Det går inte att bygga tidsenliga och miljövänliga hus med den livsstil och de byggregler vi har idag. Vi kan däremot bygga sundare och mindre miljöbelastande hus. Vad detta innebär beror på vem man frågar, de som tjänar pengar på det som anses vara mindre miljöbelastande, eller de med kunskap, erfarenhet, intresse av att beställa, bygga och förvalta byggnader som håller väl över tid. läs hela artikeln här som pdf.
I Sverige står byggandet och förvaltandet av byggnader för ca 40% av den totala energianvändningen. Mängder av material krävs också för att bygga, underhålla och renovera hus. Resurser som behöver hushållas med, och cirkuleras i mycket högre ut sträck ning för att ekosystemet långsiktigt skall kunna upprätthålla sin produktionsförmåga.
Lagstiftningen kräver större boendeytor för ett beviljande av bygglov då den slår ihop bostäders uppvärmningsenergi med energibehovet för tappvarmvatten – per m – som är ett schablonvärde per bostad. Bankerna ger ogärna bolån till mindre bostadshus för permanentboende då dessa är mer svårsålda och därmed är en högre risk som säkerhet för bolån, eller byggkredit. Båda hindrar aktivt produktionen av yt-, och därmed resurseffektivare bostäder.
MARKNAD ELLER LAGSTIFTNING
Byggandet är Sveriges viktigaste bransch, och vi behöver fler kunniga beställare som förstår långsiktigt hållbar byggnation. Vi har byggt mycket bra hus i Sverige sedan lång tid tillbaka. De är inte sällan energikrävande och erbjuder heller inte samma komfort som dagens nybyggnadsstandard. I gengäld erbjuder de oftast ett sunt inomhusklimat för att man byggde med naturligare, och materialsamverkande material för att husen skulle hålla länge. Alla erfarna skadeutredare vet att de äldre husen har färre skador.
Samtidigt som hållbarhet gått från att vi följer lagen till att vara en del av varje affär har Boverket reviderat ner en byggnads livslängd till att vara 50 år, hur gick det till? Här blir det också intressant att titta på kriterierna i miljöcertifieringarna gällande byggnader. Är de verkligen berättigade i förhållande till byggnadernas totala miljöpåverkan från vaggan till graven? Vi behöver titta bakåt för att kunna komma framåt.
HÅLLBARHET -EN FÖRTROENDEBRANSCH
Miljöcertifieringarna är kommersiella produkter, oavsett om det är stater eller privata aktiebolag som äger och driver dem då det kostar att ansluta sig till organisationerna. Sweden Green Building Council – SGBC – som ägs av servicebolaget Building Green in Sweden AB har 397 medlemmar, och medlemskapet kostar mellan 5 000–70 000 kr beroende på företagets omsättning, eller antal invånare kommunen, landstinget eller regionen har. Medlemskapet ger bl.a. rabatter på kurser, konferenser och certifieringar, men inga krav på beställandet, projekterandet eller byggandet. ”Som medlem får du också använda vår logotyp i din marknadsföring och på så sätt visa att ni aktivt tar ställning och jobbar för ett hållbart byggande”. Vari ligger egentligen jobbandet med ett medlemskap utan krav på prestation?
SGBC är paraplyorganisation för certifieringarna Green Building, Miljöbyggnad, Breeam och LEED. Green Building syftar till att sänka energianvändningen med 25 % på befintlig byggnad, eller minst 25 % lägre än energikraven i BBR vid nyproduktion. Miljöbyggnad har 15 bedömningsområden som till delar har mer tekniskt fokus än utöka byggnadens livslängd och minska miljöpåverkan av dess underhåll. Den har tre nivåer, varav den lägsta, Brons är snudd på identisk med kraven i BBR.
Breeam är engelskt, och LEED är amerikanskt system. De används främst av fastighetsbolagmed kommersiella innehav på A-lägen, som kan vara intressanta för utländska investerare, eller utländska kunder som endast hyr i certifierade byggnader. Breeam har kriterier på svenska medan LEED kräver att man vänder sig till amerikanska USGBC. Båda systemen fungerar som levande Due Diligence. Här redovisas praktiskt och överskådligt var driftskostnaderna tar vägen, och tekniskt varför, vilket är konstruktivt och praktiskt vid köp och sälj.
I sak är alla systemens kriterier på ett eller annat vis tillgängliga för alla intressenter, men det krävs specifik detaljkunskap för att kunna förstå dem. I praktiken gör det produkten till en konsulttjänst, och därigenom sprider de varken kunskap eller engagemang i de verksamheter där de beställs, projekteras och byggs med. Att fler byggnader certifieras betyder alltså inte att de är med och utvecklar det hållbara byggandet då huvudfokus ligger på att möta kriteriekrav, istället för att utveckla byggande med lägre miljöpåverkan från ett öppet miljöprofilerat smörgåsbord. I Sverige använder vi resurser som om vi hade fyra och ett halvt jordklot till vårt förfogande, därav är det av stor betydelse att vi stimulerar den hållbara utvecklingen konstruktivt kreativt, för det är allas ekosystem att använda, vårda och vara en del av.
läs hela artikeln här som pdf.
Felicia Oreholm
Hållbarhetsstrateg bygg och
fastighet