23 oktober 2023 Inåtgående dörrar vid utrymning har länge ansetts vara problematiskt vid höga personantal. Problematiken ligger till stor del i en förmodad svårighet att öppna dörren då en grupp personer kommer fram till dörren samtidigt och dörren behöver öppnas i riktning mot personflödet. I en nyligen genomförd studie studerades möjligheten att använda inåtgående dörrar som en del av utrymningsstrategin med bibehållen god personsäkerhet.
I Sverige finns många äldre, befintliga byggnader som är utförda med inåtgående dörrar vilket skulle kunna medföra en intressekonflikt mellan den förmodat försämrade utrymningssäkerheten som inåtgående dörrar kan innebära och byggnadens antikvariska- och kulturhistoriska värde. Samtidigt är inåtgående dörrars påverkan på utrymningsförutsättningarna från en byggnad inte tydligt kartlagda vilket bland annat indikeras av stor variation mellan olika länders kravställning vid förekomst av inåtgående dörrar. Nedan skriver vi om en nyligen genomförd studie, inkluderande litteraturstudie och experimentella försök, som just undersöker möjligheten att använda inåtgående dörrar som en del av utrymningsstrategin samtidigt som en god personsäkerhet ska bibehållas.
Bakgrund och regelhistorik
I dagens byggregler anges att dörrar för utrymning generellt ska vara utåtgående i utrymningsriktningen, undantag accepteras för lokaler där köbildning inte förväntas uppstå 1. I föreskriftens allmänna råd anges att köbildning inte förväntas uppstå inom ett antal olika typer av lokaler, bland annat lokaler med maximalt 30 personer. Syftet bakom kravet är inte tydligt dokumenterat, men motivet antas vara att minska risken för svårigheter att öppna en dörr i en utrymningssituation då bakomvarande personer nära dörren kan försvåra eller förhindra öppning. Det kan dock även finnas andra aspekter som kan medföra negativ påverkan på en utrymningssituation, i förhållande till utåtgående dörrar, exempelvis ett lägre personflöde.
Kravet om utåtgående dörr i utrymningsriktningen har en lång tradition och kan minst hänföras tillbaka till Byggnadsstadgan 1874 2 där krav på utåtgående dörrar anges för vissa typer av lokaler. Kravet förtydligas och generaliseras senare i sbn67 3 till att tillämpas för utrymningsvägar i allmänhet. Här anges dock det undantag som vi idag känner igen från nuvarande regelverk, att inåtgående dörrar accepteras för lokal avsedd för högst 30 personer. Detta undantag antogs som en del av kravformuleringen för att möjliggöra utrymning från undervisningslokaler i skolor, där utåtgående dörrar riskerade att slå upp i korridorer och på så vis hindra utrymningsflödet i dessa. Det specifika antalet om maximalt 30 personer grundade sig sannolikt på storleken av en normalstor klass elever.
Simulerad utrymning
Många byggnader som uppförts tidigare än 1874 har således utförts utan krav på dörrslagningsriktning. Detta innebär att inåtgående dörrar är vanligt förekommande för byggnader uppförda innan dess, då kravet för första gången dök upp i regelverken vid denna tidpunkt. Byggregler tilllämpas normalt inte retroaktivt på byggnader i Sverige, utan det är det regelverk som gällde vid byggnadens uppförande som gäller avseende bland annat brandskydd och utrymningssäkerhet. Däremot är det möjligt vid tillsyn enligt Lag om skydd mot olyckor 4 att ställa utökade krav på det byggnadstekniska brandskyddet om detta bedöms vara skäligt och motiverbart avseende personsäkerhet. På senare år har flertalet förelägganden utfärdats i kulturhistoriskt värdefulla byggnader där inåtgående dörrar i kombination med personantal överstigande 30 personer lyfts som problemet. Detta bedöms i vissa fall baseras på en onyanserad tillämpning av regelverken som listats ovan med endast en liten förbättring av säkerheten men med stor negativ påverkan på kulturvärden.
Vid en internationell utblick kan det konstateras att antalet personer som godtas för inåtgående dörrar varierar mellan olika länder. I England anges gränsen till 60 personer per inåtgående dörr 5, för amerikanska stater som använder nfpa 101 6 så är motsvarande siffra 50 personer (för vissa tillämpningar) och i Norge är gränsen satt till 10 personer 7. Danmark utmärker sig med en begränsning av 150 personer vid inåtgående dörrar 8
Problematiska förändringar
En ändring av dörrslagning kommer påverka dörrens utseende i form av eventuellt ändrad beslagning, ändring av gångjärn eller annat. Detta kan i sin tur medföra behov av nya håltagningar på en ibland mycket bevarande värd byggnadsdel med högt kulturvärde. Ytterdörren är det man möter först i en byggnad och en åldrad dörr i sitt ursprungliga utförande har stor betydelse för upplevelsen av byggnaden. I en orörd miljö kommer en ändrad dörrslagning även ge en förändrad upplevelse av byggnad. Kravet på utåtgående dörrar är inte så gammalt om man ser till byggnadskategorin kulturhistoriska byggnader. Vissa av dessa har ursprungligen utformats för privata ändamål och på senare visas för allmänheten som ett museiföremål med ökade personantal som följd.
