3 november 2023 I denna artikel sammanfattar Edvin Ottosson och Emil Palmenäs deras examensarbete som bygger på en fallstudie av ombyggnad av den kulturmärkta spritfabriken i Eslöv, uppförd 1904, från fabrik till kontor och bostäder. De uppmärksammar bland annat svårigheterna att vid ombyggnation möta kraven som ställs på nya byggnader samtidigt som kraven på kulturbevarande beaktas.
Idag råder det bostadsbrist samtidigt som många byggnader står oanvända. Genom att konvertera dessa byggnader till nya användningsområden, så kallad anpassad återanvändning (adaptive reuse) kan man främja hållbart byggande samtidigt som bostadsbristen minskar. Vid en ombyggnation från lokal till kontor eller bostäder finns det emellertid många aspekter att ta hänsyn till. Dagens byggnader ska använda så lite energi som möjligt till uppvärmning, ventilation och belysning. För att uppnå en god inomhusmiljö och trivsel för de boende behöver man kunna hålla en behaglig inomhustemperatur året runt. En målsättning vid ombyggnation är att byggnaderna också ska kunna brukas länge utan att få skador vilket bl.a. kräver en fuktsäker konstruktion. Många av byggnaderna som är aktuella för ombyggnad är gamla och är inte sällan kulturmärkta. En sådan märkning innebära ofta begränsningar för vilka ombyggnadsåtgärder som är möjliga att genomföra.
Spritfabriken 2018–2019 (Ebo)
Två olika byggnader studerades
Detta arbete utgår från en fallstudie på den kulturmärkta spritfabriken i Eslövuppförd under 1900-talets början som nu byggs om från fabrik till kontor och bostäder. Syftet var att analysera och jämföra olika ombyggnadsåtgärder med fokus på energianvändning, termiskt klimat och fuktsäkerhet samtidigt som hänsyn tas till kulturbevarande. Arbetet undersöker bl.a. i vilken utsträckning respektive ombyggnadsåtgärd uppfyller krav och rekommendationer. Dessa analyser och jämförelser gjordes på två av projektets byggnader, den ena, en liten bo butik där hög grad av återbruk skulle vara genomgående och den andra, en större byggnad med både kontor och lägenheter. De olika ombyggnadsåtgärderna som analyseras variera kraftigt i hur stor inverkan på klimatskalet de har. Den första åtgärden lämnar klimatskalet som det är innan ombyggnationen börjar, vilket innebär homogena tegelstensväggar och oisolerat tak. Den andra åtgärden speglar bygghandlingarna, det är alltså så byggnaderna kommer se ut när de är klara. Även den andra åtgärden har homogena tegelytterväggar, men ett modernt tak med isolering. Resterande åtgärder består av två olika tjocklekar av invändig tilläggsisolering, utvändig tilläggsisolering, aktiv kyla samt ökad personlast.
Visualisering av färdigt projekt (LINK Arkitektur)
Simulering av energiförbrukning och termiskt klimat
För respektive ombyggnadsåtgärd byggs modeller upp i datorprogrammen IDA-ICE. I programmet simuleras energiförbrukningen och det termiska klimatet och resultaten jämförs sedan med myndigheters krav och riktlinjer. För att kunna göra detta måste relevanta krav och riktlinjer tas fram. Först och främst omfattas alla byggnader av plan- och bygglagen. Vid just ombyggnation gäller utformningskraven, de tekniska egenskapskraven och varsamhetskravet. Dessutom gäller förbud mot förvanskning om det är en särskilt värdefull byggnad. Utformningskraven och de tekniska egenskapskraven vid ändring är generellt samma som vid nybyggnation. Eftersom det inte anses vara rimligt att alla byggnader som ändras ska behöva följa de hårda nybyggnadskraven är det tillåtet att göra avsteg från kraven med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Ett av dessa krav som man kan göra avsteg från är energihushållningen. Eftersom Eslövs Spritfabrik har en kulturmärkning går det att, med tanke på byggnadens förutsättningar och varsamhetskravet, göra avsteg från kraven och därmed finns det egentligen inte något krav på energihushållning för det aktuella projektet. I arbetet har dock BBRs primärenergikrav på nybyggda kontor och lokaler använts, vilket är 70kWh/(m2Atemp·År) trots att det hade kunnat utelämnats.
