Träbyggnad med miljö för innovationer

12 september 2022   Bygget av A Working Lab tog sin start 2015 med början i Göteborg. Ett spännande hus, byggt till stora delar i trä och utvärderat utifrån; att bygga högre hus i trä med målet att bli en samverkansmiljö för idé- och kunskapsutbyten mellan akademi, näringsliv och samhällsaktörer. Byggnaden på 11 400 kvm finns på Chalmersområdet i Göteborg och utgör den södra porten in till Chalmers. Husets fasad är djärvt utformad med en helglasad fasad i rött där man genom glaset anar den spännande trä-konstruktionen. 

A Working Lab stod klar för inflyttning 2019 och vi är nu framme vid 2022. Vi frågar medarbetare på Akademiska Hus om visionen har fallit ut som det var tänkt både när det gäller en högre träbyggnad och ett innovativt innehåll i harmoni med varandra?

– Tillsammans med akademi, näringsliv och samhälle utvecklar Akademiska Hus hållbara och attraktiva kunskapsmiljöer och byggnaden A Working Lab är ett gott exempel på det, berättar Ulf Däversjö, direktör Innovation & affärsutveckling på Akademiska Hus.

Ett labb som mötesplats
Akademiska Hus arbetar för att stärka Sverige som kunskapsnation. Idéen om att skapa en innovationsarena och mötesplats för akademi och näringsliv i Göteborg blev startpunkten för A Working Lab och en kraftsamling genomfördes 2015.

– Det var dags att våga satsa och vi initierade 16 olika innovationsprojekt för att tillföra Chalmers och Johanneberg Science Park nytt tänkande och skapa en bro för att bygga vidare på start ups och använda fysiska testytor med ny teknik. Förväntan var stor redan från början med insikten att vissa delar kan misslyckas. Viktigt var att testa, få misslyckas, att lära sig och skapa frizoner för nytänkande. Vi arbetade med följeforskare från Chalmers som löpande utvärderade och såg på innovationer tillsammans utifrån bygget, energin och innehållet. Med facit i hand var det en lyckad satsning och hyresgästerna trivs verkligen. Det var ett modigt beslut, säger Ulf Däversjö.

En byggnad i trä
– Under uppbyggnaden av A Working Lab var jag både projekt- och innovationsledare på Akademiska Hus, berättar Jan Henningsson. Byggbranschen är en konventionell bransch som går i en rak linje från projektering, vidare till systemhandling och därefter till bygghandlingar. Innovationsprocessen böljar fram och tillbaka och därmed inte i takt med byggprocessen. Det innebar att flera innovationsprocesser påverkade projekteringen. Det blev en mycket intressant upplevelse. Tre forskare från Chalmers och KTH följde byggprocessen och innovationsarbetet och tog samtidigt fram en rapport som är tillgänglig för alla intresserade.

Akademiska Hus hade en samverkansentreprenör, Bygg Dialog i Karlstad, som är specialister på detta arbetssätt. Målsättningen var redan från start att bygga efter Miljöbyggnad Guld som är mycket ambitiöst och kräver att varaktighet i alla led genomsyrar projektet. Akademiska Hus har som mål att vara klimatneutrala i hela värdekedjan till 2035. Det handlar då inte bara om att kompensera utan att reducera koldioxidavtrycket med verkliga och konkreta insatser.

– Vi började med att handla upp materialet med miljövarudeklarationer samt EPD:er, Environmental Product Declarations, för stomme, fasad och grund. Det är ett system för att kunna värdera hela leverantörskedjan av materialet från tillverkningen, processen samt logistiken hela vägen fram till monteringen av huset, berättar Jan Henningsson. Då, 2017, var det inte självklart vad vi efterfrågade, men nu förstår leverantörerna vikten av att ha denna kunskap och kunna ge vederhäftig dokumentation. Under hela byggnationstiden gjorde vi kontinuerliga koldioxidberäkningar och vi skapade ett sju våningar högt trähus som då blev det högsta kontorshuset i trä i Sverige, samtidigt som vi gjorde ett flertal intressanta rapporter utifrån våra erfarenheter.

Väderskydd eller ej?
– Vanligtvis har man ofta väderskydd när man bygger i trä. Det var svårt här. Huset är högt och väderskyddet skulle gå ut och blockera den intilliggande gatan. Vi funderade vidare och beslöt att bygga utan väderskydd. Under hela byggtiden följde vi upp och mätte eventuell fukt. Vi hade en kunnig fuktsäkerhetsansvarig med i projektet med kontinuerliga möten över läget.

