Rekommendationer för förbättrad brandsäkerhet i P­-hus

14 april 2025   Våra fordon, oavsett drivmedel, har blivit större och innehåller mer brännbart material. Detta innebär att en brand i ett fordon parkerat i ett garage eller parkeringshus har tillgång till mer bränsle och enklare sprider sig till fordonet bredvid. En sådan brand blir betydligt värre än de bränder vi traditionellt sett i våra parkeringshus och garage. Samtidigt som fordonen har förändrats så har byggreglerna för garage och parkeringshus varit mer eller mindre oförändrade under de senaste 50 åren. Inget tyder heller på att regelverket kommer att förändras nämnvärt framåt. Brandsäkerheten i garage och parkeringshus har alltså försämrats när fordonsflottan har förändrats.

Garage och parkeringshus är unika på så sätt att risken, i form av personfordon, utvecklas kontinuerligt samt kör in och ut ur byggnader på en daglig basis. Fordonsflottan idag innehåller en högre brandbelastning, främst i form av plast, och förändrad placering av plasten då den inte längre enbart inne i kupén utan även i karossen. Därutöver har våra bilar blivit större, bredare och högre, samtidigt som parkeringsrutorna inte har ökat i storlek i samma takt. Detta gör att bilar i garage och parkeringshus dels står närmare varandra, dels att avståndet mellan garagets och bilens tak har blivit kortare.

Att plasten förekommer på nya ställen, mer ytligt, gör också att en brand lättare får fäste och snabbare och enklare sprids till nästa fordon. Detta ger upphov till en ökad risk för vandrande bränder och att fler fordon kan komma att involveras i en brand.

Summeras de förändringar som skett kan det konstateras att den inbyggda säkerhetsmarginal avseende brandskydd som har funnits i garage och parkeringshus bedöms ha reducerats i hög grad. Risken för omfattande skador samt påverkan på stommen kan således inte bortses från när konsekvenserna av en brand i ett garage eller parkeringshus utvärderas.

Detta konstaterande är en del av de slutsatser som projektet Förändrad brandsäkerhet i garage & parkeringshus när fordonsflottan förändras har identifierat.  Projektet har genomförts med finansiering från SBUF, Briab, LTU och Peab och inom ramen för projektet har även ett examensarbete på LTU utförts.

Projektet har fokuserat på att bedöma effekten av ett fullständigt brandförlopp (hela brandförloppet från antändning till avsvalning) och har inte hanterat brandens tidiga skede och utrymningssäkerhet i garage och parkeringshus.

Figur 1. Brandspridning i öppet parkeringshus med nya bilar.

När behövs åtgärder
En viktig faktor i bedömning av en brands konsekvenser är hur komplicerat det är att återställa stommens bärförmåga efter en brand. Om det är mycket svårt att åtgärda ett brandskadat bjälklag eller en brandskadad pelare ökar också risken för omfattande ekonomiska konsekvenser från en brand.

Ytterligare en viktig faktor i bedömningen är hur snabbt räddningstjänsten kan förväntas ingripa. Detta kan aldrig vara en avgörande faktor i dimensionering utifrån byggregler men bör påverka en analys av möjliga ekonomiska konsekvenser.

Utifrån detta rekommenderas därför att där risk föreligger för konsekvenser vid en brand i ett parkeringshus eller garage (utifrån bedömd stompåverkan och påverkan på verksamheten) som inte kan accepteras så bör dessa objekt utformas med ett utökat egendomsskydd. Rekommendationer om utökat skydd, utöver byggregler, ska således bedömas utifrån objektspecifika behov.

Rekommendationer
Det finns ett antal åtgärder som går att genomföra för att minska konsekvenserna i händelse av en brand. Dessa behöver inte nödvändigtvis öka kostnaden men omfattningen av åtgärder bör ställas i relation till de konsekvenser som kan förväntas och accepteras i händelse av en brand.

