18 december 2023 Moderna byggnader blir alltmer komplexa med flera avancerade installationslösningar och med många olika som krav ska uppfyllas, inte minst de nyligen reviderade akustikkraven. Komplexiteten ökar ytterligare när byggnader uppförs i trästomme. Här skriver akustikkonsulterna Klas Hagberg och Rikard Öqvist om vikten av att branschen fullt ut använder de digitala projekteringsverktyg som idag finns på marknaden. Läs hela artikeln som pdf:
Akustiska krav dimensionerar ofta fasad- och rumsavskiljande väggar samt bjälklag. Det underlättar förstås vid projektering om det enkelt går att förstå vilka väggar och bjälklag som skall väljas i projektet, var de skall placeras, samt ingående produkter och dess krav såsom glaspartier och dörrar, samt inte minst i vilket slutresultat man landar i. Vi ser en framtid där projekt kommer att utföras ritningslöst, det vill säga utskrivna ritningar ersätts med digitala ritningar/vyer direkt kopplade till modellerna. Det kommer att bli översiktsplaner som i förlängningen följer med projekten in i förvaltningsskedet och innehålla värdefull information. Förhoppningsvis kan denna information sedan utnyttjas i kommande projekt.
Av tradition jobbar akustikkonsulter med rapporter där vi återger krav från olika standarder och sedan projektanpassar dessa krav som vanligen återges på ritningar i pdf-format. Dessa underlag använder sedan andra discipliner som projekteringsstöd vid upprättande av sina bygghandlingar. Det innebär också att samma arbetsmoment utförs två gånger men av olika discipliner. Det här är ett kostnadsdrivande arbetsmoment med handpåläggning som inte är värdeskapande och dessutom ökar risken för missförstånd.
Rapporter som innehåller mycket text kan vara svåra att tolka för konsulter i nästa led och det är förstås viktigt att informationen är korrekt. Detta gäller exempelvis vägg typer, ingående glas- och dörrpartier samt golvlösningar, som arbetas in i respektive handlingar.
Vi menar att det finns stor risk för feltolkning när det vi redovisar i handlingar skall in i andra konsulters bygghandlingar. Det gäller särskilt för större projekt med många ändringar längs vägen, där mycket information kan gå förlorad inför granskningsfasen. Historiskt har detta fungerat väl, inte minst när vi alla fortfarande jobbade analogt och hade mindre omfattande kravdokument och standarder. Men i en modern byggbransch med allt större krav på akustisk kvalitet i olika nivåer och därtill alltmer detaljerade ljudkrav måste även akustikskrået digitalisera sitt arbetssätt.
Att jobba med rapporter och i pdf-format är möjligen enkelt men det blir ofta tungrott i projektet, svårtolkat och de alltid tillkommande ändringar är svåra att föra in i handlingarna med tillräcklig noggrannhet. Vi är flera konsulter som övergått till REVIT och dwg-format men fortfarande krävs tyvärr mycket handpåläggning vid uppdateringar och ändringar, exempelvis i planlösningar. Trots detta är vi övertygade att kraven blir mer överskådliga och mer genomarbetade, och framför allt lättare för andra konsulter att hitta när vi arbetar inom samma ekosystem.
Hur borde vi jobba?
Det blir allt vanligare att akustiker måste göra specifika produktval, vilket tidigare varit förbehållet arkitekt, konstruktör eller VVS ingenjör. I trähus föreskriver vi allt oftare produkter och måste då redovisa hur deras miljöbelastning påverkar projektet. Exempel på produkter där vi ofta är föreskrivande är elastomerer och olika golvlösningar. Det fungerar inte längre att skriva ”eller likvärdigt” eftersom val av likvärdig produkt måste göras av oss som föreskrivit det första alternativet. I bygghandlingsfasen måste produktval preciseras och där har vi akustiker en viktig roll. Detta gäller inte minst vid byggande i stomsystem av trä där vi måste veta exakt var respektive produkt skall placeras.
I varje nytt projekt ökar graden av digitalisering och vår bedömning är därför att vi som jobbar med akustik i projekten inom en ganska snar framtid inte längre jobbar med vare sig rapporter, pdf-ritningar eller dwg-ritningar. Förhoppningsvis arbetar vi i stället direkt i 3D modeller. I dessa översätts krav mellan olika rum till krav på olika byggdelar av akustikkonsulten som därmed omedelbart ritar in byggdelar med rätt krav på rätt plats, kanske i A-modellen. Krav som är koordinerade med det sätt som leverantörer specificerar sina akustikkrav. Knäckfrågan är: Hur kan akustikkonsulten direkt lägga in exempelvis väggarnas reduktionstal, direkt i arkitektens modell? BIMeye är en variant som vi använt framgångsrikt för att arbeta direkt mot A-modellen. Dock verkar det medföra en startsträcka som gör att det krävs stora projekt innan det lönar sig att administrera en sådan lösning, jämfört med att arkitekten lägger in allt själva baserat på akustikunderlag. En annan variant kan vara att akustikkonsulten upprättar en egen IFC-modell. Det är dock inte alls uppenbart för oss att det är den optimala lösningen i nuläget, då det ställer markant högre krav på samordning och gränsdragning.