Fuktgivare installerades och uppföljande fuktronder genomfördes. Prover togs kontinuerligt som skickades till labb för att få svar på om eventuell mikrobiologisk påväxt hade uppstått, samtidigt som det gjordes egna Lumitester, ett slags snabbtest för att få direkta svar. Fukten kunde tränga ner en bit men försvann sedan, RISE utförde samtidigt en fältstudie.

– Vi var även noga med att täcka allt sårbart ändträ samt att pelarna av trä inte stod i vatten.

För att ta död på eventuella mögelsporer testade vi att spruta het ånga på bjälklagen. Sporerna dog, men fanns kvar. För att vara på säkra sidan beslöt vi att slipa av alla ytor, även om det kanske var överkurs, för att säkerställa en god inomhusmiljö, säger Jan Henningsson. 

Trä lugnar
– Något som inte är mätbart, men är en känsla, är att trä lugnar på något vis. Allt runt omkring lugnas ner och alla blir lite tystare och avslappnade och man hör ljud på ett annat sätt, berättar Jan Henningsson. Det vore intressant med forskning i detta ämne.

Samtliga ljudkrav har klarats av. Akustikmätning i trähus är i grunden utformad för betonghus. Akademiska Hus samlade experter som kunde utvärdera akustikdelen.

I byggnadens entréplan finns en experimentverkstad, en så kallad Makerspace, som är en mötesplats för kreativitet. I Makerspace samlas människor med ett gemensamt intresse för att skapa med hjälp av såväl traditionella verktyg som med modern digital teknik. Makerspace är sammankopplad med två andra rum, Studion och Flexroom, där framtidens lärande kan utforskas med hjälp av rummens utformning, teknik och pedagogiska arbetssätt.

Effektivisera fastighetsförvaltningen
Ett av innovationsprojekten handlade om hur man ska kunna effektivisera fastighetsförvaltningen. Det har man genomfört genom att scanna hela inomhusmiljön i tre steg. Man började med att scanna de tomma lokalerna, i steg två samtliga installationer och i steg tre genom en robot scanna av den färdiga byggnaden. Det innebär att man har en 3-D modell med samtliga installationer. Detta har förvaltningen stor nytta av då de kan gå in i programmen och se var exakt exempelvis ventiler finns, vem som är leverantör osv. A Working Lab är ett mycket tekniktungt hus och fick 2019 priset för Västsveriges mest intelligenta byggnad.  

– Vi har sedan gått vidare med co-working som innebär att man kan hyra in sig på ett rum fullt utrustat tekniskt med kontorsplatser. Genom co-working behöver man som företag inte hyra någon överyta som kostar mycket per kvadratmeter och kanske inte alltid används. Det har blivit ett mycket uppskattat koncept som nu också finns på Akademiska Hus campusområden i Stockholm och Umeå, berättar Jan Henningsson.

En intressant innovation är ett PCM-lager för kyla som består av ett saltlager i en fem kubikmeters tank. Vid behov av kyla kan man ta av lagret. Troligen en av framtidens kylsystem. Det blev så uppskattat att Akademiska Hus funderar på att skaffa ännu en kyltank med salt. Den här tekniken är känd men har inte testats i full skala tidigare.

Ett annat innovationsprojekt som testades var likströmsteknik med solceller på taket och batterilager i källaren. Anläggningen går på likström som inte ger de förluster som växelström ger. Solcellerna försåg också byggprojektet med solel under projekttiden.

Intressant hybridstomme
– Huset är sju våningar högt och det är detaljplanen som har styrt höjden. Varje våning i ett trähus bygger lite högre, därför valde vi något så ovanligt som en hybridstomme, berättar Per Hilmersson, konstruktör på projektet under byggnationen och idag byggteknikchef på Akademiska Hus. Hybridstomme innebär att de olika materialen används där de ger störst nytta. I A Working Lab består stommen av KLT-bjälklagelement med integrerade stålbalkar och limträpelare samt betongtrapphus för stabiliteten. Det var unikt när vi gjorde detta.

Viktigt var att skapa en god ljudmiljö i träbyggnaden och då krävs en överkonstruktion på KLT-elementen. Ett av innovationsuppdragen var att utvärdera olika överbyggnaders ljudegenskaper, dels i labbmiljö dels i verklig byggnad. På träelementen lades en 25 mm mineralullsskiva samt 50 mm flytspackel. Provytor genomfördes med olika lösningar för överbyggnaden, alla 75 mm höga, som på RISE kontor ligger under mattan som ingen märker något av men där de akustiska resultaten dokumenterats.

Läsa hela artikeln här som pdf

Marie Louise Aaröe
Frilansjournalist