19 september 2022 Enligt en studie skulle marknaden för återbruksrelaterade tjänster inom byggsektorn i Göteborgsregionen kunna omfatta 14, 6 miljarder kronor årligen. Det kräver dock nya affärsmodeller och produkter. Nu växlar både offentliga och privata fastighetsbolag upp arbetet för att skala upp regionens återbruksmarknad.
I maj undertecknade ett 40-tal offentliga och privata bygg- och fastighetsbolag i Göteborgsområdet en avsiktsförklaring om att skala upp återbruksmarknaden. Susan Runsten är processledare på Business Region Göteborg som koordinerat arbetet med avsiktsförklaringen. Hon är glad att så många vill gå samman i Göteborg för att jobba för en mer hållbar byggbransch.
-Det skapar hopp, det går kanske ändå, vi kanske kan nå våra tuffa mål och klara av vår klimatomställning. Men samtidigt finns vetskapen om att vi måste leverera också, det finns ett allvar i botten och jag känner en ödmjukhet inför vad vi nu måste göra tillsammans. Vi har ju skakat hand på en massa saker i och med avsiktsförklaringen, säger hon.
Återbruk ska vara förstahandsval 2025
Några av de företag som skakat hand är Akademiska hus, Castellum, Riksbyggen, HSB, NCC, Peab bostad, Wallenstam, Vasakronan och Skanska. Även aktörer som ingår i Göteborgs stads organisation har skrivit på avsiktsförklaringen. Göteborgs Stad har som mål att minska koldioxidutsläppen från bygg och anläggningsprojekt i stadens regi med 90 procent till 2030, och har satt som mål att återbruk ska vara förstahandsvalet 2025.
-Vår region bygger och investerar väldigt mycket, både inom ROT och ombyggnadsprojekt. Men det finns ett alldeles för litet utbyte av produkter och tjänster inom återbruk idag, det behöver vi utveckla, säger Susan Runsten.
Hon nämner byggentreprenörer, rivningsentreprenörer, materialtillverkare, återförsäljare och lagerhållare som några exempel på aktörer inom byggbranschen som kommer att behöva utveckla återbruksrelaterade tjänster för att den cirkulära marknaden ska fungera.
-En rivningsentreprenör måste till exempel kunna erbjuda fastighetsägarna att demontera saker som ska kunna återbrukas och frakta det till ett ställe där det kan lagerhållas så att nästa aktör kan återanvända produkterna. Och fastighetsägarna måste tillgängliggöra fler produkter, så fort de ska renovera eller bygga om någonting ska de inventera lokalerna och se vad de eller någon annan kan återanvända. Då kommer det bli mer produkter. Alla i byggbranschen behöver förbereda sig för det som snart kommer hända här i regionen, säger Susan Runsten.
Försiktig prognos visar stor potential
Under 2021 genomfördes en potentialstudie om marknads- och klimatbesparingspotentialen för en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionen. Studien som utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet visade att marknaden för återbruksrelaterade tjänster uppskattas kunna omfatta 14,6 miljarder kronor per år i regionen. 
-Vi ville veta hur klimatbesparingen för återbruk och marknadspotentialen såg ut. Rapporten som IVL tog fram där de räknade ganska försiktigt visade att potentialen är väldigt stor, både ur klimat- och avfallsperspektiv, säger Susan Runsten.
Intresset för avsiktsförklaringen beskriver hon som väldigt stort, det har även tillkommit företag i efterhand.
-Vi siktade in oss på fastighetsägarna, eftersom de sitter på både utbud och efterfrågan. Vi ser också att man behöver samarbeta brett för att få till en återbruksmarknad, det är svårt att åstadkomma på egen hand.
Lena Josgård är affärsområdeschef för fastighetsutveckling på HSB Göteborg och en av de personer som skrivit sin namnteckning på avsiktsförklaringen. Hon berättar att HSB idag arbetar med återbruk där de uppskattar att det går.
-Vi gör det i mindre skala, till exempel återanvänder vi tegel och betongkross där vi kan. Återbruk kan också vara lite lättare när det gäller inredning, och i liten skala. Men ska man bygga 100 nya lägenheter är det svårare. Det behöver finnas fungerande affärsmodeller som passar ihop med produktion av nya bostäder samt en fungerande infrastruktur och logistik av materialflöden, säger Lena Josgård.
Hon berättar att HSB Göteborg alltid undersöker möjligheten att använda det redan byggda. Det resulterade i att de nyligen byggde på en fastighet som var byggd 1939 med tre våningar i samband med en renovering, vilket resulterade i 31 nya lägenheter.
Lena Josgård påpekar att en viktig faktor för att kunna skala upp cirkulariteten inom byggbranschen är att det ska gå att använda återbrukat material med de regler som finns.
-Om återbruk ska bli ett förstahandsval måste man kunna använda återbrukat material på samma sätt som nytt, och att det inte finns regler som hindrar. Sen behöver alla hitta sin affär i detta, säger hon.
Löftena kommer att följas upp
Vad gäller just affärsmöjligheterna är Susan Runsten inte orolig, hon menar att IVL visade i sin rapport att möjligheterna till affärer är stora inom återbruk. Men för att affärerna ska utvecklas och återbruksprojekten skalas upp krävs det överenskommelser i form av avsiktsförklaringen enligt henne.
Business Region Göteborg har tagit på sig att fortsätta jobba för att återbruket skalas upp inom Göteborgs byggsektor. Nästa insats är en marknadsdialog i oktober som hela värdekedjan kommer att bjudas in till.
-Vi kommer att följa upp hur det går med löftena för fastighetsägarna. Alla har besvarat en enkät om sitt nuläge och utifrån det kommer vi följa upp hur utvecklingen ser ut för dem med att infria löftena. Alla direktörer och chefer som skrev på avsiktsförklaringen i maj kommer bjudas in igen till våren för uppföljning och erfarenhetsutbyte, berättar Susan Runsten.
Enligt studien från IVL behöver en större andel av byggsektorns befintliga aktörer ställa om sina affärsmodeller till att inkludera återbruk. Studien visar också att ett större utbud av återbrukbara byggprodukter är centralt för att omställningen från linjära till cirkulära affärsmodeller ska kunna ske.
-Nu vill vi skicka en tydlig signal till hela bygg- och anläggningssektorn att i Göteborg kommer fastighetsägarna att efterfråga återbruk. Man ska känna sig trygg i att utveckla dessa affärsmodeller, säger Susan Runsten.
Jennie Krook
Frilansjournalist