sken av. Konsulten kan därutöver vara ganska kräsen med att acceptera säkerheter som ställs och behöver, vid beställarens betalningsovilja, inte godta sådana som beställaren kan förfoga över. Det gäller för konsulten att ha is i magen i dessa fall och att inte återuppta arbetena förrän beställaren antingen har betalat utestående belopp eller ställt en godtagbar säkerhet. Som anges ovan är som regel redan dröjsmål med betalning ett väsentligt kontraktsbrott som i sig är hävningsgrundande.

Skulle det vara så att beställaren har rätt att innehålla sin prestation så är dock att notera att ett felaktigt innehållande från konsulten kan vara ett kontraktsbrott från konsultens sida.