Digitaliseringens effekter genomsyrar allt. Teknisk utveckling har i alla tider förändrat människors livsvillkor och samhällsorganisation och sedan flera decennier tillbaka har den digitala tekniken gjort detsamma. Mycket talar för en fortsatt stark utveckling även framöver. läs hela artikeln här som pdf.
Digitaliseringen av samhället i allmänhet och transportsystemet i synnerhet skapar nya verktyg och möjligheter för Trafikverket att verka för målet om ökad tillgänglighet inom ramen för ett hållbart samhälle. Transportsystemet står inför stora utmaningar när klimatpåverkan ska minska kraftigt samtidigt som en ökad urbanisering och åldrande befolkning ställer höga krav på tillgänglighet för alla. En nyckel för att hantera dessa utmaningar är att vi utnyttjar transportsystemet mer effektivt och flyttar mer människor och gods med mindre resursförbrukning. Det kommer vi inte att klara av att åstadkomma genom att göra som vi alltid har gjort, utan vi behöver också tänka nytt och använda ny teknik för att säkerhetsställa rätt sak på rätt plats vid rätt tid i transportsystemet. Här har geofencingtekniken potentiellt en viktig roll att spela.
Geofencing är ett samlingsnamn för teknik som applicerar ett digitalt staket i den fysiska miljön som hindrar ett fordon eller en människa med vissa egenskaper från tillträde till viss plats under en viss tid. Det kan till exempel innebära att hastigheten automatiskt sänks, att drivlinan på ett hybridfordon slås om till eldrift inom visst område eller att fordonen helt stannar för att det saknar behörighet. Frågan om teknikens införande aktualiserades nu senast i samband med olyckan med en gasdriven buss som exploderade i Stockholm efter att ha kört in i en för låg tunnel.
Trafikverkets arbete med införandet av tekniken startade efter terrordådet på Drottninggatan under 2017, då Trafikverket fick i uppdrag av regeringen att testa geofencing i demonstrationsprojekt i urban miljö. Arbetet gjordes i nära samverkan med fordonsindustrin samt Stockholms stad och Göteborgs stad. Uppdraget har dels resulterat i en demonstration av koncept för geofencing, dels i en övergripande handlingsplan. Handlingsplanen presenterades i december 2018 och i den pekar Trafikverket tillsammans med sina samarbetspartners ut riktningen för att möjliggöra implementering av geofencing i större skala i svenska städer. Målet är också att etablera en nationell digital infrastruktur som harmonierar med europeisk standard. Arbetet med att implementera handlingsplanen sker inom ett 4-årigt forsknings- och innovationsprogram som finansieras av Trafikverket, med syfte att initiera och koordinera utvecklingsprojekt inom området. Programarbetet leds av Closer tillsammans med Trafikverket och initierades under våren 2019. Aktörskonstellationen karaktäriseras av triple helix, dvs. samverkan mellan akademi, offentlig sektor och näringsliv.
Hur tekniken används idag
Geofecningtekniken har funnits tillgänglig ett antal år och demonstrationer av tekniken har bland annat genomförts i Göteborg där två helelektriska bussar och sju elhybridbussar utrustade med tekniken har rullat sedan 2015. Demonstrationen fungerar så att när buss 55 kör in i digitalt särskilt avgränsade områden längs sin linje ser geofencing- tekniken till att bussarna automatiskt beter sig på önskvärt vis. I extra täta stadsmiljöer slår hybridbussarna om från diesel- till eldrift för att minska utsläpp och buller. Bussarna sänker även farten för att minska risken för olyckor på gator och platser med många gående och cyklister.
Göteborgs stad har goda erfarenheter av geofencing-testerna på linje 55. Bussarna kör inte för fort och de kör med tyst eldrift utan avgaser på gator med många människor. Körningen blir dessutom bekvämare för chaufförerna enligt Malin Andersson, chef för avdelningen utveckling och internationellt på trafikkontoret i Göteborg.1 Utöver Göteborg har även tekniken testas av Dalatrafiken. De bussar som utrustats med systemet i Falun-Borlängeområdet kan programmeras så att bussens hastighet begränsas på vissa sträckor. Gångfartsområdet på Svärdsjögatan vid högskolan i Falun är till exempel begränsat till 7 km/h och Paradgatan i Borlänge är begränsad till 30 km/h vid Tunets skola. När bussen kommer till de inprogrammerade sträckorna sänks hastigheten automatiskt och föraren kan inte koppla ur systemet.
Utanför Sverige har tester med tekniken genomförts i Norge. Hösten 2017 genomförde Statens vegvesen en demonstration i Oslo stad som visade hur geofencing kan användas för att minska utsläppen. En lågutsläppszon byggdes in i den norska nationella vägdatabasen (NVDB) och delades med Volvo via en gemensam nordisk datatjänst. Volvo delade informationen med de två hybridbilarna som användes i demonstrationen, så att dessa tvingades över till det elektriska körläget i det utvalda området/ lågutsläppszonen.
Tester av tekniken för tung trafik pågår i dagsläget i Stockholm där nattleveranser med lastbilar utrustade med geofencingteknik sker till McDonalds-restauranger i Stockholms innerstad. Där är normalt tung trafik förbjuden mellan kl. 22 och 06, men under förutsättning att hybridfordonen kör på eldrift för att inte störa boende sker ett undantag. Då tekniken säkerhetsställer dessa egenskaper är Stockholms stad trygga med att tillåta undantag. Hittills har projektet varit framgångsrikt och skulle det skalas upp finns goda möjligheter att öka andelen livsmedelsleveranser som sker nattetid och på det sättet avlasta transportsystemet i rusningstrafik.
Utöver fyrhjuliga fordon så används geofecning idag för att kontrollera egenskaperna på elsparkcyklar. I Stockholm innebär det att dessa inte kan köra fortare än 6 km/h i timmen på vissa gator med mycket fotgängare samt att de inte går att parkera på vissa platser.
Framtida potentiella användningsområden
Teknik för geofencing har potential att spela en viktig roll i utvecklingen av framtidens transportsystem. Möjligheten att styra var trafik får tillträde i tid och rum kan potentiellt bidra till effektivare nyttjande av befintlig infrastruktur och minska transportsystemets negativa effekter i synnerhet i urbana miljöer. På sikt kan tekniken tvinga vanliga bilister att följa lagen, något som konstateras av Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon i en intervju med SVT. Hon menar dock att det inte är där vi kommer att börja, utan fokus ligger på yrkestrafiken. Kan vi få yrkesförarna att hålla hastigheten så vet vi att det kommer påverka övrig trafik och hastigheterna kommer sänkas.
På lite längre sikt skulle tekniken kunna användas som ett sätt att prioritera trafik samt öka tillgänglighet och kapacitet i den befintliga infrastrukturen. En ökad möjlighet till situationsanpassning innebär att trubbiga generella regler och restriktioner kan ersättas av mer flexibla, vilket skapar förutsättningar för ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur.
läs hela artikeln här som pdf.
Johannes Berg
Utredningsledare Trafikverket