21 september 2021 Den cirkulära ekonomin bygger på att värdet på produkter, material och resurser kvarhålls i ekonomin så länge som möjligt genom i första hand återanvändning och i andra hand återvinning. En storskalig övergång till cirkulär ekonomi kräver systemförändringar och strategier som tar hänsyn till olika sektorer och aktörer i samhället. I slutänden handlar det om att business as usual kan bli förödande för vår framtida välfärd och ekonomi.
TEXT: JOHNNY KELLNER
Den linjära ekonomin har varit dominerande sedan den industriella revolutionen. Linjär ekonomi bygger på råvaruuttag, produktion, konsumtion och avfall. Den linjära modellen har fungerat bra så länge man antagit att planetens resurser är oändliga och föralltid tillgängliga. Cirkulär ekonomi är inte en miljöfråga utan är snarare ett sätt att organisera samhället som innefattar ett mer hållbart nyttjande av naturens resurser. Affärsmodeller med den cirkulära ekonomin bygger på att värdet på produkter, material och resurser kvarhålls inom ekonomin så länge som möjligt genom i första hand återanvändning och i andra hand återvinning. Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller i ett samhälle som lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer.
Ungefär femtio procent av våra klimatutsläpp samt förlust av biologisk mångfald beror på ineffektiv resurshantering. Att handla upp cirkulära funktioner för bolag kräver kunskap och andra inköpsrutiner där värderingen av investeringen måste baseras på total livscykelkostnad (LCC), cirkulär ekonomi med bibehållen kvalitet och inte enbart på inköpspris. Organisationen Svenskt Näringsliv anser att övergången till cirkulära affärsmodeller erbjuder stora möjligheter för tillväxt och nya affärsmöjligheter för svenska företag och kan bidra till att öka svenska företags konkurrenskraft. En norsk analys som publicerades i augusti 2020 visar att endast 2,4 procent av norskekonomi är cirkulär, vilket visar på en gigantisk kapitalförstöring. Rapporten ger också en fingervisning om hur det ser ut i Sverige. Den generation av ungdomar som nu växer upp är på väg att lämna det traditionella slit- och slängsamhället, det vill säga den linjära ekonomin, och i stället övergå till en cirkulär ekonomi där resurser åter- skapas eller återanvänds med vidmakthållen kvalitet under brukstiden. Enligt SCB slänger hushållen årligen 4,4 miljoner ton sopor vilket motsvarar cirka 440 kilo per person, cirka hälften av detta eldas upp. Enligt konsultbolaget RISE är endast 8,6 procent av allt material vi använder idag cirkulära.
BYGGBRANSCHEN ÄR VÄRLDENS STÖRSTA KONSUMENT AV RÅVAROR
Enligt Naturvårdsverket är byggsektorn den bransch efter gruvnäringen som genererar mest avfall i Sverige. Bygg- och fastighetsbranscherna står för 35 procent av Sveriges avfall. I Europa återvinns i någon form enbart ca 40 procent av det totala avfallsflödet. Detta trots att mycket av det avfall som lämnas har ett värde då det skulle kunna återanvändas. Byggföretagen (före detta Sveriges Byggindustrier) redovisar i sitt pågående färdplansarbete hur byggsektorn bör gå till väga för att år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige. Ett av de olika områden som måste förändras för att kunna uppfylla detta mål är att man effektiviserar resursanvändningen genom att skapa cirkulära materialflöden.
I EUs klimatpaket den 14 juli 2021 finns bland annat ökade krav på energi- effektivisering. För att kunna återanvända eller återvinna material är kvaliteten en avgörande faktor. Byggmaterial som återanvänds måste kunna klassificeras så att den garanterar dess fortsatta tekniska egenskaper. För att möjliggöra cirkulär ekonomi är en planlagd förädling med nya klassningssystem nödvändig. Ett exempel är att det inte går att kvalitetssäkra konstruktionsvirke utan materialprovning vilket innebär att virket i dag i stället skickas som bränsle för återvinning till kraft- och värmeverk. Ett problem för byggföretag som försöker jobba mot cirkulära materialflöden är att det saknas en större kvalificerad och professionell andrahandsmarknad. En sådan marknad är i dagsläget främst kopplad till självbyggeri- eller konsumentmarknaden.
