Klimatkloka beslut

5 mars 2019  Den klimatförändring som sker till följd av växthusgaser som släpps ut i atmosfären är idag en av mänsklighetens stora utmaningar. Glädjande är att allt fler byggprojekt och företag vill arbeta med att minska utsläppen av växthusgaser från våra byggnader och göra dem mer miljöanpassade. Samtidigt visar forskning att vi ofta gör felaktiga bedömningar när vi ska bedöma hur mycket olika val påverkar klimatet. Lyssna på intervju med en av artikelförfattarna, Patrik Sörqvist  från 5 mars 2019, P1 vetenskapsradion.

Kanske utgör de personer som inte tror på de vetenskapliga beläggen för att människans aktivitet är en drivande faktor i kli- matförändringarna inte det största hindret för nödvändigt förändringsarbete. Mycket pekar på att den stora majo- ritet som tror på klimatproblematiken men har svårt att fatta klimatriktiga beslut också är en stor utmaning. Varför är det så svårt att göra bedömningar av påverkan på klimatet?

I både privat- och yrkeslivet ställs vi inför val som på ett eller annat sätt påverkar miljön. När det gäller byggnader kan valet stå mellan att bygga till extra kvadratmetrar eller inte; eller att välja värmesystem till en byggnad, såsom fjärrvärme eller solceller. Som privatperson kan det vara valet att köpa en elcykel eller en traditionell cykel. Valen är sällan lätta. Det är många olika aspekter som ska vägas in. Att dessutom tänka på miljön kan vara svårt, även när man tycker att det är viktigt. Valen som sker i byggbranschen är särskilt betydelse- fulla för miljön. De har stor miljöpåverkan på både kort och lång sikt eftersom de påverkar hantering av stora mängder material när de byggs och har en stor inverkan på energianvändning för drift under hela sin livslängd.

Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) finns det 4,6 miljoner hushåll i Sverige. År 2017 byggdes ytterligare 33 787 bostäder och preliminära siffror för 2018 är 35 250 nya bostäder (SCB, 2018). Sweden Green Building Council som förvaltar Miljöbygg- nad har registrerat ungefär 150 byggnader som uppfyllt kraven för Guldnivå i Miljö- byggnad (av ca 1200 totalt certifierade på nivå brons, silver och guld). Om de miljö- certifierade byggnaderna får representera hållbart miljöbyggande i Sverige så innebär det att endast en liten andel av bostäderna som byggs i Sverige varje år är i närheten av att var miljömässigt hållbara. Andelen är betydligt lägre än andelen ekologisk mat som säljs i Sverige, vilket 2017 var 9,3 % (Ekoweb, 2018).

RADIKAL MINSKNING AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN ETT MÅSTE TILL ÅR 2050
Statistiken är nedslående om man samtidigt tänker på hur mycket koldioxidutsläppen måste minska för att vi ska kunna klara av 1,5-gradersmålet. För att nå målet måste samhället ställa om så att koldioxidutsläppen (CO2-utsläppen) minskar radikalt fram till år 2050, från dagens ca 40 miljarder ton CO2 /år till 5 miljarder ton CO2 /år (Rockström et al 2017). Utsläppsbudgeten, som vi har att röra oss med fram till 2100, är totalt endast ca 700 miljarder ton CO2. Förbrukar vi mycket i början av perioden måste vi snåla mer på slutet för att uppnå målet, i likhet med den som spenderar större delen av sin lön i början av månaden behöver vara sparsam mot slutet. En väsentlig skillnad är emellertid att här kommer inte någon ny lön. Istället är det troligare att kli- matpåverkan får allt större effekter med tiden. Därför finns det skäl att vara sparsam med utsläppen av CO2 redan nu. Men trots att vi vet detta, och ofta påminns om det, händer det inte särskilt mycket. Varför lyckas vi inte minska utsläppen mer än vi gör?

KLIMATET BRYR SIG INTE OM VAR UTSLÄPPEN KOMMER IFRÅN
Ofta lyfts ny teknik fram som en lösning på våra problem, men trots att teknik redan finns används den inte i tillräcklig utsträckning. Klimatet bryr sig dessutom inte om huruvida utsläppen kommer från energi- snåla ”smarta” eller energislösande tekno- logier. En viktig orsak kanske är att människor tycks göra tankevurpor och missuppfattar klimatpåverkan när vi ska fatta beslut och värdera hur ”miljövänliga” våra val är.

