16 december 2021 Emissioner i golvsystem till följd av alkalisk hydrolys har tidigare kopplats till fuktproblem i det betongbaserade underlaget. Så behöver det inte vara i ett golv med modern tät betong och porös avjämning. Under ytskikten sker en successiv ackumulering av emissioner till mycket höga nivåer trots ett klart godkänt fukttillstånd i underlaget enligt dagens kravställning. Samtidigt noteras inget som indikerar problem ovanför ytskiktet. Det är dags att ställa sig frågan om vad som egentligen är en golvskada. Höga emissioner under ytskikt behöver inte bero på fuktproblem. Läs hela artikeln som pdf här
I artikeln Täthet som alternativ till uttorkning av betongbaserade golvsystem? i Husbyggaren nr 2 2021, [1], redovisades delar av undersökningen av hur modern tät betong fungerar i golvsystem. Då presenterades de fuktrelaterade resultaten. Det konstaterades att den moderna betongens täthet i kombination med en porös avjämning kan snabba på byggprocessen och möjliggöra tidigare mattläggning utan att skapa fuktproblem. Denna artikel redovisar de återstående delarna av undersökningen i SBUF-projektet 13560 Framtidens golvsystem med modern, tät betong. För att utröna om andra aspekter av samverkan i golvsystemet påverkats av de nya materialen har även mätning av emissioner utförts. Det är ett urval av resultaten från dessa mätningar som publiceras och diskuteras i denna artikel. För förståelsen förutsätts läsaren ha kännedom om innehållet i fuktartikeln ovan [1]. För detaljerade resultat från mätningarna samt mer utförlig analys hänvisas läsaren till rapporter publicerade på Byggföretagens webbsajt [2] samt [3] alternativt till den kommande slutrapporten avseende SBUF-projekt 13560.
Mätmetoder och eftersökta emissionsämnen
Emissionsmätningar har utförts både på ovansidan av ytskikten samt under. På ovansidan användes FLEC som mätmetod enligt [4], se ingressbild för mätuppställning. Mätningen på undersidan utfördes med kammarmetoden på materialprov (avjämning eller betong) uttaget med kärnborr, se [5] för detaljerad beskrivning samt Figur 1 för mätuppställning. 
Mätning enligt FLEC utfördes av Polygon | AK, kammarmätning av Chemik Lab AB och analys av resultat från bägge mätningarna av IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Inom projektet ville man möjliggöra en relevant jämförelse med grunden till dagens uttorkningskrav på 85 % RF på ekvivalent djup, som huvudsakligen baseras på Helene Wengholt Johnssons licentiatavhandling [6]. För att möjliggöra detta kompletterades de tidigare beskrivna [1], golvplattorna med modern tät betong med två golvplattor med en betong liknande den som används i [6]. Betongen innehöll cementet Velox Slite, dvs. ordinarie portlandcement med ca 4% kalkstensfiller, inga andra tillsatsmaterial och hade ett vattencementtal (vct) på 0,66. En av plattorna, den torra referensen, torkades ut ensidigt till 84,6 +/- 2,0 % RF på ekvivalent djup (alltså utan påslag för mätosäkerhet). Detta eftersom de använda objekten i [6] konditionerades likadant. Den andra plattan, den blöta referensen, fick ligga förseglad i en månad efter gjutning och hade vid mattläggning 94,4 +/- 2,4 % RF på ekvivalent djup. Referensplattorna erhöll ingen avjämning utan ytskikten limmades direkt på betongen. Som lim användes samma produkt som för de övriga mätobjekten, dvs. CascoProff Extra LE. När det gäller ytskikt användes en matta från Tarkett, IQ-Optima, på referensplattorna. Denna matta har ett ångmotstånd motsvarande den i [6] fast innehåller en annan mjukgörare.
Som tidigare konstaterats i [7] är det av vikt att förbereda tolkningen av de uppmätta emissionerna genom att analysera möjliga nedbrytningsprocesser och fastställa vilka ämnen som förväntas. För ytskikten framgår använda mjukgörare i byggvarudeklarationen. Limmen brukar inte vara dokumenterade i tillräcklig detalj för att dra säkra slutsatser om förväntade emissioner. En kammarmätning av egenemissioner ger en bättre fingervisning om förväntade nedbrytningsprodukter då samma ämnen brukar ingå som lösningsmedel. Följande ämnen förväntades som emissioner från materialen i detta projekt:
- Lim: n-butanol som huvudemission och 2-etylhexanol som sidoemission i klart mindre omfattning än huvudemissionen
- Ytskikt Forbo Sphera: 2-etylhexanol
- Ytskikt Tarkett iQ Optima samt iQ Granit: nonanoler
Läs hela artikeln med resultat och slutsatser här:
Marcin Stelmarczyk
Civ.ing.
The Green Dragon Magic
Ted Rapp,
Civ.ing. Tekniskt sakkunnig RBK
Byggföretagen
Hans Hedlund
Dr., Adj. Prof.
Skanska Sverige AB
Fredrik Gränne
Dr. NCC Skanska Sverige AB
Staffan Carlström
Swerock AB
Referenser
- Täthet som alternativ till uttorkning av betongbaserade golvsystem?, M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, S. Carlström, Husbyggaren nr 2 2021
- Kan täthet ersätta uttorkning i produktion av betongbaserade golvsystem?, Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, F. Gränne, S. Carlström, Byggföretagen Mars 2021, www.byggforetagen.se/ppb under delen Öka din kunskap
- Förekommer emissioner i golvsystem med modern tät betong?, Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, F. Gränne, S. Carlström, Byggföretagen September 2021, www.byggforetagen.se/ppb under delen Öka din kunskap
- BUILDING MATERIALS:EMISSION OF VOLATILE COMPOUNDS – On-site measurements with Field and Laboratory Emission Cell (FLEC), NT Build 484, Approved 1998-11, ISSN 0283-7153, NORDTEST
- Hur fungerar emissionsmätning under ytskikt med uttaget prov och kammarmetoden?, M. Stelmarczyk, J. Kristensson, Bygg & Teknik Nr 6 2021
- Kemisk emission från golvsystem – effekt av olika betongkvalitet och fuktbelastning, Wengholt Johnsson, Chalmers Tekniska Högskola 1995
- Framtidens golvsystem med modern, tät betong, Slutrapport del 1, långsiktig del: en gedigen grund för framtiden, Stelmarczyk, T. Rapp, SBUF 13560, 2020
- Minimera kemiska golvskador, Slutrapport SBUF 13599 samt 13752, J. Grantén, D. Granlund, 2020 SBUF