• Sprinkler – Den mest effektiva åtgärden för att begränsa spridning anses vara installationen av sprinkler då detta har en direkt kylande effekt och på så sätt begränsar brandspridning mellan fordon. En sprinklerinstallation kan dock vara mycket kostsam och möjligheten att ta fram en sprinklerinstallation som specifikt är anpassad till bilbränder och brand i 1-3 bilar skulle kunna vara en väg framåt för kostnadsoptimering.
  Brandlarm vidarekopplat till räddningstjänsten – Tidig detektion skapar bättre förutsättningar för räddningstjänsten att bryta ett brandförlopp i ett tidigare skede, enklare släcka en brand och begränsa skadorna till ett fåtal bilar.
• Brandgasventilation  – Byggreglerna har krav på brandgasventilation men omfattningen och placeringen av till- och frånluft kan optimeras i högre utsträckning. Ventileras varma brandgaser ut så minskas energimängden inne i garaget eller parkeringshuset samtidigt som sikt och temperaturförhållanden förbättras. En bra utformad brandgasventilation är ett viktigt verktyg för att ge räddningstjänsten rätt förutsättningar.
• Vindpåverkan – För öppna parkeringshus bör den mest sannolika av vindriktningar beaktas. Parkeringshusen kan designas med stängda väggar mot den vanligast förekommande vindriktningen, väggar kan utföras i vinkel för att förhindra korsdrag, avskiljande konstruktioner mitt i parkeringshusen kan nyttjas. Vindens påverkan bedöms vara en faktor som traditionellt inte beaktats i parkeringshus men där inträffade storbränder visar att vinden kan vara en bidragande orsak till snabbare brandspridning och större konsekvenser.
• Avskärmning och avstånd – Uppdelning kan t.ex. ske med skärmar, brandgardiner eller naturliga avdelare för att minska risken för snabb brandspridning i parkeringshus och garage. Finns till exempel möjligheten att bygga en stängd vägg i ett stabiliserande kryss utan att det påverkar tryggheten så är det positivt ur en brandspridningsaspekt. Här kan också små saker såsom genomföringar och öppningar beaktas. Även om bjälklag och väggar inte utgör brandcellsgränser i dess formella betydelse så anses täta konstruktioner har en positiv inverkan i det tidiga brandförloppet. Om t.ex. brännbara rör bryter ett bjälklag kan dessa till exempel utformas med strypare för att minska risken att en brand snabbt sprider sig mellan plan. Även placering av gångstråk kan vara en aspekt att beakta då lämplig placering av dessa kan bidra till att försvåra för en brand att sprida sig mellan fordon.
• Undvik lutande plan – Bränsletankar på fossilbränslebilar är av plast och brinner sönder, vilket resulterar i att bränsle kan rinna längs med bilraderna och antända bilar nedanför. Lutande plan innebär också att brandgaser och lågor lutas mot närliggande fordon. Detta ökar risken för brandspridning uppåt i planet då infallande strålningen ökar.
• Stommaterial – Utifrån perspektivet att stärka räddningstjänstens möjligheter att släcka en brand är det också rimligt att val av stommaterial i garage och parkeringshus bör beaktas. Brännbar stomme bör endast användas, utan vidare utredning, i de fall släcksystem finns installerat alternativt att en kollaps av stommen i det sena brandförloppet är en acceptabel konsekvens. Till exempel bör aspekter såsom avsvalningsbrott beaktas. Vid dimensionering av stommen bör utformning också beakta att vi kan få en snabb och omfattande brand.
• Skydd av stomme – Bjälklag kan skyddas med brandisolering eller andra typer av skivor. Detta reducerar risken för stompåverkan och skulle också innebära ett enklare återställande av stommen efter en brand, än åtgärder på själva stommen. Att komplettera med någon form av skiva är också relativt enkelt att genomföra i befintliga parkeringshus förutsatt att det inte finns en höjdbegränsning.
• Öppet parkeringshus – Antagandet om att öppet parkeringshus eliminerar risken för brandspridning mellan fordon bör ej tillämpas då tendenserna är att detta ej stämmer med nyare fordon. Antagande bör istället vara att en brand kan sprida sig till alla angränsande fordon.
• Undvik annan förvaring – Säkerställ att garage och parkeringshus inte används för lagring av annat material (t.ex. bildäck) eller används för annan verksamhet som kan öka risken för en brand.

Projektets genomförande
Förutom framtagande av rekommendationer för att öka brandsäkerheten i parkeringshus och garage arbetade projektet också med att kvantifiera skillnaden i risknivå mellan hur den såg ut under 70-talet jämfört med idag. Detta för att på så sätt påvisa om det är relevant att implementera skyddshöjande åtgärder eller inte. Utifrån nedlagt arbete kunde följande konstateras.

Figur 2(vänster). Värmeinträngning i betong med brandpåverkan från nya bilar.
Figur 3(höger). Förkolning i trätvärsnittet med brandpåverkan från nya bilar.

