4 december 2024 Begreppet innemiljö kan tolkas på många olika sätt. Ljud, ljus och värme är en aspekt men väl så viktig är byggnadens fuktsäkerhet och hur den kan påverka människan och inomhusmiljön.
Människan spenderar cirka 90% av sin tid inomhus. Det ställer höga krav på innemiljön och man måste ta hänsyn till alla parametrar som påverkar människan. Svårigheten när man strävar efter välmående hos människan är att människor är som bekant olika. Det betyder att det inte går att hitta värden eller nivåer som passar alla.
När man tittar på aspekterna ljud, ljus och värme så kan man sträva efter ett medelvärde som passar en större del av gruppen och sen får övriga acceptera det. Det går att sätta rikt- och mätvärden som man sen kan verifiera emot. När man däremot pratar om inomhusmiljön och upplevda hälsobesvär vid vistelse i en byggnad blir det svårare. Forskning har visat att det finns ett samband mellan vistelse i byggnader med fuktskador och vissa hälsobesvär. Med den kunskap vi har idag så går det sällan att med säkerhet att fastställa vad som orsakar de upplevda hälsobesvär.
Boverkets byggregler anger att byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. Detta stöds även av WHO och Folkhälsomyndigheten.
Alla måste förstå sin roll
För att säkerställa en byggnad med en god inomhusmiljö krävs att byggherren, fastighetsägaren eller beställaren av ett byggprojekt känner till vad som krävs för fuktsäkerhet vid uppförandet och i den vidare driften och förvaltningen av byggnaden.
Det kräver även att projektörerna har nödvändig kompetens för att kunna konstruera fuktsäkra byggnader.
En entreprenör måste förstå hur fukt påverkar byggnadsmaterial och byggnaden och den kontrollansvariga måste ha kompetensen att kunna identifiera och bedöma ur fuktsynpunkt, viktiga kontrollpunkter.
Inomhusmiljö – luftkvalitet
Det är flera faktorer som påverkar luftkvaliteten inomhus. Ventilationssystemet ska föra in tillräcklig mängd uteluft samt föra bort föroreningar och hälsofarliga ämnen. Ventilationen ska också medverka till att föroreningar inte sprids från mindre rena rum till rena rum, exempelvis från kök och WC till sovrum och vardagsrum.
Föroreningarna och de hälsofarliga ämnena i luften kan dels komma från själva byggnaden och byggnadsmaterial, dels från verksamheten och människorna som vistas i byggnaden. Man kan dela upp luftföroreningar i två kategorier; partiklar och flyktiga ämnen/gaser.
Partiklar
Man bör sträva efter att ha så låga partikelhalter som möjligt då partiklar kan påverka inomhusmiljön på ett negativt sätt. Partiklar är fasta föremål i varierande storlek som följer med luften som vi andas in. En stor mängd partiklar kommer in med utomhusluften (damm, pollen, avgaser etc). En del av dessa partiklar kommer dels genom friskluft från ventilationen men även genom otätheter i klimatskalet. Partiklar uppstår också från verksamheten som bedrivs i en byggnad samt från människorna som vistas där. Det är allt från hudpartiklar till brinnande ljus och tobaksrök.
Flyktiga ämnen (VOC) och gaser
Kemiska emissioner och gaser tillförs luften på grund av olika fysikaliska förhållanden eller kemiska reaktioner. Det kommer från både byggnadsmaterial och inredning i byggnaden. Även mikroorganismer kan avge flyktiga organiska ämnen. Dessa ämnen kan irritera och påverka inomhusmiljön negativt. Det kan även skapa avvikande lukt som i sig påverkar människan.
Radongas som kan komma från mark eller byggnadsmaterial har en bevisad hälsorisk och regleras i Strålskyddslagen.
Fuktskador
En stor del av branschens kostnader till följd av kvalitetsbrister kan kopplas till fuktskador. Detta framkommer inte minst i Boverkets rapport ”fel, brister och skador inom byggsektorn” (2018) där fukt pekas ut som den dominerande enskilda orsaksfaktorn. Totalt beräknas kostnaderna för fel, brister och skador till storleksordningen 100 miljarder kronor per år! (2018).
Fukt i byggnader kan ge upphov till olika typer av problem och yttra sig på olika sätt. Exempel på problem kan vara:
• Missfärgningar
• Fuktrelaterade rörelser, krympning och svällning
• Mikrobiella skador, rötskador
• Nedbrytning av material
• Ökade materialemissioner
• Avvikande lukt
• Ökad energiförbrukning
• Hälsoproblem
Det utvecklas kontinuerligt nya byggnadsmaterial och byggnadssystem. Det kan leda till att det är mycket svårt att förutsäga framtida materialreaktioner och förutse byggnadsrelaterade fuktskador. Andra gånger, t.ex. gällande riskkonstruktioner har vi så mycket erfarenhet att vi vet att risken för fuktskador är betydlig.
Generellt sett ska rätt material sitta på rätt plats och tåla den miljön den belastas för utan att ge upphov till skador eller nedbrytning av materialet. Detta förutsätter att man dels ställer rätt krav i beställarledet och att material- och systemleverantörer kan tillhandahålla relevant och korrekt provnings- och/eller erfarenhetsdata. Artikeln fortsätter läs hela artikeln som pdf här:
Fuktkonsult
Bengt Dahlgren
Fuktkonsult
Kumlin Fuktdimensionering