Kraven i färdig byggnad finns med inför eventuella slutkontroller men översätts också i produktspecifika krav på glaspartier, väggar, dörrar, fönster, golvbeläggningar, elastiska mellanlägg etc. Val av slutlig produkt görs som nämndes ovan allt oftare av akustiker men också av arkitekt eller konstruktör och den som gör valet behöver aldrig tveka på vilka akustiska krav som ställs på respektive byggdel. Föreskrivna produkter kan då också direkt kontrollers mot miljörelaterade krav.
Nuläge
De senaste fem åren har stora kliv tagits mot ett förändrat arbetssätt. ”Projektsajter” utvecklas till mycket avancerade digitala plattformar. Det inspirerar och motiverar oss specialistkonsulter till att följa utvecklingen för att underlätta samarbete i projekten. Brandkonsulter jobbar numera ofta i REVIT och gör egna ritningar. Detta steg har även vi tagit vilket innebär att vi använder oss av samma system och ritningsnumrering som övriga konsulter. Därmed ”passar vi in” i systemen vilket underlättar i den digitala samarbetsmiljön så att övriga konsulter lätt kan hitta det som eftersöks på rätt plats. Alla ritningar är dessutom hyperlänkade på ett smart sätt.
Arbetssättet underlättar på flera sätt även vårt eget arbete. Först och främst blir det roligare att arbeta mer i detalj, det ökar vår förståelse i projekten och höjer därmed kvaliteten då vi går igenom modellen i sin helhet och kravsätter varje byggdel i byggnaden, plan för plan, rum för rum, byggdel för byggdel. Vi ser omedelbart lägen där krav eventuellt måste anpassas till följd av andra viktiga krav såsom kommunikationsmöjligheter via glaspartier, storlek och utformning av rum och dess avsedda användning. Samtliga väggar, dörrar och glaspartier färgläggs och markeras, även de som inte har några ljudkrav. Tidigare har det varit vanligt att endast färglägga och kravställa de byggdelar som har ljudkrav och lämna övriga utan markeringar. Risken med det arbetssättet, är att det är omöjligt att veta om akustikern fattat ett aktivt beslut och lämnat en byggdel blank för att den inte har något ljudkrav, eller för att den missats. Det tar lite mer tid att rita upp, men vi är övertygade om att det är värt det med avseende på kvalitetssäkring. Vi markerar numera även schaktväggar och nischdörrar efter att vi noterat att det är en ständigt återkommande fråga i våra projekt.
Idag startar vi varje projekt med att lägga upp ett REVIT-projekt och beroende på vad som krävs, förbereder vi ritningar för:
- Luftljudsisolering
- Invändiga väggtyper, glaspartier och dörrar (traditionell ljudkravsritning)
- Funktionskrav enligt SS 25268:2023 / SS 25267:2015
- Stegljudsisolering
- Rumsakustik,
- undertak
- absorberande väggbeklädnader
- Installationsbuller
- Fönster och fasad
- Kvalitet och typ av elastomerer
- Miljöbyggnad (omfattning av utökade krav)
- Handlingar för kontrollmätningar
Arbetssättet är fortfarande i sin linda hos oss och kommer att utvecklas alltmer vilket antyddes i inledningen, men vi måste också förstå hur det fungerar och anpassa oss till övriga projektörer för maximal effektivitet.
Under hösten 2023 har vi startat vårt första projekt som från projektägarna uttryckligen skall vara helt ritningslöst, alla jobbar i 3D modeller. Därmed levereras inga pdf-ritningar och på sikt blir det oundvikligt att vi som projekterar akustiken också förhåller oss till detta.
Den lägsta nivån vi levererar på idag är ritningar utifrån REVIT och BEAST-standard och tillhandahålla dwg-ritningar med korrekt samordnad numrering. I nuläget kan det låta mycket med alla ritningar men det fina är att du som användare går in i handlingsförteckningen och klickar på det du vill veta och du omdirigeras direkt till rätt ritning. Du slipper gå in och leta i en akustikrapport i pdf efter rätt krav och göra egna tolkningar. På sikt hoppas vi att ljudskyddsbeskrivningen så långt som möjligt kan ersättas av allmänna föreskrifter (AF-ritningar) likt många andra discipliner.
Granskningsprocessen sker alltmer direkt i projektsajterna, såsom exempelvis i DALUX. Med gemensamma system underlättas granskningsprocessen avsevärt då allt blir synligt direkt i samma modeller. Läs hela artikeln som pdf:
Klas HagbergAccouwood
Rikard ÖqvistAcouwood
