Forskarmiljön om hållbar integrerad renovering SIRen har kommit att bli en plattform för forskare och andra aktörer att träffas och arbeta tillsammans med gemensamma frågeställningar men även för att lyfta och diskutera nya utmaningar. Det har också lett till många nya forsknings och innovationsprojekt om frågeställningar som kommit upp under tiden forsknings miljön har existerat. Vårt arbete har skapat ringar på vattnet, både genom nya samarbeten och genom att vi gemensamt tar oss an nya frågeställningar. Läs hela artikeln här som pdf.
Text: Kristina Mjörnell Foto: Ciprian Gorga, RISE
En grupp forskare, företag och organisationer sökte medel från Formas för att driva en stark forskningsmiljö om hållbar integrerad renovering utifrån ekonomisk, ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Forskningsmiljön som kallas SIRen beviljades 23 miljoner kronor med löftet om motfinansiering från företag och organisationer med ungefär lika mycket. Arbetssättet bygger på tvärvetenskaplig samverkan mellan forskare på universitet, högskolor och institut, aktörer inom bygg och fastighetsbranschen samt berörda myndigheter. Forskningen syftar till att samla befintlig och bygga ny kunskap för att förändra renoveringsmetoder och processer till att bli mer hållbara och därmed stärka den svenska konkurrenskraften för renovering såväl i praktiken som i forskning och utveckling både nationellt och internationellt. Styrkan med SIRen är den breda tvärvetenskapliga kompetensen som är samlad både i form av forskare från olika discipliner men även ett starkt åtagande från bostadsföretag, entreprenörer, arkitekter, konsulter och materialtillverkare, branschorganisationer, hyresgästorganisationer, kommunala aktörer och myndigheter.
Forskningsmiljön har finansiering i fem år och vi har passerat halvtid. Vad har vi uppnått för resultat så här långt?
Störst renoveringsbehov – lägsta inkomsterna
Inom SIRen miljön har man gjort rikstäckande analyser av renoveringsbehov inom Miljonprogrammets bostadsbestånd och även betalningsförmågan hos de som bor i dessa områden. Baserat på information om byggnadsår och om och när renovering har genomförts, har renoveringsbehovet uppskattats. Kostnad för renovering samt förväntad hyresökning till följd av renovering har beräknats. Man har också tagit fram information om genomsnittlig inkomst i respektive område. Resultatet visar att områden med störst renoveringsbehov har de lägsta inkomsterna vilket kan betyda att om renoveringar utförs i en omfattning som man gjort i liknande områden kan de leda till så höga hyreshöjningar att de boende inte har råd att bo kvar efter renovering. Dessa resultat har använts som inspel till den nationella renoveringsstrategin som Boverket och Energymyndigheten tog fram förra året.
Renoveringar drivs av tekniska brister
Vi har även skickat ut frågor till fastighetsägare om vad som är den vanligaste orsaken till att de sätter igång en renovering. Svaret blir att det ofta är tekniska brister såsom läckande stammar, fuktskador i våtrum eller orimligt höga kostnader för uppvärmning. Det är ofta nödvändigt att åtgärda stammar, ytskikt i badrum och i vissa fall kök helt enkelt för att livslängden är slut. Om man inte åtgärdar dessa så riskerar man att få skador inom kort som kan kosta mycket att åtgärda. Däremot är det naturligtvis inte nödvändigt att höja standarden i samband med en renovering trots att man ofta passar på att göra det.
OVANLIGT MED PILOTPROJEKT
Under 2014–2015 intervjuades 11 företag om hur de arbetar med renovering och vilka strategier de har. Resultatet visade att de flesta bolag utförde stegvis renovering i huvudsak med ekonomiska intressen men endast några enstaka företag hade genomfört pilotprojekt där man har tagit ett helhetsperspektiv och även inkluderat sociala aspekter. 2016–2017 genomfördes seminarier där nio bostadsbolag fick beskriva hur de arbetar med renovering. Företagen ansåg att de har en hållbarhetssyn vid renovering. Vi ser en tydlig förändring från tidigare studier (2014-2015) där man såg en större spridning och där många företag fortfarande hade kommersiella avsikter med renoveringen. Vissa företag har arbetat med totalrenoveringar men vi ser att företagen allt oftare arbetar med stegvis och endast nödvändig renovering för att inte chockhöja hyrorna.
