4 april 2023 SmartMass är en unikt utvecklad tjänst som bygger på smarta beräkningar för att minska klimatpåverkan (CO2e) och sänka kostnaderna (SEK) för masshantering i samband med anläggningsarbeten i byggskedet. Målet är att fler aktörer enklare ska kunna visualisera alternativa lösningar för att skapa en mer hållbar bransch.
Inom ramen för Tyréns innovationsprogram har Lisa Johansson Röjsel, Malin Bergman och Ida Bohlin, tillsammans med kollegorna på Tyréns med bred kompetens inom livscykelanalys och klimat, utvecklat SmartMass. Något som ofta efterfrågas i våra projekt är hur olika volymer av jord/bergmassor, transportavstånd eller val av saneringsmetod (urschaktning jämfört med in-situbehandling) påverkar klimatet och kostnaden. I denna artikel skriver Malin Bergman, Lisa Johansson Röjsel och Ida Bohlin, alla tre vid Tyréns, om bakgrunden till och utvecklingen av tjänsten samt hur den kan hjälpa till att finna och välja det bästa masshanteringsalternativet.
Bygg- och anläggningssektorn står för cirka 20 % av Sveriges klimatutsläpp (Statens offentliga utredningar, 2023). En stor del av dessa klimatutsläpp beror på att det inom branschen omsätts och transporteras stora mängder jord- och bergmassor, samt att det åtgår stora mängder konstruktionsmaterial vid exempelvis byggnation av infrastruktur och byggnader. Bygg- och anläggningssektorn är även den samhällssektor som brukar mest naturresurser (Mathern, 2019). Mer än hälften av avfallet (både icke-farligt och farligt avfall) från bygg- och anläggningsverksamheten består av jordmassor, och det är endast en liten andel av de uppschaktade massorna som återanvänds – merparten körs bort för extern deponering (Naturvårdsverket, 2020). Hanteringen av jord- och bergmassor medför en betydande andel av klimatutsläppen inom anläggnings- och infrastrukturprojekt. Studier har visat att klimatpåverkan från grävmaskiner och masstransporter utgör cirka 16 % av de totala klimatutsläppen i anläggningsprojekt (Karlsson, Rootzén, & Johnsson, 2020).
Problematiken kring val av metod som ofta kan uppstå i ett saneringsprojekt av ett förorenat område är kärnan som SmartMass är sprunget ur och anledningen till att det har utvecklats. I saneringsprojekt där konsulter inom förorenade områden föreslår olika åtgärdsalternativ för efterbehandling/sanering av ett förorenat område ligger ofta störst fokus på att åtgärden ska uppfylla miljömålet ”Giftfri miljö”, vilket endast är ett av Sveriges 16 miljömål. Enligt en försiktighetsprincip så är det vanligt att de förorenade massorna schaktas bort och körs till en extern deponi, även om det i många fall kanske endast rör sig om lätt förorenade massor eller en föroreningssituation där konsulten inte bedömer urschaktning som en skälig åtgärd.
Dessa problem var i fullt fokus vid utvecklingen av tjänsten. SmartMass hjälper branschen att beräkna koldioxidekvivalenter och kostnader men inte minst genom att visualisera och skapa tydliga jämförelser av dessa olika masshanteringsscenarier. Resultatet blir ett bättre beslutsunderlag vilket ger ett bra stöd för att möta de snabbt ökande kraven från stora aktörer i branschen.
SmartMass kan användas i så väl stora som små projekt där man hanterar jord- och/eller bergmassor. SmartMass riktar sig till entreprenörer, exploatörer, konsulter (eller andra aktörer inom masshanteringsbranschen) och kan nyttjas av alla med grundläggande kunskap av masshantering.
SmartMass baseras på metodiken för Livscykelanalys (LCA) och klimatberäkningarna följer de grundläggande systemgränserna för byggskedet. SmartMass använder i den mån det är möjligt underlagsdata från Trafikverkets modell Klimatkalkyl version 7.0 för de aktiviteter som beräknas. SmartMass baseras inte på beräkningar av CO2e och SEK avseende till exempel tillverkning av maskiner eller byggnation och underhåll av mottagningsanläggning.
SmartMass enkla koncept där kunden endast lämnar projektspecifika data, som till exempel transportavstånd, schakt- och återfyllnadsvolymer, för ett eller flera masshanteringsscenarier gör att det inte krävs någon kompetens inom livscykelanalys. Det i sin tur möjliggör att hållbarhet kan tas i beaktning i fler skeden, av fler personer och i större utsträckning. Det blir enklare att få en tydlig bild av klimatpåverkande åtgärder.
Figur 1. Översiktlig schematisk bild över SmartMass.
Resultatet från SmartMass jämförs i fyra kategorier; Transporter, Arbetsmaskiner, Deponi/Inköpta massor och Övrigt. Denna kategorisering medför att de mest kostnads- och klimatpåverkande parametrarna enkelt kan identifieras:
- Transporter och Arbetsmaskiner tar hänsyn till avstånd, volymer och energiåtgång.
- Deponi/inköpt material avser beräkning av mottagningskostnader för deponerat material, inköpspriser av tillförda material samt relaterade utsläpp av växthusgaser.
- Övrigt innebär klimatpåverkan och kostnad för material och konstruktioner som ofta används i samband med masshantering, såsom asfalt, geotextil och spont.
Figur 2. Exempel på visualisering av klimatpåverkan och kostnad för två masshanteringsscenarier i SmartMass.
Utöver jämförelsen kan klimatreducerande åtgärder implementeras, som till exempel alternativa drivmedel i transportfordon och arbetsmaskiner.
Vi är övertygade om att ju fler som tar hjälp av SmartMass desto snabbare uppnår vi klimatmålen samtidigt som vi kan minska masshanteringskostnaderna i projekten. Det ser vi redan resultat på i de projekt där konceptet använts.
MALIN BERGMANMiljöutredare Tyréns
LISA JOHANSSONMiljöingenjör Tyréns
IDA BOHLINLCA-analytiker Tyréns
Referenser
Karlsson, I., Rootzén, J., & Johnsson, F. (2020). Reaching net-zero carbon emissions in construction supply chains – Analysis of a Swedish road construction project. Renewable and Sustainable Energy Reviews, Volume 120, 109651, ss. ISSN 1364-0321.
Mathern, A. (2019). Sustainability-, Buildability- and Performance-driven Structural Design. Gothenburg, Sweden: Chalmers University.
Naturvårdsverket. (2020). Avfall i Sverige 2018 – Uppkomst och behandling. Stockholm: Naturvårdsverket, rapport 6932.
Statens offentliga utredningar. (den 19 01 2023). Bygg- och anläggningssektorn. Hämtat från Fossilfritt Sverige: https://fossilfrittsverige.se/roadmap/bygg-och-anlaggningssektorn/