Det finns även en viss problematik med dörrar som slår ut i utrymmen där andra personer passerar. Detta kan gälla tätbebyggda områden, exempelvis i innerstadsområden, samt utrymningskorridorer med korsande personflöden där utåtgående dörrar i många fall är olämpligt eller inte accepteras. Detta då det finns en risk att personer utanför dörren blockerar öppningsmöjligheten eller risk för personskada på förbipasserande.
Tidigare studier
I studier genomförda vid Lunds Tekniska Högskola (lth) har inåtgående dörrars påverkan på utrymningsförloppet studerats 9+10. Dessa studier har utrett problematiken dels genom litteraturstudier, men även genom praktiska försök. I dessa försök har 60 respektive 56 försökspersoner fått passera dörröppningar med varierande utförande. I detta har jämförelser gjorts mellan flöden över öppning med inåtgående respektive utåtgående dörr samt hur dessa variationer tenderar att ge upphov till köbildning framför dörren eller ej. Aktuella
försök har genomförts i korridorer vilket medför att personflödet kommer att vara förhållandevis ordnat.
Slutsatser från studierna är samstämmiga och konstaterar att det inte primärt är antalet utrymmande personer som begränsar möjligheten till utrymning över en inåtgående dörr, utan snarare persontätheten 9+10+11. Detta givet att det utrymmande flödet är mer ordnat. Utifrån denna slutsats bör det finnas en möjlighet att för lokaler där låg persontäthet kan förväntas vid en inåtgående dörr kunna acceptera ett högre person antal än vad som anges enligt allmänna råd utan att en förhöjd risk för köbildning eller andra svårigheter avseende utrymningsmöjligheterna uppstår. För personer som utrymmer genom korridorer och liknande ligger problemets grund mer kring antalet personer som samtidigt anländer till en dörr än antalet personer som sedan passerar dörren.
Experimentella Försök
För att vidare studera inåtgående dörrars inverkan på utrymningsförloppet, samt identifiera vilka parametrar som påverkar dessa utrymningsförutsättningar, genomfördes under våren 2023 ett flertal experimentella försök där olika parametrar varierades. Försöken genomfördes med ca 100 personer med en förhållandevis heterogen demografi, se figur 1 och 2.
Vid försökstillfället genomfördes totalt ca 30 separata utrymningsförsök där en- eller flera parametrar varierades mellan respektive försök. Då det befintliga forskningsunderlaget innan dessa försök var förhållandevis begränsat gjordes ett brett urval av parametrar som skulle varieras. Försöken utformades med avsikt att kunna jämföra liknande försök där endast en-, eller maximalt två, parametrar hade varierats. Variationer mellan försök utgjordes av:
■ Varierad dörrslagning
■ Försök med en kort korridor framför dörren samt utan en kort korridor framför dörren
■ Varierade gångavstånd från startpunkt för försökspersonerna till dörren
■ Varierad initial persontäthet
■ Varierad beslagning
■ Varierad dörröppningskraft
■ Varierat antal deltagande försökspersoner
Samtliga försök genomfördes genom samma dörr, men med olika konfigurationer framför dörren. De parametrar som varierats, enligt punktlistan ovan, kan illustreras enligt Figur 3.
Samtliga utrymningsförsök filmades med totalt åtta videokameror som satt strategiskt utplacerade i lokalen för att dokumentera utrymningsförloppets olika delar. Inom ramen för projektet studerades ett flertal aspekter såsom gruppformationernas utseende, möjlighet att öppna dörren i ett initialt skede och personflöde genom dörren. Särskilt intressant är utrymningsförloppets tidiga skede, då detta har identifierats som det kritiska momentet vid utrymning genom inåtgående dörrar, varför aspekter såsom tid att öppna dörren och tid till att de första personerna har passerat dörren bör studeras med stor noggrannhet. Texten är avkortad läs hela artikeln som pdf här:
Martin ForssbergBrandingenjör
Civ.ing. Riskhantering
Branskyddslaget
Håkan FrantzichUniversitetslektor
Avdelningen för Brandteknik
Lunds tekniska högskola
Alexander M. EliasBrandingenjör
Civ.ing. Riskhantering
Brandskyddslaget
Johan LundinFoU-chef
Brandskyddslaget