Jämkning av förseningsvite

27 februari 2015 I merparten av alla entreprenader avtalar parterna, jämlikt kap. 5 § 3 AB 04/ABT 06 , att förseningsvite ska utgå för varje påbörjad vecka som entreprenören överskrider tiden för färdigställandet av kontraktsarbetena. Om beställaren före färdigställandet har tagit entreprenaden eller del därav i avsett bruk ska dock vitet jämkas i skälig mån enligt samma bestämmelse. Arbetena anses färdigställda när entreprenaden godkänts vid slutbesiktning.

För vissa beställare kan det vara lockande att avtala bort den möjlighet till jämkning av vite som AB/ABT tillhandahåller. Vad som gäller frågan om jämkning av vite i sådana fall har nyligen prövats av Svea hovrätt i mål nr T 404 -14. Bakgrunden var i korthet följande. En bostadsrättsförening tecknade ett avtal med ett vvs-bolag avseende byte av fastighetens värmesystem. Kontraktssumman var 13 miljoner kronor. Avtalat var att ABT 94 skulle gälla. Parterna hade vidare avtalat om ett förseningsvite om drygt 100 000 kr per påbörjad vecka samt att jämkning av vitet inte skulle ske. Entreprenaden godkändes sedermera inte vid slutbesiktningen på grund av att bolaget bland annat använt klämringskoppling istället för hårdlödning vid sammanfogningar av rörledningar.

Föreningen yrkade i målet att vvs-bolaget skulle utge vite med drygt 100 000 kr per påbörjad vecka till dess dom meddelades. Bolaget bestred föreningens yrkande och anförde bland annat att vitet skulle jämkas enligt 36 § avtalslagen. Det förtjänar här att nämnas att 36 § avtalslagen tillhandahåller en generell möjlighet att jämka oskäliga avtalsvillkor.

Hovrätten konstaterade inledningsvis att det förelåg ett sådant fel i entreprenaden som innebar att kontraktsarbetena fortfarande inte var att anse som färdigställda och att föreningen därför hade rätt till vite som alltjämt löpte. Hovrätten anförde vidare att vite är ett påtryckningsmedel som syftar till att entreprenören ska färdigställa entreprenaden så att den kan godkännas. Hovrätten konstaterade därvid att entreprenaden tagits i bruk av föreningen och att jämkning enligt ABT 94 skulle ha skett om inte parterna hade avtalat bort denna jämkningsmöjlighet. Hovrätten bedömde dock att detta avsteg från ABT 94 inte framstod som oskäligt i sig.

Hovrätten konstaterade vidare att det dröjt mer än 150 veckor sedan slutbesiktningen och att felen inte hade avhjälpts. Det totala vitesbeloppet uppgick därmed till mer än 16 miljoner kronor. Med beaktande av att entreprenaden tagits i avsett bruk ansåg hovrätten att ett sådant högt belopp var orimligt i förhållande till felets betydelse. Hovrätten fann därför, med stöd av 36 § avtalslagen, att parternas avtal inte skulle tillämpas i den del där det avvek från jämkningsregeln i ABT 94. Resultatet blev således att jämkning av vitet skulle ske enligt ABT 94. Hovrätten ansåg vidare att föreningen inte skulle ha rätt till vite efter den tidpunkt då felet uppskattningsvis hade kunnat vara avhjälpt om föreningen agerat för att avhjälpa felet på bolagets bekostnad sedan det stått klart att bolaget inte avsåg att vidta något avhjälpande.

En beställare som väljer att avtala bort möjligheten till jämkning enligt AB/ABT ska vara medveten om att den kloke entreprenören i sådana fall tar höjd för detta i sitt anbud. Med tanke på hovrättens avgörande kan det måhända också vara bättre att istället föreskriva att beställaren vid entreprenörens dröjsmål har rätt till skadestånd i den del beställarens verkliga skada överstiger vitesbeloppet.
Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se