Är enstegstätade fasader lämpliga för sitt ändamål?
I mars 2015 prövade Högsta domstolen, HD, frågan om så kallade enstegstätade fasader är fel i småhusentreprenad där Myresjöhus varit totalentreprenör. Läs hela artikeln här som pdf.
Myresjöhus har under åren 1999-2003 på totalentreprenad uppfört ett stort antal enfamiljshus åt konsumenter. Avtalet mellan konsumenterna och Myresjöhus var baserat på ABS 95. Myresjöhus hade valt att använda sig av en särskild typ av väggkonstruktion, så kallade enstegstätade fasader, i entreprenaderna. När fastigheterna byggdes var denna typ av fasader vanligt förekommande och typcertifierade. Ingen i byggbranschen var då medveten om att fasaderna var särskilt riskfyllda.
2007 upptäcktes fuktproblem
Att fasaderna skulle vara riskfyllda upptäcktes först år 2007 när SP Sveriges Provnings- och forskningsanstalt (numera SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) redovisade problem med fuktinträngning i fasaderna. I en mer omfattande rapport år 2011 uttalade SP att fasaderna var så riskfyllda att de borde fasas ut. Risken bestod bland annat av betydande risker för mögel, röta och dålig lukt. Dessutom bedömdes att fasaderna även vid små otätheter kunde ge förhållandevis stora läckage av regnvatten.
Godkänd slutbesiktning
Konsumenterna reklamerade på grund av detta fel i fasaderna. Reklamationen skedde efter att den tvååriga garantitiden enligt ABS 95 gått ut. Felen menade fastighetsägarna bestod i såväl Myresjöhus val av konstruktion som i utförandet. Myresjöhus inställning var att fel inte förelåg bland annat eftersom arbetet var fackmässigt utfört, godkänd slutbesiktning fanns samt då riskerna inte var kända när fasaderna uppfördes.
Ansvarsfrågan prövades utifrån ABS 95
Vid denna tidpunkt tillämpades i princip inte konsumenttjänstlagen på konsumententreprenader och felfrågan har därför prövats utifrån ABS 95. Av ABS 95 framgår att fel bland annat ska anses föreligga om den färdiga entreprenaden avviker från vad som avtalats eller om resultatet av entreprenörens arbete avviker från kravet på fackmässighet. Eftersom konsumenterna reklamerat fasaderna först efter utgången av den tvååriga garantitiden enligt ABS 95 gäller därtill att entreprenören svarar för fel endast om felet är väsentligt och om felet beror på vårdslöshet hos entreprenören.
Fuktskador. Foto: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Tingsrätten gav husägarna rätt
Tingsrätten ansåg att fel förelåg i fasaderna, att felet var väsentligt samt att Myresjöhus varit vårdslöst vid valet av konstruktion trots att fastigheterna uppfördes innan riskerna med fasaderna blev kända för branschen. Detta eftersom Myresjöhus inte gjort några kontroller om fasaden skulle fungera i ett längre perspektiv.
Hovrätten ansåg Myresjöhus agerat fackmässigt
Hovrätten ansåg att det förelåg fel samt att felet var väsentligt. Till skillnad från tingsrätten ansåg dock hovrätten att Myresjöhus agerat fackmässigt vid valet av fasadkonstruktion, eftersom branschen inte kände till riskerna. Det hade inte heller framkommit någonting som visade att Myresjöhus trots allt borde ha insett riskerna med fasadkonstruktionen.
Målet överklagades till HD som valde att inledningsvis pröva ifall det förelåg fel i fasaderna på grund av att Myresjöhus valt en konstruktion med putsad, enstegstätad fasad.
Högsta domstolens bedömning
HDs bedömning tar avstamp i ABS 95, men HD väger även in vad som enligt konsumenttjänstlagen och konsumentköplagen avses med fel. Utifrån dessa bedömningsgrunder kommer HD fram till att slutresultatet av entreprenörens arbete ska motsvara vad en konsument med fog kunnat förutsätta. Vilket innebär att den färdiga entreprenaden ska vara konstruerad på sådant sätt att den är lämplig för sitt ändamål.
