18 oktober 2023 Som ett av flera initiativ i omställningen till ett cirkulärt samhälle och en cirkulär bygg- och fastighetsbransch behöver återbruk vara ett naturligt inslag då det bidrar till en reducering av utvinning av jungfruliga resurser och en reducerad klimatpåverkan. I sitt examensarbete undersöker Filip Simonsson flera frågeställningar kring återbruk. I denna text lyfter han fram boendeperspektivet, hur ser de som ska bo i husen på återbruk?
År 2045 har Sverige som mål att ha netto-noll utsläpp av växthusgaser (1) . Statistiken visar att år 2020 stod bygg- och fastighetsbranschen i Sverige för 21 % av de nationella utsläppen av växthusgaser, vilket motsvarade 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2). Adderar man de utsläpp som sektorn gav upphov till utrikes landar det totalt på 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Ett sätt för bygg- och fastighetsbranschen att minska sin klimatpåverkan är genom att minska andelen nyproducerade byggprodukter till förmån för återbrukade. I studien Återbruk av byggprodukter i nybyggnation av bostäder gjord under första halvan av 2021 undersöktes det hur återbruk av byggprodukter påverkar utsläppet av växthusgaser och byggkostnad vid nybyggnation av bostäder. Inom studien genomfördes även en enkätundersökning med fokus på attityden gentemot återbruk av produkter i nya bostäder. Detta gjordes för att försöka spegla potentiella och framtida kunders attityd till och syn på återbruk av produkter i nyproducerade bostäder och lyfta fram kundens perspektiv.
Studien genomfördes genom att fråga hur denna grupp ser på att inkludera återbruk av specifika bygg- och installationsprodukter i en framtida bostad och anledningen till deras antingen positiva eller negativa inställning.
Återbruk av byggprodukter i nybyggnation av bostäder
Syftet med studien (3) var att analysera återbruk av bygg- och installationsprodukter utifrån aspekterna klimat, kostnad och genomförbarhet. Genom en urvalsprocess med data från klimat- och kostnadskalkyler över verkliga flerbostadsprojekt identifierades bland annat den produkt som i dessa projekt bidrog med störst koldioxidbelastning samt den produkt som genererade störst byggkostnad. Resultatet visade att de två produkter som var mest drivande var aluminiumprofiler, gällande koldioxidbelastning, som återfinns bl.a. i fönster- och glaspartier samt radiatorer, gällande byggkostnad.
Enkät om attityder
I enkätundersökningen undersöktes attityden ur ett boendeperspektiv till ett antal bygg- och installationsprodukter: fönster, radiatorer, vattenledningar, blandare/kranar, duschmunstycken och WC-stolar samt innerdörrar och ytter-/lägenhetsdörrar. Då aluminiumprofiler förkommer i flera delar av en byggnad och ofta är dolda eller utgör en komponent i en annan produkt, inkluderades inte aluminiumprofiler i enkätundersökningen i sin rena form utan istället som del av fönster. Syftet var att undersöka om de generella attityderna och de produktspecifika attityderna skiljer sig åt beroende på en produkts placering, syfte och användning i en byggnad.
I enkäten svarade respondenterna på ett antal frågor om sig själv och sin boendesituation. De svarade ja eller nej på följande fråga gällande tidigare nämnda bygg- och installationsprodukter: ”Skulle du kunna tänka dig ha följande återbrukade produkt i din nyproducerade bostad?”
Respondenterna angav sedan även korta motiveringar till deras positiva alternativt negativa inställning till återbruk av varje specifik produkt. Det fanns fyra respektive fem formulerade motiveringar. Man fick välja flera motiveringar samt det var möjligt att komplettera med egen motivering i fritext. Se tabell 1 och tabell 2 för svarsalternativen.
Urval
Enkätundersökningen offentliggjordes på sociala medier och besvarades av 182 anonyma personer. Åldern respondenterna varierade mellan 18 och 80 år med tyngdpunkten bland de yngre. Drygt 60 % av respondenterna var kvinnor och knappt 40 % var män. Fördelningen för nuvarande bostadssituation var att cirka en tredjedel bodde i bostadsrätt, en tredjedel i villa, en fjärdedel i hyresrätt och resterande angav en annan bostadssituation.
