Äntligen en villa som vill någonting

antligen_villa_1Ett tekniskt intressant hus med betydligt fler fönster än vanliga passivhus och ändå låga driftskostnader.

Villa Äntligen är ett hus som inte ser ut som något annat. Det är ett passivhus med runda former och spännande materialval i hög kvalitet. Välkommen in i Magnus Gustafssons hem. Läs hela artikeln här som pdf.

Att bygga hus utanför ramarna är inget självklart beslut trots att fördelarna för brukaren och samhället i det hela är stora. I Sverige är den större delen av husbyggandet industriellt, vilket innebär att husen är helt eller delvis är prefabricerade och monterade istället för byggda på platsen. De finns många fördelar med det industriella byggandet.  Snabbt, större vinstmarginaler för tillverkare, och fuktsäkert då husen byggs i delar inomhus bland annat.

– Men hur mycket utveckling sker med löpandebandprincipen? Vinstleden är redan etablerade, och branschen har ingen som helst motivation att rucka på något där många är nöjda. Men ÄR alla nöjda? Och VET alla vad vinsterna, eller förlusterna är då de köper ett prefabricerat standardmonterat hus?

Magnus Gustafsson är byggnadsingenjören från Lunds tekniska högskola som ville utmana med fokus på energiprestanda och inomhusmiljö. Han är inte bara SBR-ansluten byggingenjör, utan även mätningsingenjör från Stockholms/Lunds universitet, och av SP SITAC certifierad kontrollansvarig samt certifierad passivhusbyggare. Han har jobbat inom byggbranschen sedan 1987 och dessutom under helt andra klimat och fuktförhållanden med ett par års byggande av hamn och hotell i Bahamas. Något som verkligen breddat hans intresse, förståelse och kunskap inom praktisk byggfysik. Det som man i livet sammanfattar som kunnande.

antligen_villa_5Planritningen över bottenvåningen visar villans unika utformning.

Huset ska hålla länge

Motivationen för Magnus Gustafsson var att bygga ett hus av hållbara, gedigna och robusta material, där materialens styrkor skulle samverka för att huset just skulle hålla länge. Är inte det självklart? Nej, standardbyggandet har inga som helst krav på att hålla ett minst antal år. Byggnaden ska hålla teknisk prestanda för den tänkta verksamheten, sen är allt är upp till beställaren enligt Boverket. Det är först om beställaren är kunnig nog att kravspecificera kvaliteten och livslängden som det är en aktiv parameter i projekteringen. Det betyder självfallet inte att standardbyggandet inte har högre ambitioner än tio års livslängd om det inte ställts som krav. Men det finns mycket att jobba med om man verkligen vill uppnå hållbart byggande. Att jobba naturligt med byggfysiken istället för mot den, och slippa kompensera med kemikalier i brist på hänsyn till hur värme och fukt fungerar i vårt nordliga klimat. Naturlagarna, de som vi inte kan ändra på, utan bara måste förhålla oss till.

Villa Äntligen sticker ut

På grund av att vi i Sverige idag har en mycket begränsad byggforskning och en hög andel prefabricerat och monterat byggande så står vi utan något spjutspetsbyggande. Villa Äntligen kvalar heller inte in som spjutspets, men tankesätten, projekteringen ur perspektivet placering på tomten, fuktsäkerhetsprojektering, energibesparande utformning, materialval och teknik gör ändå att Villa Äntligen sticker ut i mängden. Villan är byggd 2011, och bebodd sen nyårsafton 2011. Och eftersom Magnus Gustafsson har ett så väl genomtänkt systemtänk krävs noggrann injustering för optimal samverkan. Det är just det här systemtänket, och ambitionen att bygga hus som håller länge, som är den stora vinningen för kommande ambitiösa byggare och projektörer med framåtanda. Nu sällar sig villan till ett fåtal byggda och intrimmade svenska villor att lära och inspireras av. De här engagerade och långsiktigt hållbara husbyggarna, och andra byggnader med liknande framåtanda, ska vi hylla. Av den enkla anledningen att de står upp för att de vill prova på. De vill förbättra byggnaders livslängd, och med sin tekniska prestanda minska energiförbrukningen i driftskedet.

Får vi se fler goda exempel på energismarta byggnadsutformningar, hanterbara – både ekonomiskt och i drift – installationssystem så får vi möjlighet att skifta spår. Att bli en ambitiös del av lösningen, istället för att vara en del av problemen.

Huset är ju inte byggt för att vara billigt att bygga, utan för att ge mig glädje då jag bor i det, och ge ett avtryck under lång, lång tid framöver. Och ur ett LCC perspektiv blir det ju oerhört billigt.

