Ska dansk byggskandal dra in över Sverige?

19 september 2016  Kinesiska magnesiumoxidplattor har kallats årtiondets värsta byggskandal i Danmark. Skadefall har dykt upp även i Sverige. Villaägarna har fördömt dem och försäljningen har minskat. Men en del magnesiumplattor är både lämpliga, provade och dokumenterade, hävdar en leverantör.

Text: Fredrik Lundberg  Foto ovan: Bunch Bygningsfysik

Kinesiska magnesiumoxidplattor kom ut på marknaden i Sverige runt 2010, som ett alternativ till gips i kartong. – Gips fick dåligt rykte efter problemen med enstegstätning, säger Ingemar Samuelson, fuktexpert och professor emeritus på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. – Gipsskivor med glasfiberarmering istället för kartong skapade arbetsmiljöproblem, när man sågade i dem, fortsätter han. Men det var inte bara andra materials dåliga egenskaper som gav magnesiumplattorna ett uppsving.

De uppgavs ha massor av goda egenskaper, många av dem väl styrkta:

• Inga emissioner
• God hållfasthet och stöttålighet
• God ljudisolering
• God värmeisolering
• Lägre CO2-fotavtryck vid tillverkning
• Ingen mikrobiell påväxt
• Inga problem med mögel
• Mycket bra brandegenskaper
• Ofta billigare

Magnesiumoxid var så att säga i Paradiset men föll plötsligt rakt ner i Helvetet, utan att ens passera Skärselden. I mars 2015 gick Byggeskadefonden i Danmark ut och varnade byggsektorn för skivorna. Rekommendationerna var kärva och tydliga:
”Se till att ändra i projektet och välj plattor utan magnesium. Se till att resten av bygget monteras utan magnesium. Reklamera rådgivare, entreprenörer och leverantörer av redan inbyggda plattor.”

Anledningen var att laboratorieförsök visat att (en del) magnesiumplattor tar upp fukt, tills de är mättade. Sedan avger de vatten som tårar.
Bunch Bygningsfysik, som gjort och fortsatt undersökningarna åt Byggeskadefonden, pekade i en rapport ut magnesiumklorid som boven.
Magnesiumklorid, en beståndsdel i nästan alla magnesiumskivor, tar gärna upp vatten, om plattans yta och struktur inte förhindrar det. Det leder till att hållfastheten går förlorad för att bindemedlet (sorelcement) bryts ner vid hög fukt.

När plattan sedan avger vatten innehåller det magnesiumklorid. Det angriper trä runtomkring och även till exempel skruvar och beslag, om de inte är av rostfritt stål.

KINESISKA MAGNESIUMOXIDSKIVOR I SVERIGE
Fukt, mögel, rost. Plattor som blir skeva och spricker. Det blev naturligtvis rubriker i Danmark. I Sverige har uppmärksamheten varit något mer begränsad. Efter det danska larmet har en del saker hänt. En del skivor säljs inte längre, enligt Ulf Antonsson, fuktexpert på SP. Men flera finns kvar. En skiva, Gröning Magnaboard, har tagit bort kloriden och ersatt med magnesiumsulfat. – Med anledning av vad som hänt i Danmark beställde vi tester hos SP tillsammans med två referensskivor som innehåller magnesiumklorid, säger Thure Ohlsson, producent och leverantör till Gröning Board AB i Falun, med varumärket Magnaboard. Han är alltså både expert och part i målet.

De tre skivorna utsattes för långtidstest med 95 procent luftfuktighet. Skivorna med MgCl2 började avge vatten efter 2,5 dygn respektive 13 dygn, i sig en intressant skillnad, som visar på kvalitetsskillnad också mellan skivor med magnesiumklorid. Skivan med MgSO4 (magnesiumsulfat) hade ingen uppfuktning av ytan ens efter 42 dygn, enligt testresultatet. Thure Ohlsson tycker att Gröning drabbats orättvist av skandalen i Danmark. – De har förlorat kunder utan anledning. Små företag är hjälplösa. De kan inte möta en debatt som sprids på delvis felaktiga grunder. Magnesiumplattor består mest av magnesiumoxid, men också (i de flesta fall) magnesiumklorid samt perlit (ett glasmineral) och får sin styvhet genom glasfiberarmering.

