Blåser branschen husköparna i grunden?

 15 november, 2016  Idag bjuder hustillverkarna över varandra med estetiskt tilltalande bilder på villor med hög standard. Däremot beaktar de inte om köparna får en välisolerad grund, vilket skulle bespara husköparen mycket pengar under åren framöver. Hustillverkaren låter grundläggaren bygga som han vill till exempel med kantförstyvad platta med L-element. Läs hela artikeln här som pdf.

Text, bilder och figurer: Erik Tehlberg

Köldbryggebrytande grundkonstruktioner har funnits i 15 år och är beprövade tekniker. Husfabrikanterna har inte den konstruktionen som standard vid husförsäljning. Husköparna får med en köldbryggebrytande grund ett mer energisnålt hus utan ökad kostnad samt en rejäl betongsockel.

Ofta byggs småhusgrunder utan riktiga grundkonstruktionsritningar som redovisar bärighet, deformation, grundtryck, grundundersökning, energiprestanda med mera. I bästa fall finns bara en planritning med mått. Vid samrådsmöte med kontrollansvarig redovisas sällan dessa fakta, trots att det är den blivande husägaren som har betalt för uppdraget. Småhusfabrikantens ansvar sträcker sig till underkant syll. Vem som tar konstruktionsansvaret för grunden är oklart. Husköparen borde begära en redovisning av de långsiktiga energiförbrukningskostnaderna för den av grundkonstruktören föreslagna lösningen.

Lastupptagning och deformation
En köldbryggebrytande grund har stor lastupptagningsförmåga och tar upp lasten jämnt fördelad, rakt uppifrån, (så kallad centrisk last). Så är inte fallet med L-elementgrunder med kantförstyvad platta eftersom lasten fördelas snett (så kallad icke centrisk last). En sådan belastning gör att betongbalkens bredd måste ökas, vilket ökar värmeförlusterna och därmed uppvärmningskostnaderna.

Icke centrisk (ojämnt fördelad last) på L-elementet orsakar vridning och sprickbildning av plattan samt för stora kantspänningar och sättningar. Med köldbryggebrytande grund blir lasten centrisk, det vill säga jämnt fördelad. Sprickbildning i golvplattan är eliminerad och vridning av grundbalken sker ej. Därmed blir påkänningarna i cellplasten jämnt fördelad under balken.

Utförande med L-element är mycket vanlig men har stora nackdelar. Vägglasten förs ner så det uppstår extrema kantspänningar och deformationer. Det innebär lutande golv insida yttervägg. Lutningen kan överskrida HUS-AMAS krav på <1/600. Om utsida kantbalk belastas av tegelvägg kan vridning orsaka att horisontella böjsprickor uppstår i teglets liggfogar. 

Kontrollberäkningar av L-balk
Inte ens om man ökar kvaliteten till EPS 300 och reducerar lasten till 30 kN/m så kan man få konstruktionen att klara sig, varken när det gäller armeringen som är utnyttjad till ca 155 procent eller cellplasten till över brott cirka 150 procent av tillåten last enligt fabrikanters materialinformation. Därtill överskrider deformationen 3 mm’s gränsen med cirka 11 mm till värdet 13,54 mm vilket är ett betydande överskridande.

Köldbrygga, temperaturberäkningar, golvtemperatur
Den traditionella grunden byggs ofta idag med L-element. Hela kantbalken värms upp och läcker stora mängder värme ut i marken. Beräkningar av temperaturen i den köldbryggebrytande grunden och ett L-element visar att kantbalken i ett L-element blir betydligt varmare med avsevärt större värmeförluster som följd.

En köldbryggebrytande grund separerar betongplattan från kantbalken genom att värmeisoleringen går hela vägen upp. Det ger en helt bruten köldbrygga. Värmeförlusten från grunden blir så mycket lägre att med 200 mm cellplastisolering isolerar den bättre än en traditionell L-element grund med 300 mm isolering.

Enligt BBR anges 55 kWh/m² för hus med elvärme. Den förbrukningen minskar således med 6 kWh/m² = 10 procent utan att kostnaden för grunden ökar. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond SBUF informerar i ”Undvik fel och fällor med köldbryggor” om arbetet med köldbryggor. Den förtydligar definitioner och räknesätt av köldbryggor samt vägleder och pekar på tillvägagångssätt bland de vanliga fel och fällor. Tips ges för både avhjälpande av metodfel och teknisk utformning av vanliga anslutningar med syfte att förbättra energiprestandan.

Läs hela artikeln här som pdf.

Erik Thelberg
Civ ing.
Byggteknisk Utveckling