Simuleringarna visar att den enda ombyggnadsåtgärden som klarar nybyggnadskravet för den lilla bobutiken är den med utvändig tilläggsisolering. Den större byggnaden klarar dock nybyggnadskravet både när ytterväggarna får invändig tilläggsisolering och när ytterväggarna får utvändig tilläggsisolering. Anledningen till denna skillnad är att bobutiken har en större omslutande area jämfört med den större byggnaden, vilket inte är gynnsamt vid beräkning av primärenergital. Eftersom den enda åtgärden som klarar kravet för bobutiken är den med utvändig tilläggsisolering går det inte att klara primärenergitalskravet för nybyggnation samtidigt som byggnadens kulturmärkning respekteras. Det termiska klimatet är komplicerat och beror på många faktorer, men resultaten visar bland annat att det finns risk att brukarna kan komma att bli missnöjda med inomhusklimatet då yttemperaturerna blir låga under vintern när ytterväggarna inte isoleras.
Fuktberäkningar och analys
För att kunna analysera fuktsäkerheten för de olika ombyggnadsåtgärderna användes simuleringsprogrammet WUFI2D. Modeller för respektive ombyggnadsåtgärd byggdes upp och eftersom regnintensiteten är som högst i sydväst och solinstrålningen är som lägst i norr gjordes simuleringar för både norr och söder. Fuktberäkningar tar lång tid och därför genomfördes endast beräkningar på en konstruktionsdetalj. Den konstruktionsdetalj som anses ha högst sannolikhet att uppvisa fuktproblematik är anslutningen mellanyttervägg, träbjälken i takstolen ochyttertaket. Detta eftersom träbjälken går långt ut i väggen och hamnar därmed kallt och fuktigt.Isopleter tas fram för fyra punkter i konstruktionen, två i takstolens yttersta delar och två i teglet i ytterväggen. Med dessa isopleter kan risken för mögelpåväxt i träet och frostsprängning i teglet analyseras. Som komplement till isopleterna tas ett mögelindex fram för de analyserade punkterna i trätakstolen med programmet WUFI Mould Index VTT. Detta görs för att lättare kunna bedöma risken för mögelpåväxt. Generellt för alla modeller är att de har ett mögelindex för de analyserade punkterna i takstolen som överskrider två, vilket innebär stor risk för mögelpåväxt på samtliga modeller. Det tar lite olika lång tid för punkterna i de olika modellerna att överskrida två, men efter drygt ett år har alla gjort det. När det gäller risk för frostsprängning varierar den mellan modellerna. Det är framför allt modellerna med invändig tilläggsisolering som uppvisar risk för frostsprängning, vilket var väntat eftersom ytterväggen i dessa fall hamnar i kallare klimat.
Sammanfattning och slutsatser
För de aktuella byggnaderna är det svårt uppfylla kraven på kulturbevarande och samtidigt uppfylla nybyggnadskrav på energianvändning (utvärderat i form av primärenergital), få engodinomhusmiljö samt garantera en fuktsäker konstruktion. Den mest lämpliga ombyggnadsåtgärden för att få en så låg energianvändning som möjligt är att tilläggsisolera utvändigt. Detta är dock här inte ett alternativ då man inte får göra avkall på kulturmärkningen. Energianvändningen varierar kraftigt mellan de två analyserade byggnaderna och beror på att den omslutande arean i förhållande till den uppvärmda arean skiljer sig mycket åt. Byggnader med stor uppvärmd area i förhållande till den omslutande, till exempel flervåningshus, har en fördel när det kommer till att begränsa energianvändningen till uppvärmning. En sådan byggnad kan klara dagens nybyggnationskrav på primärenergital genom att tilläggsisolera invändigt. För en byggnad med liten uppvärmd area i förhållande till den omslutande arean krävs det dock en utvändig tilläggsisolering för att klara dessa krav.
Fuktberäkningarna visar att samtliga ombyggnadsåtgärder innebär stor risk för mögelpåväxt på takstolarna och modellerna med invändig tilläggsisolering har en förhöjd risk för frostsprängning. En mer detaljerad analys på både mögelpåväxt och frostsprängning hade dock behövts för att bekräfta resultaten. Läs artikeln som pdf:
Edvin OttossonCiv.ing Lunds tekniska högskola
Väg- och vattenbyggnad,
husbyggnadsteknik
Emil PalmenäsCiv.ing Lunds tekniska högskola
Väg- och vattenbyggnad,
husbyggnadsteknik
