12 oktober 2022 Den internationella stadsmässan H22 City Expo i Helsingborg kunde besökas under maj till början av juli 2022. Fokus har legat på att visa upp det långsiktiga förändringsarbete som pågår i staden, detta genom att beskriva innovationer och cirkulär återvinning samt ny stadsutveckling och teknologi.
Text: Marie Louise Aaröe Bild: Helsingborgs stad
–Vi har en stolt tradition i Helsingborg med mässor från 1903 då den första slöjdindustrimässan ägde rum här, därefter följde H55, 1955, för att följas av den klassiska Bomässan H99, 1999. Vi följer vår tradition och började med att fundera över vad ska vi göra för att föra traditionen vidare, berättar Soraya Axelsson, projektchef för H22.
Soraya Axelsson har varit projektchef för H22 City Expo
Helsingborg har genom åren fått en mängd utmärkelser exempelvis Årets Tillväxtkommun, Årets Kvalitetskommun, Årets Digitaliseringskommun. Det har med andra ord gått bra för Helsingborg. Alla städer och kommuner står i princip inför samma utmaningar: förändrad demografi, äldre och yngre ökar i relation till den skattebetalande befolkningen och förväntningarna på service och tjänster ökar. Dessutom finns klimatutmaningar att möta och hitta nya sätt att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.
Utmaningarna är många
– Vi bestämde oss för att ta tag i utmaningarna. Våra politiker beslutade år 2018 att vi ska bli en av Europas mest innovativa städer år 2022. Det finns olika styralternativ för en kommun; höja skatten, sänka servicen eller strömlinjeforma organisationen. I Helsingborg såg vi inte att det var lösningen utan vi ville ta ett helt nytt grepp för att skapa en stor kraft för långsiktiga förändringar. Genom H22 och innovation skulle vi nå målet att bli en av Europas mest innovativa städer. En mässa skulle innebära en bra start för att kunna driva viktiga frågor framåt. 2019 togs beslut att starta detta och 250 miljoner kronor avsattes för att driva arbetet under tre år.
Det är tre huvuddelar som staden har fokuserat på. Den första handlar om innovativa lösningar för välfärd och stadsutveckling. Den andra har människan i fokus och då också livet mellan husen för att utveckla staden ur ett mänskligt perspektiv. Det tredje perspektivet handlar om stadens ledarskap. Här krävs det att man kopplar samman näringslivet, akademien, civilsamhället och invånarna för att kunna utforska framtidslösningar tillsammans. Angeläget är att arbeta över gränser och att välja rätt metod. Idag är det över 100 olika partners knutna till de olika projekten.
En levande stadsmässa
– I H22 City Expo har vi velat skildra olika delar av en stad, fysiska platser som man har kunnat besöka, lära sig av och olika lösningar att prova på, berättar Soraya Axelsson. Viktigt har varit att
Genom H22 har målet varit att bli en av Europas mest innovativa städer. Här ser vi det nybyggda området Oceanhamnen som tidigare var ett hamnområde.
visa på konkreta exempel och få möjlighet att kunna utforska olika stadsdelar. Vi har samtidigt skapat mötesplatser med flera hundra samlingar och konferenser med deltagare från nära på hela världen. Kulturen är en viktig del av livet i en stad, därför har projektet också omfattat underhållning och musik. Under 1,5 år har skolorna varit involverade i H22-arbetet och tillsammans med eleverna har fyra superhjältar utvecklats som lär barnen om hur man tar hand om sin stad och planeten.
Barnaktiviteterna har varit viktiga. Havoteket, en paviljong som visar upp livet under vattnet, har byggts tillsammans med en partner för att barnen ska lära sig vad som händer just under vattnet. Det är många skolklasser som har blivit inspirerade och intresserade av att lära sig mer. Det framtida Helsingborg är självklart intressant och då också medborgardialogen som har ägt rum i Helsingborgsrummet där dialog både fysiskt och digitalt har skett på temat om hur man önskar att staden Helsingborg ska utvecklas för framtiden.
Framtida möjligheter
I Expo-satsningens fyra olika huvudområden har man även utforskat framtida lösningar, där miljonprogrammet Drottninghög ingår och även det nya området Oceanhamnen, som tidigare var just ett hamnområde och nu bebyggs med bostäder och där man har gjort stora satsningar på utemiljön för att få en levande stadsdel. Samtidigt handlar det om att bygga in cirkulära system i byggnaderna. Man separerar svartvatten, gråvatten och matavfall från lägenheter och kontor och från avfallet produceras biogas som återförs till området.
Gråvatten går till värmeväxlare och tillbaka till området för att ge värme.
Drottninghög är ett miljonprogramsområde från 60-talet och man har under de senaste åren utvecklat området tillsammans med de som bor och verkar där. Ombyggnaden började inte genom att räkna fram de mest kostnadseffektiva ombyggnadskalkylerna utan med att fastighetsbolaget i området knackade dörr och ställde frågor om hur de boende skulle vilja utforma sitt område.
– Det har blivit lyckat, berättar Soraya Axelsson. Invånarna har varit med hela vägen och beskrivit hur de vill utveckla sin del av staden Helsingborg. Slottshagen är ett annat expoområde som idag är ett grönområde mitt i centrala Helsingborg, där vi vill belysa vikten av att ta tillvara på liknande områden. Här har expon bjudit på livskvalitet genom musik, underhållning, mat och möjligheter för föreningar att visa upp sig på en plats med vardagsrumskänsla.
Mycket för många
– Vår målsättning är uppfylld genom att vi har skapat något för alla genom denna mässa, säger Soraya Axelsson. Denna typ av mässor är viktig för många städer och det är flera som står på tur. Näst på tur är Karlskrona år 2025. Mässorna är viktiga och skapar sammanhang med olika aktörer som kan gå ihop, samarbeta och då driva på utvecklingen snabbare. Jag är övertygad om att vi kommer att få se ett antal nya spännande mässor framöver i Sverige.
Marie Louise Aaröe
Frilansjournalist