Passivhus med stora fönster

Magnus och flera med honom har mött ett motstånd när de projekterat och velat bygga utanför standardbyggandets ramar. Kommentarer som ”Det blir för dyrt”, ”Varför krångla till det?”, eller som specifikt i Magnus Gustafssons ställe, ”Varför ett runt hus?”, har aldrig hindrat honom då han ville bygga ett hus som skulle sticka ut med sin form, vara yteffektivt och ha en god driftsekonomi i bruksskedet. Han ville också visa att hus med passivhusstandard visst kan ha många och större fönster. Generellt brukar man inte överstiga 15 procent av klimatskalets yta i fönster för att klara passivhusnormen. Villa Äntligen har 22 procent fönsteryta. Detta är möjligt genom att de dubbla isolerglasen fått ett invändigt tredje öppningsbart glas. Dessa specialbeställda fönster är täta och har inte visat några problem med kondens mellan de öppningsbara rutorna. Väl genomtänkt och av god kvalitet är nyckeln.

antligen_villa_2

Magnus Gustafsson, byggnadsingenjören från Lunds Tekniska Högskola.

Villa Äntligen ÄR ett spännande hus, både till form och materialinnehåll. Här finns massor att lära och utvärdera. Huset har en byggarea på 127,8 m2 och bruttoarea på 194,5 m2. Boarean är 147,8 +3,5 m2. Husets form är utifrån en pyramid av tennisbollar. Detta för att få så mycket boendeyta som möjligt i förhållande till klimatskalet där de termiska förlusterna sker. Husets ytterväggar bär det gjutna mellanbjälklaget, för att både lagra värme, samt ge huset störst möjliga flexibilitet.

Cellplast och svensk träfiber i stommen

Stommen på nedre plan består av en likt Lego stapelbart cellplastsystem som blir till både gjutform och isolering då den begjuts av betong. Det ger både lång livslängd och mycket goda värmelagrande egenskaper. Det övre planets stomme är av lättregel av trä med både sprutad cellulosa och skivor av samma träfibertyp. Cellulosan är inte av återvunna tidningar utan svensk jungfrulig träfiber. Den sprutade lösullen har särskilt goda isoleregenskaper genom sin densitet, 50 kilo per m3 vilket både lagrar värmen bättre och hindrar energislösande konvektion inne i isolerutrymmet.

Då Magnus har varit med och rivit flera hus med träspånsisolering utan någon som helst mikrobiell nedbrytning, eller påväxt. Han såg fördelarna med den organiska isoleringen som är hygroskopisk och kan hantera en viss mängd fukt utan att ta skada. Igen, för att hans ambition var att bygga ett hus med lång livslängd.

Lager på lager-principen i väggarna

Det övre planet har även försetts med Thermoreflektisolering som består av två täta aluminiumskikt med bubbelplast emellan. Trots att den värmereflekterande isoleringen var etablerad i Europa hade man vid tidpunkten för Villa Äntligens projektering inte skaffat någon ångtäthetscertifiering från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, eller CE-märkning. Av den anledningen valde Magnus att även ha en diffusionsöppen ångbroms.

Husets båda väggtyper bygger på lager på lagerprincipen. Precis som när man klär sig har dessa lager sin specifika funktion. Här är det bärighet, värmelagring, isolerförmåga, bryta köldbryggor, bromsa fukt från att ta sig in i stommen, samt skydda huset från regn och vind.

antligen_villa_3Solfångare på taket och vattenmantlad kakelugn i bottenvåningen bidrar till uppvärmningen vid sidan av biobränsle och markvärme.

Hela husets innertak och väggar är beklädda med träullcementskivor som sedan kalkputsats för att både brandskydda, fuktbuffra och ljudisolera. Just inomhusklimatet har också varit en av de viktiga parametrarna, särskilt med tanke på att familjen har tre barn. Låga emissioner och lång hållbarhet har varit ledstjärna, att dessa sedan passar deras estetiska preferenser blir en hand i handske-effekt. Homogena trägolv som tål att slitas och kan slipas igen. Träpaneler på både vägg och tak som bemålats med helt giftfri äggoljetempera. Golv och bänkskivor av sten i kök som ger god fuktbeständighet, värmelagring, samt värmeöverföring. Alla materialen tål att slitas och kan underhållas. Flera av materialen klarar dessutom av att buffra fukt och blir därmed också mindre känsliga för densamma.

