BRANSCHEN TAR FRAM NYA RECEPT FÖR ATT NÅ KLIMATMÅLEN

April 2018 Riksbyggen gjorde Sveriges första upphandling av klimatsmart betong hösten 2015 för bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg. Den byggs nu. Klimat påverkan minskar med 30–40 procent. Cementa provar en ny typ av klinker som kan brännas vid lägre temperatur. Läs hela artikeln här som pdf.

Riksbyggens upphandling av klimatsmart cement resulterade i ett nytt bindemedelsrecept från Cementa, med högre inblandning av flygaska för prefab och platsgjuten betong. (Se Husbyggaren 2–2016). I mars 2018 är byggandet i full gång.
– Det flyter på enligt plan. Kravspecifikationen visade sig vara rätt. Vi har spänt bågen lagom, säger Anders Johansson, projekt ledare vid Riksbyggen i Göteborg.

MEN FINNS DET NOG MED ASKA OCH SLAGG?
– Man måste göra det bästa av varje möjlig situation. Om ett material tar slut så hittar industrin andra. Det duger inte att sitta med armarna i kors, säger Anders Johansson. Det är längre brinntider för det nya betongreceptet, men det klarar man av i fabriken.

Prefab till Brf Viva kommer från Kynningsrud i Uddevalla och den platsgjutna betongen från Thomas Betong i Göteborg.

För både den platsgjutna betongen och prefabbetong följer man upp torktiderna.
–Det finns inget som tyder på fuktrisk. Men meningarna går isär. Cementa gör provningar på Viva och de ska vara klara i sommar, säger Anders Johansson.

Han talar om nästa steg: att ställa klimatkrav på armeringen. I en rapport om projektet från Cementa, Riksbyggen, CBI/RISE och andra till Energimyndigheten är bilden väldigt positiv: ”Den upphandlade konstruktionen har 30procent lägre klimatpåverkan per BOA /boarea/ jämfört mot om den byggts med traditionell betong. Hade de ursprungliga konstruktionsdetaljerna från programskedet använts för väggar och bjälklag hade klimatpåverkan istället varit ca 40 procent lägre”, heter det i rapporten.

Den heter ”Kriterier för resurssnålt byggande i praktiken” och kan laddas hem från Energimyndigheten.

Med slankare konstruktion kunde man alltså sänkt klimatpåverkan med ytterligare tio procentenheter. Att så inte skedde berodde på att konstruktionen förändrades kraftigt. Bland annat blev den uppvärmda ytan 50 procent större än i programskedet.

MER BERÖM FRÅN RAPPORTEN: ”De krav som ställdes vid upphandlingen av brf. Viva togs väl emot av de olika aktörerna och har inte påverkat kostnader eller kvalitet negativt. Tvärtom har betongen i flera avseenden visat sig bättre att använda än traditionell, främst gällande bearbetningsbarhet, mycket god arbetsbarhet med litet vibreringsarbete, släta gjutytor, fin ljus färg, låg värmeutveckling vilket ger en sprickfri konstruktion. Härdningstiden är lite längre än traditionell betong men inom Viva-projektet har man kunnat lösa det utan att byggtiden påverkats.”

Andra följer nu efter Viva.
– Det sprider sig som ringarna på vattnet säger Anders Rönneblad, projektledare på Cementas avdelning för forskning och utveckling.

SVANENS MILJÖMÄRKNING PREMIERAR vad man skulle kunna kalla ”Viva-betong” på två sätt. Såhär går det till enligt Kirsikka Englund, rådgivare, Miljömärkning Sverige AB: Om innehållet av cementklinker är mindre än 70 procent i bindemedlet av betong kan man få poäng

•  Om man medvetet väljer olika betongkvalitéer enligt konstruktionsdelens behov. Här vill vi se olika betongklasser för t.ex. betongstomme beroende på vilken våning i huset den befinner sig.
•  Om man medvetet arbetar att minska betonganvändningen till exempel genom slankare byggdelar genom användning av fiberarmering eller att ersätta ”vanliga” betongbjälklag med betong håldäck.

SVANENKRITERIER PÅVERKAR BESTÄLLARLEDET, JM till exempel, Svanenmärker alla bostäder de bygger från 2018.

Trafikverket ställer från 2020 krav på ”minskning av klimatpåverkan från betongen med 25 procent jämfört med utgångsvärde” – ganska likt Viva.

Thomas Betong, som levererat fabriksbetong till Viva, har visat att man kan gå ännu längre. Företagets polska verksamhet använde 40 procent alternativa bindemedel (aska och slagg) år 2016, i Tyskland hela 47 procent, vilket står att läsa i bolagets hållbarhetsredovisning.

Erik Lindén är kvalitets-och miljöchef på Thomas Betong:
– Flygaskan är bara att ta som den är. Problemet är att flygaskan kommer från kolkraftverk, och ”vi vill inte ha några kolkraft verk.” På sommarhalvåret körs kolkraftverken också mindre, och då finns det mindre aska. Stålindustrin kommer också bantas ner på sikt, menar han, och då blir det mindre slagg. Stålverken behöver göra en initial investering för att ta hand om slaggen omedelbart så den bibehåller sin reaktivitet och kan användas som bindemedel.

Begränsningarna i Sverige ligger inte i brist på slagg och aska utan i tolkning av standarder och efterfrågan, menar Lindén.
– Vi kan oftast tillverka klimatmässigt bättre produkter än vad våra kunder initialt efterfrågar. Det är väldigt lågt hängande frukter och viktigt att vi är med och informerar och utbildar våra kunder.

Förr var standarden mer låst, menar Erik Lindén, nu finns det öppningar för optimeringar av betongen även inom infrastruktur och anläggningsprojekt.
– Cementindustrin var i en monopolställning och kunde diktera standarder. Det skapade osäkerhet i beställarledet. Det är viktigt att kravställa tidigt och inte speca material utan speca klimatkrav, säger han

– Vägverket har varit extremt konservativa och krävt det högsta cementtalet i världen, men där är det nu en öppning, säger Erik Lindén.

Han menar att mycket hänt de senaste åren:
– Det börjar bli proppen ur nu för klimatkrav. Slagg och aska är inte slutlösningen. På sikt krävs fler tekniska innovationer, säger Lindén.

DET ÄR JUST VAD CEMENTA NU ARBETAR MED.
Cementas anläggning i Degerhamn på Öland producerar nu på försök några tusen ton av en ny klinker med mer sulfat (gips) och aluminium förutom kalksten. Gips och bauxit finns globalt i mycket stora mängder.
– Den ger 30 procent mindre koldioxid, ännu större minskning om man också tillsätter slagg, säger Arvid Stjernberg, teknisk direktör vid Heidelberg Cement Norra Europa.

Under mars 2018 ska 3–5 000 ton produceras.
– Det är spännande försök. Det är en intressant produkt, med höga hållfastheter väldigt tidigt och kortare härdningstid, säger Arvid Stjernberg.

En fördel är också att man kan sänka temperaturen i ugnen, och därmed minska förbrukning av bränsle och koldioxid utsläpp. Hur mycket temperaturen kan sänkas ska verifieras av de nu pågående försöken, och försöksgjutningar tillsammans med kunder. Läs hela artikeln här som pdf.

FREDRIK LUNDBERG
Frilansjournalist
med inriktning på
energi och klimat