Återbruk tilltalar!
Resultatet av enkäten visar att de som svarat generellt sett har en positiv inställning till återbruk av produkter i nyproducerade bostäder (figur 3). För de positiva svaren är de vanligaste motiveringarna en minskad klimatpåverkan och en minskad konsumtion tillsammans med möjligheten till att spara pengar. Vad gäller radiatorer, fönster, inner- och ytterdörrar svarade en betydande andel att estetiska skäl kunde motivera återbruk. Just dessa produkter var även de som flest personer hade en positiv inställning till att återbruka. Omkring 90 % svarade ja på frågan om de kunde tänka sig ha ett återbrukat exemplar av någon av dessa produkter i deras nyproducerade bostad.
Figur 3. Sammanställning över respondenternas attityd till återbruk av ett antal olika produkter i deras nyproducerade bostad
Eftersom radiatorer, fönster och dörrar var de produkter som respondenterna hade klart enklast att acceptera som återbrukade samt de produkter som respondenterna oftast var positiva till att återbruka på grund av de estetiska skälen, kan en slutsats dras att återbruk starkt förknippas med att produkten är estetiskt tilltalande och bidrar till en attraktiv gestaltning. Att det finns en medvetenhet kring att återbruk leder till en minskad klimatpåverkan från en bostad och dess ur svaren. Samtidigt verkar det finnas en uppfattning kring att återbrukade produkter är en billigare lösning än nyproducerade.
Studien (3) visade dock att byggkostnaden för aluminiumprofiler och radiatorer varierade mellan en reducering på 74 % till en ökning på 14 % vid användandet av återbrukade produkter framför nyproducerade. Byggkostnaden för de återbrukade produkterna bestod av material- och arbetskostnad för produktköp och rekonditionering och inkluderade inte arbetskostnaden för montering och installation eftersom den antogs vara samma för en nyproducerad och en återbrukad produkt. Den ekonomiska lönsamheten varierar i ett brett spann och beror på förutsättningar i de specifika fallen. I studien drogs slutsatsen att återbruk av bygg- och installationsprodukter år 2021 generellt sett inte resulterade i ekonomisk lönsamhet efter att utöver den kvantitativa analysen av kostnads- och klimatkalkyler även beaktat den kvalitativa analysen av semistrukturerade intervjuer med aktörer i bygg- och fastighetsbranschen. Detta står i kontrast till uppfattningen bland enkätundersökningens respondenter som ville tro att återbruk sparar pengar och därmed är ekonomiskt lönsamt. Det finns idag inget säkert svar på den ekonomiska lönsamhetsfrågan och mer forskning på området behövs.
Att beräkna den ekonomiska lönsamheten kompliceras dels av de rabatter som nyproducerade produkter inom byggbranschen har, dels av den idag begränsade återbruksmarknaden. Potentialen för en ekonomisk lönsamhet av återbruk finns och kan nås genom ett mer omfattande återbruksarbete och en större omsättning av begagnade bygg- och installationsprodukter vilket både ökar konkurrensen och industrialiseringen av rekonditioneringsprocessen. För en större lönsamhet har ett internt återbruk inom företag pekats ut som ett alternativ, åtminstone för de större bygg- och fastighetsföretagen. Återbruksprocessen behöver utvecklas till att bli mer förutsägbar, rationell och ekonomisk lönsam.
Oro för den hygieniska aspekten
För produkterna duschmunstycke och WC-stol uttryckte majoriteten av de som svarat på enkätundersökningen att de inte kunde tänka sig ha återbrukade produkter i sin nyproducerade bostad. De vanligaste motiveringarna är att det inte upplevs som hygieniskt. För produkten blandare/kran däremot var en stor majoritet positivt inställd till återbruk och de som var negativt inställda uttryckte en större oro över garantier än för det hygieniska. Att inställningen är så vitt skild för återbruk av duschmunstycke respektive blandare/kran är tankeväckande om man beaktar produkternas liknande användningsområde.