Vid både offentlig- och privatupphandling måste krav ställas på materialindustrin att deras produkter blir demonterbara. Stora fastighetsägare och beställare exempelvis Vasakronan och Svenska Bostäder har en viktig roll att spela för utvecklingen av cirkulär ekonomi och kan genom sitt arbete visa färdriktningen för framtiden.
CAD-TEKNIK KAN UTNYTTJAS FÖR ATT MINSKA RESURSUTTAGEN
Asfalt är ett exempel på en produkt där större byggbolag redan idag blandar in åter- vunnen asfalt när man ska framställa ny.
Virke och stålreglar för lätta innerväggar är exempel som med fördel skulle kunna återanvändas. I en svensk enkätundersökning bland stomentreprenörer inom byggsektorn bedömdes att 75 procent av stommarna skulle kunna demonteras och återanvändas med rätt planering. Spill från isoleringsmaterial kan också återvinnas och få nytt liv som lösullsisolering. Gipsskivor och PVC-mattor är exempel på återvinning men där giftiga ftalater i äldre plastgolv inte ska återcirkuleras. Sammansättning av material behöver inte vara ett problem att separera. Armerad betong är en produkt som kan separeras då man krossar betongen och armeringen tas bort med magneter. Krossmaterialet kan sedan användas som fyllnadsmassor och i vissa fall till ny betong.
Med cad-teknik går det utmärkt att konfektionera byggmaterial till exempel golvmaterial, isolerings- och gipsskivor för att minska onödigt spill av material. Slankare stomkonstruktioner av betong är ett exempel för att minska andelen betong och reducera utsläpp av koldioxid.
MED UTVECKLING AV LEASING NÄRMAR VI OSS DEN CIRKULÄRA EKONOMIN.
Varför är det så att produkter ofta är designade för att begränsa dess livslängd? Exempel är vitvaror som kyl, frys, tvätt, diskmaskiner och torktumlare. När en produkt behöver lagas är servicen vid hembesök så dyr att det ofta blir billigare att köpa nytt. Ett sätt att förmå tillverkarna att öka livslängden är att leasa dessa vitvaror. Försök gjordes tidigare att hyra tv-apparater (Thorn hyr-tv). I dag är det ingen idé att laga en tv utan det blir oftast billigare att köpa ny. Att med dagens nya vattenarmaturer byta packning kostar lika mycket som att köpa en ny blandare. Att leasa bilar för privatpersoner blir allt vanligare. Även värmepumpar, hela undercentraler och fläktrum lämpar sig utmärkt att leasa. Fastighetsanknutna solenergianläggningar passar också för leasing. Fastighetsägaren tillhandahåller gratis takarea och tar del av den el eller värme som genereras i anläggningen, men slipper drift och underhåll där el-bolagen är mera lämpliga och kunniga. Andra exempel är att leasa hela kontorsinredningar.
Genom leasingförfarande blir tillverkarna mer angelägna om att produkterna ska få en ökad livslängd för att de hålla ner egna servicekostnader. En av de största skillnaderna med leasing är att kunden inte längre är konsument, utan brukare av en funktion. Detta ställer helt andra krav på bolagens förmåga att bygga upp långsiktiga relationer i sina affärsmodeller. En personbil designas för att gå i 25 000 mil medan en lastbil ska kunna gå 160 000 mil, trots att det inte finns något tekniskt hinder för att även personbilen ska kunna gå så långt. Ett annat fenomen är mobiltelefoner där tillverkarna ständigt uppgraderar sina produkter med nya funktioner för att få bruka- ren att köpa nytt. Kan det i en framtid bli så att konsumenten i stället kan lämna in sin mobiltelefon för motsvarande uppgradering? Leasingbolagen får i stället konkurrera med sin service av högsta kvalitet, snabbhet och hållbara produkter i stället för lägsta pris. Med leasing närmar vi oss alltmer den cirkulära ekonomin.
