Energikrav från EU. Tomma hus eller ökad renoveringstakt?

5 oktober 2021 EUs kommande krav på energistandard för befintliga hus ska höja renoveringstakten i linje med EUs skärpta klimatmål. I Frankrike finns redan krav som förbjuder uthyrning av hus som inte klarar en viss standard från ett visst år. Risken för att det ska hända i Sverige bedöms som låg.

EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 procent till 2030, räknat från 1990. Det tidigare målet var –40 procent, så det är en rejäl skärpning, även om det prutades ner från de –65 procent som EU-parlamentets rapportör (utredare), svenskan Jytte Guteland först föreslog. Utsläppen har minskat från 4,5 miljarder ton 1990 till 3,8 miljarder ton 2019, men ska alltså nu ned till 2,5 miljarder ton 2030. Det är dubbelt så mycket på 8–9 år framåt som vad minskade under 29 år bakåt. Efter bränder och översvämningar blir det svårt att ytterligare pruta ner eller urvattna utsläppsmålet. En stor källa till utsläpp är byggnader och där vill eu införa MEPS (minimum energy performance standard – på svenska – obligatoriska minimistandarder för energiprestanda). Det ska helt enkelt inte få finnas hus som inte klarar dessa nivåer.

En översyn av direktivet om byggnaders energiprestanda ska komma till slutet av 2021. I ett meddelande (COM 2020:662) från oktober skriver kommissionen till EU-parlamentet och Rådet (medlemsländerna): ”I dagsläget genomgår endast 11 % av EU:s befintliga byggnadsbestånd någon form av renovering under ett år. Det är dock mycket sällan som renoveringsarbetena omfattar byggnadernas energiprestanda.

Den viktade årliga energirenoveringskvoten är så låg som 1 procent. Om man tittar på hela EU görs genomgripande renoveringar som minskar energianvändningen med minst 60 procent endast i 0,2 procent av byggnadsbeståndet per år, och i vissa regioner förekommer energirenovering i princip inte. Om vi fortsätter i samma takt skulle det ta hundratals år att minska nettoutsläppen av koldioxid från byggsektorn till noll. Det är hög tid att agera.”

Både formuleringen och omständigheterna är ganska dramatiska. Konsekvenserna kan också bli dramatiska: – Sätts kraven för hårt kan det börja bli mer ekonomiskt gynnsamt att riva framför att energirenovera och klimatpåverkan från att riva och bygga nytt överstiger kraftigt effekten av ett bättre nyttjade av befintligt bestånd, skrev Fastighetsägarna i maj(1).

En del länder har redan MEPS, däribland Frankrike som enligt samma källa infört skärpta regler som förbjuder uthyrning av hyresbostäder med energiklass G från och med 2028. Kraven på låg energianvändning skärps därefter successivt fram till 2034.

Nu är energiklassningen av byggnader olika i olika länder. Men enligt Sveriges tredje nationella strategi för energieffektivserande renovering(2) så var i mitten av 2019 24 procent av lokalerna, 11 procent av flerbostadshusen och 12 procent av småhusen i klassen G, den sämsta klassen.

– Plankar man rakt av från Frankrike kan det slå väldigt snett, om man inte jämför på rätt sätt och tar hänsyn till varifrån energin kommer, om det till exempel är gas eller fjärrvärme. Och någon måste betala för det, vanligtvis hyresgästen, säger Johan Svensson, gruppchef Energi & Klimat på Peab Sverige till Husbyggaren.

– Man får hoppas och tro att det blir som det brukar, att det åläggs landet att ta fram en regelbok för hur direktivet ska infrias. Då får man hoppas att det blir något vettigt av det.

Energirenoveringar är ju också en affärsmöjlighet för Peab, inte minst att ta fram förslag, lösningar och kalkyler, både för bostäder och lokaler, menar Johan Svensson.
– Men med dagens låga energipriser och stigande byggmaterialkostnader är det inte lätt att få lönsamhet i energirenoveringsprojekt, påpekar han.

Ett annat mått på renoveringsbehovet (än andelen G-klass) är att 85 procent av småhusen i Sverige, 95 procent av flerbostadshusen och 85 procent av lokalerna drar mer energi än Boverkets nybyggnadskrav, som av många inte anses särskilt betungande.

BLIR DET VERKLIGEN SÅ ATT HUS KOMMER ATT STÅ TOMMA ELLER FÅ RIVAS?
– Nej, det kommer inte att tillåtas, med dagens bostadsbrist, det är min känsla, säger Johan Svensson.

-Det är att dra det väldigt långt säger Rikard Silverfur, chef för Utveckling & Hållbarhet vid Fastighetsägarna till Husbyggaren i augusti. – Jag tror inte att det är avsikten att byggnader ska stå tomma. Risken är inte så himla stor. eu kommer att behöva tillåta stora anpassningsmöjligheter. Och om ska man spänna bågen högt så är det vanligt med stöd så att även små privata ägare kan räkna hem investeringar. Rikard Silverfur tror därför att det kommer någon typ av krav och att staten kommer att skjuta till pengar.
– Vi har den situationen redan idag av värme för flerbostadshus, menar han, när det gäller krav på individuell mätning och debitering i flerbostadshus över en viss energiprestanda. Det behöver inte göras, och ska inte göra om det inte är kostnadseffektivt. Och från oktober kan man också söka det nya energieffektiviseringsstödet.