För att en fasadkonstruktion ska kunna anses vara lämplig för sitt ändamål ska den enligt HD klara mindre utförandebrister och yttre påverkan av sedvanligt slag. Eftersom fasadkonstruktionen i sig visat sig vara särskilt riskfylld för problem med mögel, röta och dålig lukt kan konstruktionen enligt HD inte anses lämplig för sitt ändamål. HD tillägger också att fasaderna inte längre används och att de bedömts som olämpliga av Boverket. Att fasaderna inte är lämpliga för sitt ändamål innebär att resultatet av entreprenörens arbete inte motsvarar vad konsumenten kunnat förutsätta och HD anser därför att fasaderna utgör fel. Att fasaderna var vanligt förekommande och typcertifierade samt att de vid utförandet inte ansågs som riskfyllda saknar därför betydelse.
Kvarstående frågor att pröva
Även om HD nu konstaterat att fel föreligger är målet inte avgjort ur Myresjöhus och konsumenternas perspektiv. Det återstår att pröva ifall felet är väsentligt samt om felet har sin grund i entreprenörens vårdslöshet. Dessa frågor kommer att prövas av HD vid en senare tidpunkt.
Vad får domen för betydelse?
Att HD i sin dom tolkat ABS 95 utifrån vad som framgår av bestämmelserna i konsumenttjänstlagen innebär att domen enligt vår uppfattning även får betydelse för tolkningen av felansvaret i entreprenader där konsumenttjänstlagen är direkt tillämplig eller där ABS 05/09 är avtalat. Att målet får betydelse även för konsumententreprenader där ABS 05/09 är avtalat beror på att ABS 05/09 endast utgör tillägg till bestämmelserna i konsumenttjänstlagen.
Varken i konsumenttjänstlagen eller i ABS 05/09 återfinns dock krav på att fel måste vara väsentliga eller ha sin grund i entreprenörens vårdslöshet. Detta innebär att de prövningar som nu återstår att göra för HD inte behöver prövas när konsumenttjänstlagen i sin nuvarande lydelse är tillämplig eller ABS 05/09 är avtalat. Entreprenörer verksamma i småhusentreprenader får nu alltså räkna med ett ökat ansvar för tekniska lösningar som de själva väljer. Det blir i dessa fall entreprenören som ansvarar för att den valda lösningen är lämplig för sitt avsedda ändamål.
Det är dock inte självklart att konsumenten ska stå risken vid motsatsen, det vill säga när konsumenten valt utförande (vi tänker då framförallt på utförandeentreprenader). Entreprenören har alltjämt en skyldighet att avråda konsumenten från tjänster som inte är till nytta för konsumenten. En skyldighet som åvilar entreprenörer på grund av konsumenttjänstlagens krav på avrådandeskyldighet. Det kan därför inte uteslutas att entreprenörens ansvar i framtiden kommer att inkludera även avrådande från utförande som föreskrivits av till exempel en projektör som konsumenten anlitat, sådant avrådande kan komma att behöva ske på grund av att det av projektören föreskrivna utförandet inte är lämpligt för sitt ändamål.
Högre krav på besiktningsmän och projektörer
Kravet på att konstruktioner ska vara lämpliga för sitt ändamål ställer också nya och ökade krav på till exempel besiktningsmän och projektörer. Vår slutsats utifrån domen är att en besiktning inte längre kan utgå endast ifrån entreprenadens kontraktshandlingar, utan besiktningsmannen måste även beakta lämpligheten i utförandet i entreprenadens samtliga delar. Det kan vidare ställas krav på att besiktningsmannen ställer fler frågor till parterna för att få reda på vilken funktion som efterfrågats för att bedöma lämpligheten. Myresjöhusmålet visar även att det inte går att förlita sig enbart på typgodkännande och liknande avseende byggmetoder och konstruktionslösningar, vilket innebär att samtliga som är involverade i byggprocessen måste öka sin omvärldskunskap och sin kännedom om vad som är känt kring olika lösningars tillförlitlighet.
I den aktuella tvisten är felfrågan avgjord, men fastighetsägarna måste vänta en tid till innan de får svar på frågan om Myresjöhus ansvarar för felet. Det finns därför all anledning att återkomma i denna fråga.
—
I samtliga instanser har även frågan om avtalet och de förpliktelser som framgår av avtalet får överlåtas till annan varit uppe för prövning. Den frågan har vi bortsett från i denna artikel. HDs dom går att läsa på www.hogstadomstolen.se, se mål T 916-13.
Läs hela artikeln här som pdf.
Bli den första att kommentera "Myresjöhusmålet"