KOMMER DEN NYA GENERATIONEN ATT BRYTA TRENDEN TILL ÄGANDET
Cirkulär ekonomi är en positiv modell och inte en antikonsumtionsmodell som sänker vår välfärd eller standard. Man får återkommande pengaströmmar från samma material i stället för att låta dem gå förlorade i systemet. Som en del i januariavtalet föreslår regeringen nu i en proposition att det ska gå att göra skatteavdrag på upp till 50 procent för att lämna in till exempel hushållsmaskiner, barnvagnar, möbler och trädgårdsmaskiner på reparation. Dessutom föreslås att privatpersoner kan få hyra ut sina privata ägodelar skattefritt för upp till 20 000 kronor om året.
Ett annat slags cirkulär ekonomi är samägande. Bilpooler är redan här och fungerar utmärkt. Grannar kan lika gärna samäga produkter såsom gräsklippare, snöslungor, kraftiga el-apparater, högtryckssprutor etcetera. Om det skulle gå att cirkulera drygt 20 procent av alla material inom eu, är det möjligt att spara cirka 630 miljarder US dollar per år enligt konsultföretaget McKinsey. Med andra ord är det en riktigt god affär i att återanvända byggnadsmaterial, möbler, elektronik, bilar, vitvaror med mera. Cirkulär ekonomi kommer även skapa nya arbetstillfällen i förarbetningen av materialet, sortering, inhämtning och återproduktion.
REGERINGEN HAR PEKAT UT FÄRDRIKTNINGEN
I juli 2020 presenterade regeringen en nationell strategi för cirkulär ekonomi som pekar ut färdriktningen och ambitionen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället. I regeringens strategi för cirkulär ekonomi betonas vikten av ekonomiska incitament för att främja näringslivets omställning från en linjär till en cirkulär ekonomi. Insatser bör framför allt riktas mot små- och medelstora företag som ofta inte har samma resurser som större bolag att lägga på utvecklingsarbete för en cirkulär omställning. Miljödepartementet arbetar med en handlingsplan som kommer att presenteras under december 2021. Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) anger i en rapport att cirkulär ekonomi är ett marknadsekonomiskt synsätt. Där ägandet av resurserna är väl definierat
och det finns fungerande marknader som kan prissätta dessa resursers verkliga värde behövs normalt inga styrmedel.
EU-KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT EN HANDLINGS- PLAN FÖR CIRKULÄR EKONOMI
EU har också antagit ett åtgärdspaket för den cirkulära ekonomin. Målet är en starkare och mer cirkulär ekonomi där resurser används på ett mer hållbart sätt. Genom att utnyttja EUs inre marknad och möjligheterna med de digitala teknikerna kan den cirkulära ekonomin stärka EUs industriella bas och bidra till nyföretagande och entreprenörskap. Den cirkulära ekonomin kommer att innebära att invånarna fortfarande får funktionella och säkra produkter av hög kvalitet som håller längre och är konstruerade för i första hand återanvändning, reparation och i andra hand materialåtervinning. I färdplanen för ett resurseffektivt Europa skriver EU-kommissionen att ökad resurseffektivitet gör det möjligt att leverera till ett större värde med mindre insatser och att använda resurserna på ett håll- bart sätt och minimera deras miljöeffekter.
NYA REGLER FÖR UTÖKAD SORTERING AV BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL ENLIGT EU:S AVFALLSDIREKTIV
Från och med den 1 augusti 2020 gäller nya regler för utökad sortering av bygg- och rivningsavfall i enlighet med eus nya avfallsdirektiv. Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall såsom trä, metall, glas, plast, gips och mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten. En utökad sortering möjliggör en ökad återanvändning och återvinning. Problemet i dagsläget är att den som avstår att sortera inte drabbas av några sanktioner. Risken är stor att många speciellt bland medelstora och små aktörer anser att sortering är besvärligt och tar deras begränsade resurser i anspråk och låter bli sorteringen. Då får lagstiftningen inte önskad effekt. Kostnaden för att deponera osorterat avfall är däremot hög.
