På Lindholmen ska Göteborgs nya förtätade blandstad, Karlastaden, växa fram tillsammans med Nordens högsta byggnad – Karlatornet. Byggnaden blir ca 240 m hög, ska ha 72 våningar och rymma bl.a. 550 bostadsrätter men också kontor och ett hotell. Läs hela artikeln som pdf här.
I Karlastaden kommer det totalt att finnas ca 2 000 lägenheter men även en stormarknad och centrumfunktioner. Karlastaden Utveckling AB är byggherre med Serneke Group som huvudfinansiär. Karlastaden projekteras idag för att ha två källarplan för hela stadsdelen. Ambitionen var ursprungligen att Karlatornet skulle vara klart till Göteborgs 400-års jubileum, dvs. 2021, men bedöms nu vara inflyttningsklart hösten 2022.
Grundläggningsarbetet med installation av grävpålar startade i augusti 2017 och pågick fram till september 2018. Grundläggningen har utförts med grävpålar med diametern 2,0 m som borrades ner 3–7 m i berg. Resterande arbete med schakt och gjutning av bottenplattan avslutades i maj 2019. Norconsult har ansvarat för geoprojekteringen och VBK, Göteborg är konstruktörer och har dimensionerat grävpålarna. Itasca, Luleå har utfört bergmekaniska analyser.
Geotekniska förhållanden
Bild 1. Planvy som visar Karlastadens utbyggnadsområde samt ungefärligt läge för tidigare strand- och kajlinje, från 1830, resp. 1882, i relation till nuvarande bebyggelse.
Utbyggnadsområdet är relativt plant, med nivåer på ca +1,8 till +2,5. Området utgör en del av ett äldre utfyllnadsområde nära Göta Älv och är beläget strax nordväst om tidigare strandlinje, från 1830 (bild 1). Tidigare verksamheter i närområdet inkluderar fartygsvarv och verkstäder. Innan byggstart fanns lokaler som användes för verkstäder, förvaring samt kontorsverksamhet m.m. Fastigheten i sydöst vid läget för Karlatornet har fram till våren 2017 använts för parkering.
Jordlager
Jordlagren vid Karlatornet består från markytan av:
■■ Fyllning till ca 1,8–2,1 m djup
■■ Torrskorpelera till ca 1,8–3 m djup
■■ Lera till djup om ca 43 m till strax över 59 m.
■■ Friktionsjord ovan berg till djup om ca 49 m till som mest ca 70 m.
■■ Berg
Bild 2. Plan med bergnivåer inom Karlatornet. Färgkartan visar friktionsjordens mäktighet ovan berget enligt tolkningar från jordbergsonderingar.
Fyllningen bestod vid undersökningstillfället mestadels av sand men det fanns även innehåll av mulljord, lera, silt, grus och sten. Denna fyllning har dock schaktats ur och ersatts med friktionsmaterial 0–150 mm i en saneringsentreprenad innan grundläggningsarbetet startade.
Torrskorpeleran är grå och sulfidfläckig. Torrskorpans mäktighet varierar mellan 0–1 m inom läget för Karlatornet.
Leran under fyllningen har en uppmätt vattenkvot på ca 50–75 %. Enligt kolvprovtagningar som utförts kan den underliggande leran, mellan 3–45 m djup, generellt beskrivas som grå/mörkgrå och sulfidfläckig/- flammig. Densiteten varierar mellan ca 1,5 och 1,8 ton/m3. Konflytgränsen varierar mellan ca 60–80 %. Lerans odränerade skjuvhållfasthet är ca 13 kPa närmast under fyllningen, för att därunder öka till ca 130 kPa på 70 m djup.
Bild 3. Bergets lutning enligt upprättad bergmodell (Itasca) i läget för Karlatornet.
Under leran finns ett lager friktionsjord med varierande mäktighet. Inom läget för Karlatornet har jord-bergsonderingar indikerat en mäktighet på mellan 4,5–12 m ovan berg (bild 4). Merparten av jord-bergsonderingarna har indikerat förekomst av sten eller block, dock i varierande omfattning. De största blocken är ca 1–2 m i diameter. Denna blockstorlek verifierades under grävpåleentreprenaden då ett block i den storleken lyckades lyftas upp inom foderröret.
Bergförhållanden
Bild 4. Sydvästra slänten av närliggande Ramberget med brantstående sprickplan och bankningsplan.
Nivån på berggrunden varierar inom Karlatornet (bild 2 och 3). Berget lutar brant åt väst-sydväst från en mer plan nivå i östra delen av tornet. Berget sluttar från nivå ca –47 till –67 m, dvs. djupet till berg varierar mellan ca 49 m till ca 69 m inom läget för Karlatornet. Medellutningen på berget är därmed ca 1:1,5 inom tornet men det finns partier som är brantare än 1:1. Bergmassan är relativt homogen och består av en förgnejsad granit (Askimgranit) men foliationen på bergmassan innebär att sprickplan har bildats i bergmassan. Bergmassan är dessutom grovkornig och vad som kallas ögonförande, m.a.o. stora mineralkorn. Bergundersökningen har bland annat bestått av 5 stycken kärnprovtagningar med efterföljande bergmekaniska tester och filmning av borrhål BHC (bild 3).
Ett antal sprickplan genomkorsar alltså bergmassan men bergmassan är inte uppsprucken utan mer av storblockig karaktär på samma sätt som det närbelägna Ramberget (bild 4). Läs hela artikeln som pdf här.
Bengt Askmar
Civilingenjör SVR
Uppdragsledare Geoteknik