KOMMER DIREKTIVET ATT GE ÖKAD RENOVERINGSTAKT?
– Ja, det tror jag. Det renoveras och energieffektiviseras redan i relativt god takt och man kommer att försöka öka takten. Det finns mycket kvar att göra, säger Rikard Silverfur.

Johan Svensson, Peab, säger nästan exakt detsamma. De är också överens om att det finns två sätt att gå till väga. Det ena är att ta lite i taget, det andra är vad EU efterlyser, djuprenovering.

Exempel på djuprenovering är Valla Torg i Årsta där Stockholmshem och Skanska sänkte energiförbrukningen med 60 procent. (Se Husbyggaren 4-2017 ”Flyttbara radhus för tillfälligt boende”, som också handlar om en innovation för att ge bostad åt de evakuerade under renoveringen.) Ett annat är Brogården i Alingsås, som gett ännu mer spektakulära resultat. (Se Rationell tilläggsisolering… av Kristina Mjörnell i Husbyggaren 3-2014 ).

– Sverige har gått ifrån djuprenovering, men eu driver på för det, säger Rikard Silverfur. Nackdelarna, menar han, är att det är dyrt att göra mycket på en gång, att hyresgästerna måste få annan bostad under renoveringen.

– Var ska de bo under tiden, och vad blir hyran efteråt? säger Johan Svensson.

Fördelarna med djuprenovering är att den ger möjlighet till större energibesparing. Energieffektiviseringsföretagen, EEF, företräder belysningsinstallatörs- och ventilationsbranscherna, en del vitvarutillverkare och isoleringsmaterial med flera. De ser en direkt motsättning mellan lätt renovering och djup renovering.

”Kravet på åtgärderna är en energieffektivisering på minst 20 procent. På sikt behöver vi energieffektivisera betydligt mer än så för att klara klimatmålen. Om vi plockar ut de lättaste 20 procent nu betyder det att det blir ännu svårare att hitta lönsamhet i att nå en högre grad av energieffektivisering senare. Knuffen blir helt enkelt åt fel håll.

EEF hade hellre sett ett krav på 30–50 procent energieffektivisering, med en högre bidragsnivå ju högre du siktar. Det hade blivit en drivkraft för de åtgärder som inte genomförs i tillräcklig utsträckning idag; isolering av fasad, installation av FTX- ventilation och bättre fönster”, skriver organisationen i ett pressmeddelande från 30 juni med anledning av det kommande energieeffektiviseringsstödet.

Rikard Silverfur ser också en fördel med djuprenovering. – Det är jobbskapande. Det ger fler jobb, säger han.

Enligt en färskt studie från IEA, som hänvisar till är byggnadsrenovering vår största jobbskapare med 12–18 lokala jobb per investerad miljon euro. EU definierar djuprenovering som en renovering som omfattar mer än 25 procent av fastighetsvärdet eller 25 procent av arean. Boverket har ännu inte definierat djuprenovering, men har ett regeringsuppdrag att definiera ombyggnadsbegreppet(3) fram till 30 november 2021. Idag gäller att ”ombyggnad” medför att hela byggnaden ska leva upp till nybyggnadskrav för energi. Vid en mindre renovering är det inget krav. Det ger ett bakvänt incitament, och det är ”inte ovanligt” att renoveringens omfattning väljs så att den inte räknas som ombyggnad, förklarar Rikard Silverfur.

Rikard nämner Victoria Park/ Hembla i Borås som positivt exempel på mer gradvis energieffektivisera. På Victoria Parks hemsida kan man läsa att energimålen är att spara 3 procent el och 2 procent värme, eller att minska köpt energi med 30 procent 2015–2030. Det går ju inte att se ambitionsnivån utifrån dessa siffror, men det syns att det är ett helt annat sätt att gå tillväga. Ännu ett sätt att minska energianvändningen är att riva och bygga nytt. Det har Sigtunahem gjort i Norrbacka ( se bild 2).

– Kåkarna som står där i dag är otäta, dåligt isolerade och har kalla grundplattor, förklarar teknikchefen Göran Björklund i ett pressmeddelande.

Renoveringar i framtiden berörs inte bara av MEPS utan också av det som kallas den gröna taxonomin, en mycket snårig EU-politisk fråga. Den ska ge en sorts lathund för investerare i att klassa investeringar i vad som räknas som hållbart. All renovering är inte grön, men en väl definierad djuprenovering är ett glasklart fall av grön investering. Johan Svensson menar att direktivet inte bara borde ta upp energi utan också effekt, tidpunkten när man förbrukar värme och el.

– Där behövs också styrmedel för att reducera effekttoppar. Det är mycket som kan göras på mjukvarusidan, men det är också en fråga om beteende, till exempel att premiera om man kan klara 20 grader istället för 22 vissa tider, och att man kanske inte kan ladda elbilen precis när man vill, säger Johan Svensson.

Husbyggaren har sökt Byggföretagen och Energieffektiviseringsföretagen, men på grund av semestrar och sjukdom inte gett någon intervju. ■

Fredrik Lundberg
Vetenskapsjournalist