Ett exempel på ett påvisat feltänk är när vi ställs inför att bedöma hur ”miljövänliga” olika produkter är. Vilken måltid har minst miljöpåverkan – en hamburgare eller en hamburgare som serveras med ett ekologiskt äpple? Fundera på frågan själv en stund. Vilken måltid skulle du ha valt i ”kli- matsyfte”? Ställs denna fråga tror merparten att hamburgaren i kombination med äpplet ger lägre miljöpåverkan än bara hamburgaren. Trots att även det ekologiska äpplet har en miljöpåverkan (även om den nog är lägre än för ett konventionellt äpple) så verkar beslutfattaren tro att äpplet kan kompensera för hamburgarens miljöpåver- kan. Detta fenomen kallas för ”negativ fot- avtrycksillusion”.

Vid Högskolan i Gävle har experiment genomförts där människor fått bedöma hur stort koldioxidavtryck ett antal konventionella byggnader har i jämförelse med samma antal konventionella byggnader som kompletterats med ett antal miljö- märkta byggnader. Även här gör de tillfrågade samma tankevurpa då flertalet personer bedömer att det totala utsläppet blir mindre när de miljömärkta byggnaderna läggs till. Detta feltänk har även visats när personer med hög sakkunskap i byggenergi har fått göra samma bedömningsuppgift.

ÄVEN PLUSHUS ÄR EN MILJÖBELASTNING
Som strategi för att minska vår miljöpåverkan verkar vi ledas att tro att vi kan för- bättra befintliga bostadsbestånd genom att bygga till ytterligare byggnader, så länge dessa är miljövänligare än konventionella byggnader. En byggnad behöver inte vara ett plusenergihus för att i vår tankevärld innebära en minskning av energiförbrukningen i det totala bostadsbeståndet, utan det räcker att byggnaden är något miljövän- ligare än konventionella byggnader för att vi ska uppfatta det som om dessa byggnader kompenserar för andra byggnaders miljö- belastning. Men så är det inte i verkligheten. För att det ska ske en minskning av koldioxidutsläppen måste byggnaden ta upp koldioxid och det är det få byggnader som gör.

Den stora miljöpåverkan vid tillägg av nya ”gröna” byggnader blir tydligare om vi uppmärksammar den stora mängd koldioxidutsläpp som genereras vid produktionen av byggnader och dess material. Även om man bygger ett plusenergihus tar det många år innan vi kan ”räkna hem” en energisparinvestering/klimatinvestering som sänker utsläppen under driften. Enligt Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) rapporterna har vi inte så många år på oss.

Hur kan man förklara den negativa fotavtrycksillusionen? När man blandar mer och mindre miljövänliga saker med varandra, tenderar människor att tro att deras gemen- samma miljöpåverkan är deras genomsnitt i stället för summan av deras miljöpåverkan. En beräkning kan göra resonemanget tydli- gare. Hundra byggnader med energianvändning på 25 000 kWh per år och byggnad har tillsammans 2 500 000 kWh i total energianvändning. Dessa hundra byggnader samt ytterligare 30 miljöanpassade byggnader med energi- användning på 10 000 kWh per år och byggnad ger en total energianvändning på 2 800 000 kWh per år. Ju fler miljöanpassade byggnader vi lägger till, desto högre blir alltså summan, men samtidigt blir medelvärdet för alla byggnader lägre. Klimatet bryr sig emellertid bara om summan.

MORALISK LICENSIERING

Snarlika fenomen har visat sig för miljövänliga och icke miljövänliga beteenden. Människor kan känna att det är okej att göra något omoraliskt efter att de har begått moraliska handlingar, något som på fack- språk kallas moralisk licensiering. Moralisk licensiering förekommer exempelvis bland konsumenter. En studie i Kanada har till exempel visat att personer som i ett experiment köpte ekologiska varor var mer benägna att därefter stjäla pengar jämfört med andra som köpte konventionella varor (Mazar and Zhong 2010). Ett annat exempel är att ägare till el-bilar känner sig mindre villiga att göra moraliska handlingar än konventionella bilägare. Vänliga handlingar kan ibland upplevas som kostsamma, och moralisk licensering blir således ett verktyg för individen att komma i balans. Man kan säga att individer (förmodligen omedvetet) strävar efter ett medelvärde av moraliska och omoraliska, exempelvis miljövänliga, handlingar. Ett exempel skulle kunna vara att en person som tar bilen till jobbet upp- lever att hen kan rättfärdiga detta genom att källsortera.

Läs fortsättningen och hela artikeln som pdf här