Ibland innehåller de också träfiber och cementmaterial. De allra flesta kommer från Kina. Kina har enorma magnesiumresurser och producerar mer än hälften av världens magnesit. Magnesium är alltså egentligen inget nytt eller ovanligt i största allmänhet, fast den inte tidigare använts så mycket i nordiskt klimat. I Danmark är det vanligt med 90 procents luftfuktighet en stor del av vinterhalvåret, enligt rapporten till Byggeskadefonden. – 98–99 procent av världens byggskivor innehåller magnesiumklorid, och problem har säkert funnits på andra håll, säger Thure Ohlsson. Men det gör det med andra byggmaterial också, och det är inte alltid folk reagerar. När det inte är nytt tas det som naturligt. – Titta på alla gipsskivor med svartmögel, och OSB som sväller och har mögelproblem, säger Thure Ohlsson.

MILJARD FÖR ATT ÅTGÄRDA DANSKA SKADOR
Den danska Byggeskadefonden räknar med att det kommer att kosta 958 miljoner danska kronor (1178 miljoner svenska kronor) att åtgärda skador, det vill säga framförallt att byta ut de skadliga plattorna. Någon sådan svensk beräkning finns inte. Motsvarande svenska myndighet Småhusskadenämnden lades ner 2008. Våren 2015 gick även svenska Villaägarna ut och slog larm. – Om en byggare använder sig av en sådan skiva, där den kan bli utsatt för fuktpåslag, menar vi att arbetet inte är fackmässigt utfört. I så fall ska byggaren se till att rätta till det, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna. – Om konsumenten själv åker till en byggmarknad så menar vi att man ska undvika magnesiumskivor för fasad och våtrum. Däremot kan man använda dem för innerväggar till exempel i sovrum, säger Stenberg.Skador i fasaden på en av de drabbade byggnaderna i Danmark. Foto: Bygg Erla Dk

SVENSK BYGGFYSIKER UTTALADE SIG
Villaägarna anlitade byggfysikern Olof Mundt-Petersen för ett sakkunnigutlåtande som kom i juni 2015. Det är inte nådigt. Så här skrev han om fuktens inverkan: – Magnesiumklorid-/oxidblandningen blir en kladdig massa som tappar i hållfasthet. Konsistensen av uppfuktad magnesiumklorid skulle kunna jämföras med ett ”halvflytande salt” som är ”segt som kola”. Mundt-Petersen är också expert och part i målet. Hans företag, Självständiga Hus, driver fall med fukt- och byggskador från magnesiumskivor.

Företaget sysslar också med undervisning vid universitetet och högskolor samt ger uppdragsutbildningar till företag inom fukt och energi, fuktsäkerhetsprojektering och andrapartsgranskning för utredningar kopplat till ämnet byggnadsfysik. Olof Mundt-Petersen är lika kritisk nu som när han skrev utlåtandet i juni 2015. Han menar att flera tillverkare inte talar sanning om tillverkningsprocessen. – De påstår att ingen värme tillförts, men några av skivorna kan inte härda utan att någon extra tillsats som inte finns redovisad tillsätts. – Jag skulle inte köpa en magnesiumskiva där de riskerar att utsättas för en fuktig miljö. Det är skillnad mellan skivorna, men jag vet inte hur stor, säger han. – I ett fall kunde jag se att det till och med varierade från batch till batch. Skador i fasaden på en av de drabbade byggnaderna i Danmark. Thure Ohlsson, som arbetar för Gröning Board i Falun håller med om att många tillverkare har kvalitetsproblem. – Jag har besökt över 20 fabriker i Kina och bara två-tre har acceptabel kvalitet. Den bästa är den som levererar till Magnaboard. De är provade för avsedd användning, och certifierade för både vindskydd och våtrum.