Byggreglernas utveckling
Hypotesen var att byggreglerna avseende brandskydd för garage och parkeringshus inte har ändrats nämnvärt sedan 70-talet eller att reglerna kommer att ändras nämnvärt i de byggregler som kommer den 1 juli 2025. Analysen har visat att hypotesen stämmer i huvudsak. Mindre justeringar har skett men inte som på ett avgörande sätt har förbättrat brandskyddet i garage och parkeringshus. Vissa justeringar har samtidigt potentiellt försämrat brandsäkerheten. Ett par exempel på justeringar är att:

• Sektionering av stora byggnader har förekommit i alla år, däremot har de tekniska system som kan installeras för att öka ytan på en sektion varierat något över åren.
• Gällande ytskikt så har vi under åren gått från svenska klasser och provningsmetoder till europeiska. Övergången ska dock inte ha gett någon större förändring. I vissa versioner av regelverken har det varit specifika krav på ytskikt för garage, i andra har de generella kraven gällt. Krav på golvytskikt har också kommit och gått över åren.
• Fasader kan numer vara brännbara.
• Bärförmåga vid brand har över tid varit likvärdigt. I och med de nya byggreglerna så tillkommer det ett antal tekniska byten med sprinkler.

Parkeringsplatsens utveckling
Personbilar har ökat i storlek snabbare än parkeringsplatserna. Standardbredd på en parkeringsplats idag är 2,5 meter. I befintliga parkeringshus och garage kan parkeringsplatser som är 2,4 respektive 2,3 meter breda förekomma då detta utgör äldre standard. I äldre parkeringshus och garage är alltså avstånden mellan bilar, nya som äldre, kortare än i nya garage och parkeringshus.

Bilens utveckling
Att personbilar har förändrats över tid går inte att undkomma – komfort, storlek och drivmedel är saker som är uppenbara. Kvantifieras detta utifrån parametrar som bedöms påverka brandskyddet kan följande konstateras.

Vikt och bredd
Den genomsnittliga vikten på en bil har ökat från 1,5 ton år 1974 till nästan 2 ton idag.

• Plast – Mängden plast har parallellt ökat både procentuellt och viktmässigt. Mellan 1970 till 2020 anges att mängden plast har ökat från 227 kg till 275 kg vilket är en ökning med 21 %. Exempel finns där ökningen har gått från 83 kg till 159 kg vilket är en ökning med 91 %.
  Utöver den ökade mängden plast så har plastens placering i/på bilen också en påverkan på risken för brandspridning mellan fordon. I nya bilar ersätts karossdelar som tidigare var av plåt med plastkomponenter, så som stänkskydd, delar av hjulhusen, stötfångare etc. Dessa plastkomponenter skyddas inte av plåtkarossen som för äldre bilar där majoriteten av plasten fanns i kupén. För äldre bilar krävs det en avsevärd temperaturhöjning och värmeinstrålning mot fordonet för att antändning ska ske, så är inte längre fallet för nya bilar.
• Brandbelastning – Slås den ökade vikten samman med den procentuella och faktiska ökningen av plast ges att den totala brandbelastningen (energiinnehållet) i en bil har ökat. Energimängden har ökat med upp till 70 %.
  Trots denna ökning av energi summeras den variabla brandbelastningen i parkeringshus och garage till under 600 MJ/m², vilket är schablonvärdet i nya byggreglerna. Mycket av det beror på ytor utan brandbelastning mellan bilar samt körytor och att vi ofta har en obrännbar byggnadskonstruktion.
• Drivmedel – Parallellt med förändrad storlek och förändrat plastinnehåll sker också en förändring av fordonens drivmedel. Det kan konstateras att bränder ser annorlunda ut i el- och gasfordon än i fossilbränslebilar. Risken för uppkomst av brand samt hur en brand sprider sig skiljer sig åt men däremot är den förväntade maximala storleken på en brand inte värre. Det finns inte heller något som styrker att sannolikheten för en brands uppkomst är högre med nya bränsleslag. Utifrån detta och projektets syfte gjordes därför ingen skillnad på fordonens drivmedel när konsekvenserna av en brand analyserades.

Artikeln är avkortad, läs hela texten som pdf här:

Caroline Bernelius Cronsioe
Briab brand- & riskingenjörerna

Oskar Ekeberg
Briab brand- & riskingenjörerna