24 april 2023 Jag har följt samhällsbyggnadsbranschen i mer än tjugo år. Kännetecknande för sektorn har varit att den relativt andra branscher haft en låg produktivitetsutveckling. Ett skäl till detta kan vara ett i sig förståeligt förhållningssätt, försiktighetsprincipen. Konsekvenserna av förändringar i metod, produktion eller material kan visa sig efter 5, 10 eller 20 år vara dyrbara. Samtidigt pekar rapporter som Boverkets rapport ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn” på ett enormt behov av utveckling av kvalitetsarbetet.
Så har det varit. Förändringsbenägenheten och takten har lite motsträvigt ökat i branschen men sedan pandemiåren följt av Rysslands fullskaliga anfallskrig på Ukraina menar jag att förändringstakten är hög i branschen. Det är som om dessa händelser tvingat, oss eller om man så vill visat på att vi, företagen och människorna i branschen har en större kapacitet att klara av förändringar än vi tidigare anat. Den snabba digitalisering som nu sker i branschen är både ett tecken på och nödvändigt verktyg för att detta sker.
Klimatmålen kopplade till Agenda 2030 är kanske den enskilt viktigaste faktor som driver på förändringsarbetet. Som beskrivs i artiklarna i denna utgåva kan vi redan idag minska klimatavtrycket med upp till 50 % genom att dimensionera konstruktionerna effektivt och välja rätt typ av betong. För att nå dit måste ambitionen genomsyra hela byggprocessen och det kräver aktiv samverkan i hela värdekedjan, som omfattar beställare, föreskrivande led, entreprenör och betongleverantör.
Att bygga mindre klimatbelastande har också drivit på utvecklingen av konstruktionsträ såsom KL-trä och enligt Trähusbarometern från mars 2022 byggs det fler hus med trästomme än någonsin tidigare. Under 2021 var 20 % av de påbörjade lägenhetsbyggena i byggnader med trästomme. De ökade trähusbyggandet har också drivit på forskningen på området och Axel Mossberg skriver på sidan 31 att Boverket har gått ut med att just byggnader med trästomme är ett av de områden som särskilt utreds för ändrade kravställningar kopplat till arbetet med Möjligheternas byggregler.
Hur den kraftiga inbromsning som nu sker i konjunktur och bostadsbyggande påverkar benägenheten till förändring återstår att se. Höga byggvolymer bör med bra processer för erfarenhetsåterföring rimligen innebära en brantare inlärningskurva än vid lägre volymer. MEN en inbromsning kan också innebära tid för eftertanke och konsolidering av kunskaper. Vi har enorma behov på bostadssidan både i form av nya bostäder och renovering av det befintliga beståndet. En spaning är att branschen snart behöver lägga i en högre växel igen.
Björn Mårtenson
Redaktör
”Change Has Never Been This Fast. It Will Never Be This Slow Again.”
Justin Trudeau, Davos 2018.