Plattan är enligt Ohlsson den enda som är P-märkt och genomgått ett 30-tal tester enligt EU-normen, de flesta utförda av SP. Den är också godkänd i miljöbyggen enligt BREEAM-standarden. – Det är mycket know-how i tillverkningen, säger Thure Ohlsson, och många producerande företag besitter ej nödvändiga kunskaper för god jämn produktion. Det finns en rad viktiga punkter i produktion och härdningsprocess bland annat råvaror, mix/blandning, härdningstemperatur vid olika skeden under härdningsprocessen med mera. Produkten produceras genom egenhärdning som precis som betong tar 28 dagar.

BOVERKET SKA INFORMERA UNDER 2016
Villaägarna har anmält magnesiumskivorna till Boverket, där Fredrik Olsson är utredare. – De har bara anmält magnesiumoxidskivor, punkt. Inte ”den här produkten” eller ”det här företaget”, konstaterar Fredrik Olsson. Magnesiumoxidskivor finns med i marknadskontrollplanen för 2016, och Olsson räknar med att Boverket ska göra en informationsinsats under året. Boverkets marknadskontroll kontrollerar normalt att produktens faktiska egenskaper överensstämmer med det som deklarerats i dokumentationen, och att dokumentationen i övrigt är korrekt. Mycket av marknadskontrollen går ut på att hjälpa företagen att göra rätt, förklarar han.

Boverket kan utfärda försäljningsförbud när det gäller produkter med allvarliga brister. Många byggprodukter ska vara CEmärkta för att få säljas inom EU. Men magnesiumskivorna omfattas inte av kravet på CE-märkning. – För att få CE-märka förutsätter att produkten omfattas av en harmoniserad standard, säger Fredrik Olsson. Oavsett vad Boverket gör lär det komma upp ett antal skadeståndskrav.

ÄVEN BADRUM DRABBADE
Det som först uppmärksammades var vindskyddsskivor. Men skador i badrum förekommer också. – Jag har sett ett antal badrum där skivorna böjt sig så att kakelväggarna spruckit, berättar Ulf Antonsson på SP. Ingen av dem Husbyggaren talat med tror att problemen i Sverige blir lika stora som i Danmark. – Men det kan vara en tickande bomb, jag har ingen aning. En del skivor verkar fungera, andra ger hemska problem, säger Ulf Antonsson.

Thure Ohlsson menar att ett skäl till att nya material ofta etableras snabbare i Danmark är att danska importörer/handelshus av tradition är duktiga ute i världen och snabbt hittar nya produkter. Han säger sig inte vara förvånad över skandalen i Danmark. – Det finns många undermåliga produkter. Jag har också sett många exempel på detta, men också felaktiga konstruktioner, till exempel där skivan ligger direkt mot ytskikt utan möjlighet till ventilation för utluftning och torkning. Exempel på detta kunde ses i dokumentationen från Danmark. Enligt rapporten till Byggeskadefonden är fenomenet att skivorna avger vatten känt även i Kina. Sådana kallas ”gråtande skivor”.

SBUF UNDERSÖKER
En av de skivor som finns med i den danska undersökningen, och underkänns, är Wekla Green Ecoboard. Den säljs i Sverige april 2016. – Skivorna är väldigt olika. Vi har inte haft några reklamationer, säger Staffan Wedekull, Wekla. Vidare har även Wekla utvecklat en ny kloridfri skiva, Aquastone, som funnits i ett år. För att gå till grunden med att skilja bra skivor från dåliga deltar Wekla i ett forskningsprojekt hos Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF. Husbyggaren återkommer om det i senare nummer.

Fredrik Lundberg
Frilansjournalist