Fuktsäkerhetsprojektering borde vara obligatorisk

Det har redan nämnts men det tål att upprepas eftersom detta är en av skiljelinjerna mellan lång och kort hållbarhet för en byggnad. Villa Äntligen har fuktsäkerhetsprojekterats. Enligt Magnus borde detta vara obligatoriskt. I Villa Äntligen var det extra viktigt, då villans väggtjocklek ligger mellan 510 och 610 mm beroende på vilket plan man befinner sig på. En daggpunkt ska ligga så nära, eller i direkt anslutning till luftspalten, eller i material som tål belastningen och kan vädra ur fukten i perioder. Detta för att undvika framtida problem.

Ytterligare en fuktsäkerhetsåtgärd är att bygga köket på samma sätt som man bygger ett våtutrymme. Här finns både golvbrunn och tätskikt under och bakom diskbänken. Både lätt och relativt billigt i byggskedet som ger mycket stort skydd. Husets fuktsäkerhetsplan har toppats med en vattenfelsbrytare som kopplas på det inkommande vattnet. Brytaren stänger inte bara av forsande vattenflöden utan stänger även vid droppskillnader som är de farligaste vattenskadorna. Detta för att dropp pågår länge innan en sådan skada upptäcks, med särskilt stor risk för de boendes hälsa.

Nedgrävda uteluftskanaler tar vara på markvärmen

Det finns lärdomar att dra av husets ventilations- och uppvärmningssystem som är enkla, relativt billiga och självklara, enligt Magnus. Nedgrävda uteluftskanaler för att förvärma den inkommande tilluften med den i marken lagrade solvärmen – läs Caroline Törnqvists artikel i Husbyggaren 4/13. Kritikerna hävdar att markförlagda kanaler blir skitiga, gynnar mikrobiell påväxt och bara fungerar till en början, men inte i längden. Det är svårt att inte spekulera i varför denna kritik alltid återkommer? Systemet är väl beprövat på, och det är dessutom logiskt att ta vara på den i marken lagrade värmen. Det är markförhållandena som avgör om systemet kan användas, och är den det så är systemet svårslaget med sin enkelhet och sina ekonomiska fördelar. Gräver man, eller spränger för sin husanläggning är kostnaden för 30-50 meter avloppsrören i plast en otroligt liten kostnad i förhållande till vinsten, både ekonomiskt och miljömässigt.

antligen_villa_4

De markförlagda kanalerna bör backspolas en gång vartannat år för att hållas fräscha. Men vanliga ventilationskanaler ska också rengöras för att inte bli till en ohygienisk och därmed ohälsosam installation. Utöver spolning har Magnus Gustavsson även filmat sina kanaler, och fått sina positiva förväntningar bekräftade.

Alla borde ha solfångare

Utöver energi- och miljösmarta markförlagda kanaler så har Villa Äntligen även solfångare, något som också borde vara obligatoriskt enligt Magnus Gustafsson. Att inte ta till vara på icke miljöpåverkande, och i drift gratis värme är ju bara dumheter. Solfångarna är plana för sin långa livslängd och driftssäkerhet. Värmen laddas i en ackumulatortank, som även laddas av en vacker vattenmantlad kakelugnspanna, vid behov på vinterhalvåret.

Faktorn att husets primära uppvärmning kommer från fast biobränsle gör att energikravnivån för Villa Äntligen ligger på 90 kWh/m2/år. Ackumulatortanken har försetts med två elpatroner på vardera 3 kW. En i botten och en högre upp i tanken, detta för att man ska kunna lämna huset i automatiserat läge vid längre bortavaro.

Alla dessa enkla och smarta installationer gör att huset slutligen hamnar på en energiförbrukning för värme och tappvarmvattenuppvärmningen på 42 kWh/år, där uppvärmningen av husets volym står för mindre än hälften. Energimyndighetens nya energiklassningssystem går från A till G, och för nivå A krävs 50 % lägre energiförbrukning än BBR’s 90 kWh/m2/år. I praktiken innebär det att huset förbrukar fyra m3 ved under vintern och dess totala elförbrukning inklusive hushållsel ligger på 8500 kWh för fem personer.

Sammanfattningen är att detta är ett tekniskt intressant hus med långt fler fönster än det man förväntar sig på ett hus med passivhusprestanda, vilket Villa Äntligen har. En låg driftskostnad och sunda och hållbara material. Vem vill inte lära sig mer?

Läs hela artikeln här som pdf.

 

tegel_redFelicia Oreholm
Miljöstrateg & föreläsare
Inom sunt och miljöprofilerat byggande

Bli den första att kommentera "Äntligen en villa som vill någonting"

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.