VILKEN RENOVERING EFTERFRÅGAS AV DE BOENDE OCH VAD DEN FÅR KOSTA
Vi har också gjort studier där vi frågat de boende vad de önskar för typ av renovering och vad är de beredda att betala för dessa åtgärder i form av ökad hyra innan de funderar på att byta boende. Resultaten visar att man prioriterar åtgärder i den egna lägenheten och att hälften av de tillfrågade kan tänka sig en höjning upp till 10 %, men drygt en tredjedel ingen höjning alls.
VAD ÄR HÅLLBAR RENOVERING
Inom SIRen diskuterar vi vad som är en hållbar renovering både utifrån miljömässigt, ekonomiskt och socialt och kulturellt perspektiv och vi håller på att ta fram att arbetssätt som ska omfatta alla aspekter som måste beaktas av olika aktörer i olika skeden av renoveringsprocessen. Detta arbetssätt testas i fyra sk Living labs i form av verkliga renoveringsprojekt, en skola och tre bostadsområden, där vi som forskare tillsammans med bostadsbolag, konsulter, entreprenörer och representanter för brukarna implementerar en eller flera nya metoder. Det kan handla om att använda ett nytt arbetssätt i tidiga skeden för att få med alla hållbarhetsaspekter eller att arbeta med nya dialogmetoder. Inom forskningsprojekt som är kopplade till SIRen tas metoder fram för att utvärdera olika renoveringsalternativ utifrån ekonomisk, miljömässigt och socialt perspektiv som testas i verkliga renoveringsprojekt varav ett är en renovering av en skola. Social hållbarhet är på agendan bland kommuner, byggföretag och fastighetsägare. Vissa vill göra social upphandling andra vill arbeta med socialt hållbar renovering. Inom SIRen har vi författat en antologi om social hållbarhet vid renovering som kan användas som en introduktion i ämnet och den har fått stort spridning och mycket uppskattning. Några forskare har också utvecklat en metodik för att värdera social hållbarhet vid renovering baserat på ett antal indikatorer för olika sociala aspekter såsom; en sammanhållen stad, samspel och möten, identitet och upplevelse, ett fungerande vardagsliv, trygghet och öppenhet, hälsa och gröna stadsmiljöer.
NYA FRÅGESTÄLLNINGAR SOM UPPKOMMIT UNDER PROJEKTET
Under projektets gång har många nya frågeställningar dykt upp kring renovering. En sådan är hur vi kan tänka mer cirkulärt och bevara eller återanvända mer produkter och material vid renovering. Vid en workshop i vintras identifierade forskarna ett antal nyckelområden för att få igång med återbruk vid renovering. Det handlar mycket om att skapa en marknad för material och produkter men även om att inventera befintliga värden i byggnaden inför renovering så att inget byts ut i onödan och även att projektera renoveringen med hänsyn till återbruk. Det kan bli lite mer tidskrävande initialt mend förmodligen lönsamt i längden. Andra frågeställningar som kommit upp är att trångboddheten ökar i många Miljonprogramområden och huruvida byggnadernas funktion men även krav på energieffektivisering är anpassad till ökad belastning när fler personer bor på en liten yta. Det kan handla om ventilation, luftkvalitet, fuktsäkerhet i våtrum etc. Hur kan vi säkerställa en god inomhusmiljö och rimliga krav på energieffektivisering i dessa byggnader med så olika användarprofiler?
HUR KAN VI STÖTTA BRANSCHEN MED HÅLLBAR INTEGRERAD RENOVERING?
Inom SIRen arbetar forskare tillsammans med branschen för att utveckla, implementera och utvärdera nya arbetssätt och metoder för att åstadkomma en hållbar integrerad renovering. Vi gör också informationsinsatser i form av en egen rapportserie där vi skriver om aktuella ämnen i ett lättillgängligt format. Vi ger också presentationer på seminarier och konferenser, skriver både debattartiklar och artiklar i fackpress, arrangerar den årliga renoveringsdagen ihop med Nationellt renoveringscentrum och under flera år har vi haft event i Almedalen. Vi bidrar också med kunskap och information till webbportalen Renoveringsinfo.se som Svensk Byggtjänst administrerar. Läs gärna om resultat som kommit fram så här långt på: www.renoveringscentrum. lth.se/siren/
Läs hela artikeln här som pdf.
KRISTINA MJÖRNELL
Affärs och innovationsområdeschef
Hållbara städer och samhällen RISE,
Adj. prof i byggnadsfysik LTH,
Koordinator for forskarmiljön SIRen