10 maj 2024 I denna artikel redogör Jan Ottosson och Rebecka Lind, båda verksamma på WSP, för några av de lärdomar och insikter som kom fram i samband med uppdraget från Linköpings kommun där det utreddes vilka åtgärder krävs för att tekniskt kunna säkerställa driften vid trygghetspunkter i samband med en störning. Artikeln syftar till att ge information och inspel till kommuner och fastighetsägare som genomför eller ska genomföra ett arbete med trygghetspunkter.
Olika kommuner använder olika begrepp för att beskriva det som vi benämner trygghetspunkt i denna artikel. Exempel på andra begrepp är bland annat trygghetsplats, värmestuga, SOT-punkt (service- och trygghetspunkt) och krispunkt. Kommunen har inget uttalat ansvar för att trygghetspunkter ska finnas. Dock har socialtjänsten enligt socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer i kommunen får hjälp och stöd som de behöver. Trygghetspunkter kan vara ett sätt att ge stöd och råd bland annat genom funktionen för krisstöd som finns i flera kommuner för att stödja individer och familjer vid en händelse. De kommuner som väljer att inrätta trygghetspunkter väljer ofta skolor för detta syfte. Skolornas lokaler har kommunen rådighet över plus de är inte sällan förberedda för tillfällig övernattning, tex i samband med idrottsevenemang.
WSP fick i uppdrag av Linköpings kommun att utreda vilka åtgärder som kommer krävas tekniskt för att säkerställa driften av byggnaderna vid störd kommunal försörjning av exempelvis el, värme och vatten. Ur ett brandtekniskt perspektiv inventerades de tilltänkta fastigheterna för att säkerställa brandsäkerhet och utrymning vid övernattning i lokalerna. I Linköpings kommun var tanken att kunna använda trygghetspunkterna i hela krisspektrat, från en liten kris till ett krig. Denna artikel redogör för några av de lärdomar som andra kan ha nytta av i sitt arbete med trygghetspunkter utifrån ett brandsäkerhetsperspektiv.
Förutsättningar för utredningen
Utredningen som WSP genomförde omfattar trygghetspunkter där övernattning ska vara möjlig. I Linköping hade Samverkan Östergötland tagit fram regionala riktlinjer för arbetet med trygghetspunkter (2022) som har legat till grund för utredningen och där angivit att stöd ska finnas de första 72 timmarna i en kris.
Trygghetspunkter delades in i tre nivåer där samtliga fastigheter som omfattades av utredningen utgör nivå 3.
– Nivå 3 utgör trygghetspunkt där människor ska kunna vistas dygnet runt, exempelvis vid evakueringar. Idrottshallar eller skolbyggnader är lämpliga trygghetspunkter. Dessa byggnader rymmer många människor samtidigt och det finns som regel faciliteter som WC, duschmöjligheter och kafeteria /restaurang som kan användas för att laga mat i.
De identifierade trygghetspunkterna som utreddes utgör skolbyggnader samt idrottshallar och är projekterade under förutsättningen att personer förväntas vara vakna. Övernattning sker dock i vissa av dessa lokaler redan idag, ofta i samband med exempelvis idrottsevenemang. Runt om i Sverige har därför ett flertal kommuner och räddningstjänster lokala instruktioner för tillfällig övernattning i till exempel skolor. 
I utredningen bedömdes dock att instruktionerna för tillfällig övernattning behövde kompletteras med tillämpbara föreskrifter för att få en tydlig och jämförbar nivå samt åtgärder som är hållbara i byggnaden över tid. För att skolbyggnader ska kunna tas i bruk för övernattning, enligt nivå 3 vid samhällskris, bedömdes att brandskyddet bör uppfylla ATA1, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:5) om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden. ATA1 är sprungen ur en kris då Sveriges flyktingmottagande var högt och behov av transitlokaler var stort, föreskriften är nationellt gällande och ger en tydlighet i vilka lokaler som är lämpliga att övernatta i vid en krissituation. Syftet med utredningen och inventeringen av lokalerna var att visa på lokalernas lämplighet som trygghetspunkter nivå 3, med ett dimensionerande av tillåtet personantal för sovande personer.
Brandtekniska förutsättningar
Inventeringarna avgränsades till att endast hantera frågeställningen om vilka lokaler som är lämpliga som trygghetspunkter med övernattning. Brandinventeringarna som genomförts
har endast betraktat lokalernas befintliga utformning med fokus på vilka mindre åtgärder som kan utföras för att möjliggöra tillfällig övernattning. Vid bedömning av lämpliga lokaler för övernattning bedömdes slöjd-/hemkunskap- och NO-salar, pentryn och personalkök som olämpliga då det inom dessa utrymmen finns möblemang, material och utrustning som inte är lämpligt ur övernattningsperspektiv. Dessutom behöver storkök och matsal kunna vara i drift på trygghetspunkterna.
Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska utrymmen delas in i verksamhetsklasser utifrån avsedd verksamhet. Bedömningen utförs utifrån parametrar om personernas kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter, om personerna är vakna och kan utrymma på egen hand samt om det förkommer en förhöjd risk för uppkomst av brand eller där en brand kan få ett snabbt och omfattande förlopp.
Samtliga fastigheter som ingick i inventeringen var projekterade enligt förutsättningen att personer kan förväntas vara vakna. Därmed behövde det ökade skyddsbehovet säkerställas för att personer även ska kunna sova i lokalerna. Eftersom trygghetspunkterna kan likställas med tillfälliga anläggningsboenden anses det acceptabelt att tillämpa de krav, anpassningar och avsteg som tillåts för verksamhetsklass 4, enligt ATA1, även för trygghetspunkterna. Att trygghetspunkterna ska uppfylla kraven för just verksamhetsklass 4 beror på att de
personerna som visas på trygghetspunkterna inte kan förväntas ha god lokalkännedom eller förväntas vara vakna, men kan sätta sig själva i säkerhet.
Generella brandtekniska förutsättningar för att uppfylla kraven för tillfälliga anläggnings-boende enligt ATA1 och övriga lämpliga krav för verksamhetsklass 4 enligt BBR 29 redovisas i informationsrutan, figur 1.
Boenderum som nyttjas av fler än 10 personer ska förses med kompletterade brandtekniska åtgärder. Ju fler personer som avses vistas i boenderummet ju fler åtgärder ska vidtas enligt ATA1. I informationsrutan, figur 2, framgår vilka kompletterande åtgärder för att säkerställa brandskyddet i förhållande till personantal som bedömts nödvändiga. 
Resultatet av en brandinventering blir en lista med åtgärder för att bereda lokalerna för övernattning. Med hänsyn till många kommuners egen ambition om brand- och utrymningslarm i skolor är kompletteringarna i övrigt av mindre karaktär. I lokalerna finns dock begränsningar i hur många som bedöms kunna övernatta med hänsyn till att de inte är anpassade för de kraven. Ett viktigt steg för framtiden är att säkerställa vilka projekterings-förutsättningar som krävs för de skolor och hallar som ska projekteras och byggas, i syfte att också kunna nyttjas som trygghetspunkter…
Artikeln är nedkortad, läs hela artikeln som pdf här:
Jan OttossonWSP
Rebecka LindWSP
[2] Trygghetspunkter i Linköpingskommun, information på kommunens hemsida
[3] Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:5) om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden
[4] Regionala riktlinjer för arbetet med trygghetspunkter. (2022-02-17)
[5] Räddningstjänsten Östra Götalands ”Tänk på detta”-lista vid anmälan för tillfällig övernattning. Hämtad från: Anmäl tillfällig övernattning – Räddningstjänsten Östra Götaland (rtog.se)