Osäkerhet över garantier
Bland de respondenter som var negativa till återbruk var oro för garantier en av de mest frekventa motiveringarna bakom att inte vilja välja återbrukade produkter. Vattenledningar är den produkt där absolut flest oroar sig över garantier men å andra sidan är det en produkt som de flesta ställer sig positiva till att återbruka. Även för radiatorer, blandare/kran och fönster, angavs oro för garantier i kombination med övervägande positiv inställning till att återbruka.
Just hanteringen av garantier för återbrukade byggprodukter är mycket diskuterad och en uppgift att lösa. Dagens regelverk behöver uppdateras och anpassas för att stödja återbruksprocessen och förenkla frågor vad gäller garantiansvar. I studien3 genomfördes även drygt tio intervjuer med olika aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen. En av aktörerna, som representerade ett installationsföretag, lyfte fram svårigheterna med riskfördelning vid användande av återbrukade produkter då de ansvarar för montering och arbetsprestation men inte för produktens skick och prestanda. Vems är ansvaret om en produkt går sönder vid montering?
En teknisk chef på ett annat installationsföretag pekade på problematiken med en förlängd garantitid då en återbrukad produkt först har rekonditionerats av en extern part, alltså inte av den ursprungliga tillverkaren3. Frågor lyftes kring hur en eventuell CE-märkning av en återbrukad produkt ska genomföras eller ekonomiskt motiveras om handlingar över produktens ursprung saknas. Det finns inga krav på att en återbrukad produkt ska CE-märkas men om en återbrukad produkt vid rekonditionering ändrar egenskaper till den grad att de inte kan anses vara bedömda måste en ny bedömning göras. Att denna bedömning inte får baseras på egen provning gör inte saken enklare och kommer att medföra kostnader för extern provning. Problematiken kring CE-märkning delas av många inom bygg- och fastighetsbranschen. Återbruk skulle underlättas genom förtydliganden kring kvalitetssäkring och regelverk.
Återbruk är ett steg i rätt riktning
Resultatet från enkätundersökningen pekar på att återbruk är något som de tillfrågade åtminstone accepterar i sin bostad och i vissa fall skulle förespråka, ofta baserat på klimatskäl och estetik. Här har det byggbolag som är först med att implementera återbruk i sina nybyggda bostäder en chans att skapa en unik produkt. Det skulle locka ett nytt kundklientel/kundsegment och bidra till att bygga upp en ny marknad för återbrukade byggprodukter som fler kan dra nytta av därefter. Dessutom skulle det vara ett steg i riktning att minska utvinning av jungfruliga råvaror, minskad klimatpåverkan och på sikt nå mål om netto-noll utsläpp av växthusgaser och effektivt nyttjande av resurser.
Regeringskansliet publicerade år 2020 dokumentet Cirkulär Ekonomi – strategi för omställningen i Sverige (4) som säger att Sverige ska i största möjliga mån fasa ut jungfruliga material till förmån för resurser i effektiva cirkulära flöden (Regeringskansliet 2020). Återbruk har en naturlig del i denna omställning och har stor potential i att medverka i effektiva cirkulära flöden.
Vad är nästa steg?
Det finns många parametrar inom återbruk i bygg- och fastighetsbranschen som behöver utforskas framöver. Till exempel skulle en mängd precisa utvärderingar av rekonditioneringens påverkan på klimat och kostnad för återbrukade bygg- och installationsprodukter behövas göras för att tydliggöra hur omfattande rekonditionering som är möjlig inom ramen för klimat- och kostnadsmässig lönsamhet. Även frågor vad gäller garanti, ansvar och CE-märkning av återbruk behöver utforskas tillsammans med frågor gällande den praktiska genomförbarheten, logistikkedjor för återbrukade produkter och den enskilde entreprenörens vinning av att inte längre tjäna samma pengar på materialpåslag som tidigare.
Filip Simonsson
RISE
Referenser:
1 Naturvårdsverket (2023). Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk.
2 Boverket (2023). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn.
3 Simonsson, F. (2021). Återbruk av byggprodukter i nybyggnation av bostäder. Examensarbete, Husbyggnadsteknik, Väg- och Vattenbyggnad. Lunds Universitet.
4 Regeringskansliet (2020). Cirkulär Ekonomi – strategi för omställningen i Sverige.