Svårigheten med både återanvändning och återvinning är att många produkter är sammansatta av en rad olika material (kompositer). Det gör att farliga kemikalier riskerar att återvinnas med materialen. För att underlätta att separera byggskivor från stommen bör entreprenörer skruva heller än att limma. Även om allt material och alla produkter cirkuleras kan behovet inte täckas av enbart de cirkulära flödena.
Enligt konsultbyrån Material Economics blir idag 15 procent av byggmaterialet under byggprocessen svinn, det vill säga enbart en förlust av intäkter och ett slöseri av planetens resurser. De skriver i sin rapport att en omfattande omställning till cirkulära flöden kan bidra till en minskning på 300 miljoner ton koldioxid per år inom EU, vilket skulle minska utsläppen med cirka 55 procent till år 2050. Som jämförelse är Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser cirka 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Kommuner och kommunala bostads- och fastighetsbolag står för drygt hälften av den totala klimat- och miljöpåverkan. Vid både offentlig och privat upphandling måste krav ställas på materialindustrin att deras produkter blir demonterbara.
KONKLUSION – ATT INTE GÖRA NÅGONTING KAN BLI FÖRÖDANDE FÖR VÅR FRAMTID
Många företag arbetar aktivt med att minska resursanvändningen men saknar incitament för att återvinna material. Det krävs med andra ord ett paradigmskifte i samhället där vi slutar tala om avfall och ser avfallet som resurser som kan få ett förlängt liv. Genom att ställa krav vid upphandling måste materialindustrin ta ett huvudansvar för att ta fram produkter som går att separera vid sammansatta material. Byggbranschen har garantiåtaganden för material och produkter varför återanvändning av byggprodukter hittills varit en ekonomisk risk. För att uppnå cirkulär ekonomi krävs det värdegenerering hur produkter och material ska tas till vara och regenereras, kvalitetssäkras och utgöra kärnan i de cirkulära flödena. För att uppnå en nationell strategi som pekar ut färdriktningen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället är det nödvändigt med ett betydligt större inslag av cirkulär ekonomi vid utbildningen vid våra tekniska högskolor. Situationen med en ständig ökning av andelen växthusgaser till atmosfären och ökad användning av ändliga resurser har visat sig betydligt allvarligare för klimatet än vad man tidigare antagit vilket tydligt framgår av FNs klimatpanel (IPCC) rapport den 8 augusti 2021.
Andra frågor är vilka drivkrafter det finns för hur incitament för ett paradigmskifte kan ske? Stora fastighetsägare och beställare har här ett stort ansvar att visa färdriktningen vid upphandling. En storskalig övergång till cirkulär ekonomi kräver systemförändringar och strategier som tar hänsyn till olika sektorer och aktörer i samhället där mycket arbete kvarstår. Det finns ingen gräddfil för att minska vår resursanvändning. I slutänden handlar det om att business as usual kan bli förödande för vår framtida välfärd och ekonomi.
Johnny Kellner
Energi- och klimatstrateg
REFERENSER
1. Hållbarhetsguiden.
2. EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi, Meddelande från Europeiska kommissionen.
3. Regeringen, Sverige ställer om till en cirkulär ekonomi.
4. Cradlenet.
5. EU-kommissionen och cirkulär ekonomi.
6. Hinder för cirkulär ekonomi i byggbranschen, Lunds universitet.
7. IVA, Resurseffektivitet Policyutveckling mot 2050.
8. Material Economics Den cirkulära ekonomin
– en kraftfull kraft för begränsning av klimat-förändringarna.
9. Supermiljöbloggen.
10. IVL, Cirkulär ekonomi i byggbranschen.
11. Klimat Energi Hållbarhet – Är byggsektorn miljöbov? Balkongförlag.