Indexreglering i entreprenader

5 december 2022   Från att ha varit ganska sällan förkommande under de senaste åren, har frågan om indexreglering av priser i entreprenadavtal fått ny aktualitet. Till följd av både pandemiåren och den ryska invasionen har kostnadsutvecklingen inom byggsektorn blivit oförutsägbar och snabbföränderlig. Detta medför stora osäkerheter när entreprenörer ska lämna anbud till beställare. Att avtala om indexreglering är ett sätt att minska osäkerheter i entreprenörens kostnadskalkyl. Men hur bör en beställare och entreprenör resonera vid utformning av villkor för en indexreglering?

Vad är indexreglering?
Ett index är en serie tal som visar en relativ förändring över tid i förhållande till en bestämd referenspunkt. Indexet visar förändringen av de faktorer som indexet är uppbyggt av med tillämpning av den konstruktion som indexet har. Indexreglering i sin tur är en uppräkning eller nedräkning av ett pris/kostnad från en tidpunkt till annan tidpunkt. Det indexjusterade värdet bestäms dels av prisnivån/kostnadsnivån vid bastidpunkten dels av hur indexet förändras. Om vi har en bastidpunkt som har indextalet ”100” och vår jämförelsetidpunkt har indextalet ”110”, innebär det att vi har en förändring (ökning) över tidsperioden om 0,1, eller 10 %. Om det värde, exempelvis i kronor, vi ska justera mot index är 1000, innebär detta att det indexreglerade värdet blir 1100 kronor, dvs. det ursprungliga värdet plus förändringen om 10 %:

Att avtala om indexreglering vid entreprenad
Standardavtalen AB 04 respektive ABT 06 innehåller inte några bestämmelser om index. Parterna måste därför själva föra in bestämmelser om indexreglering om de önskar att indexreglering ska vara en del av deras avtal. Villkor om sådan indexreglering är avsedd att anges i de administrativa förskrifterna under kod AFC.614 respektive AFD.614. De ”minimivillkor” som behöver finnas med i en indexklausul är följande;

• Vad som ska indexregleras
• Vilket index som ska tillämpas
• Bastidpunkt
• Jämförelsetidpunkt

Att välja index
Det finns flera olika index som kan vara relevanta inom byggsektorn. Vanligt förekommande index är bland annat Entreprenadindex med basmånad 2011 (”Entreprenadindex”), Byggkostnadsindex för byggnader (BKI), Prisindex för monteringsfärdiga trähus – MT 74, Labour Cost Index (LCI), Arbetskostnadsindex (AKI), Faktorprisindex för konsulttjänster – K21, Anläggningsmaskinindex, Fastighetsförvaltningsindex, Fastighetsserviceindex och Lastbilstransportindex (T08). Vid val av index är det viktigt att parterna väljer ett index som passar för entreprenaden i fråga, så att indexutvecklingen så gott det går motsvarar utvecklingen av entreprenörens faktiska kostnader för den aktuella entreprenaden. I avtal som innehåller ”enkla” priser som ska indexregleras, såsom exempelvis timpriser för en viss yrkeskategori, kan det vara enkelt att hitta ett passande index. Priser som innehåller många olika kostnader, såsom ett fast pris för en entreprenad, kräver mer omsorg för att utforma ett index som speglar de olika ingående kostnaderna tillräckligt väl. Entreprenadindex, som är det mest omfattande kostnadsindexet för byggsektorn, är uppbyggt av ett stort antal indexserier (littera) och innehåller ett antal huvudgrupper som är uppbyggda av s.k. undergrupper och basgrupper. Vid indexreglering av en hel entreprenad är det nästan nödvändigt att använda Entreprenadindex för att kunna åstadkomma en indexreglering som är näraliggande kostnaderna i entreprenaden.  

Utformning av villkor för indexreglering
För Entreprenadindex finns s.k. ”tillämpningsföreskrifter”. I tillämpningsföreskrifterna föreskrivs hur indexet ska tillämpas. Väljer man att använda Entreprenadindex i enlighet med tillämpningsföreskrifterna följer övriga nödvändiga villkor direkt av tillämpningsföreskrifterna och parterna behöver inte särskilt avtala om exempelvis hur ofta indexreglering sker, utförandemånad (jämförelsetidpunkt), basmånad (bastidpunkt), förändringsfaktor m.m. En förutsättning för att tillämpa Entreprenadindex i enlighet med tillämpningsföreskrifterna är dock att parterna kommer överens om hur kontraktssumman ska fördelas på tillämpliga huvudgrupper. Utöver att det tillför ett moment som behöver vara avklarat när avtal ingås kan det även medföra utmaningar vid offentligt upphandlade kontrakt. Entreprenadindex olika indexserier kan dock användas utan att åberopa tillämpningsföreskrifterna. I en sådan situation, eller vid användning av andra index än Entreprenadindex, måste parterna själva avtala om samtliga villkor som ska gälla för indexregleringen. Frågor som kan vara bra att ha med sig och som bör övervägas av beställaren inför formulering av indexklausulen är, utöver de punkter som angavs inledningsvis;

• Vilka indexserier ska ingå i indexregleringen och med vilka viktningar?

• Hur ofta ska indexreglering ske? För en entreprenad till fast pris kan månadsvis reglering av utfört arbete ofta vara lämpligt. Ett ramavtal med timpriser kan lämpa sig bättre för årsvis reglering av framtida priser.

• Ska indexreglering ske utifrån faktiskt utfört arbete inom ramen för överenskomna grupper och fördelningsbelopp eller utifrån en procentuell fördelning mellan grupper oaktad vilket arbete som faktiskt utförts en viss period, ska indexregleringen för vissa kontraktsarbeten skilja sig från andra m.m.

• Hur stor del av värdet ska indexregleras? Entreprenadindex tillämpningsföreskrifter utgår från 90 % för att motverka inflationsdrivande indexregleringar, men både lägre och högre andelar kan vara motiverade i den enskilda entreprenaden.

Sammanfattningsvis är valmöjligheterna vid författande av villkor för indexreglering många och desto högre kontraktssumma det rör sig om desto viktigare är det att villkoren är genomtänkta och genomarbetade så att indexregleringen inte får en oönskad effekt och att indexregleringen faktiskt omfattar och fångar upp de kostnadsförändringar som parterna önskar.  

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 – 506 184 00.