18 september 2024 Att på tak kombinera solceller med växtlighet ger bra effekt både energimässigt och estetiskt. Intresset för solceller på tak har aldrig varit större och utvecklingen går mot alltmer effektiva anläggningar. De nya anläggningar behöver mindre plats, vilket ger mer utrymme åt växtligheten.
-Konkurrensen om stadens ytor är stor. En växande befolkning och trenden av förtätning av våra städer är bidragande orsaker. Samtidigt har klimatförändringar givit oss både varmare och blötare väder. Det bir allt vanligare med skyfall som måste hanteras. Här kan gröna tak i kombination med solceller bidra med många mervärden. 
Förutom solenergi och grönska kan taken också utnyttjas till att ta hand om dagvatten och fördröja flödet av vatten, säger Hugo Settergren, expert inom Klimatanpassning på IVL Svenska Miljöinstitutet. Det senare fordrar starka konstruktioner och tjocka substrat för att kunna ta emot mycket vatten.
Ett grönt tak kan också utgöra ett bra underlag till solcellspanelerna. Det sänker temperaturen kring solcellerna och ger dem bättre prestanda. En tjockare växtbädd gör att vattnet stannar kvar och växterna inte torkar ut. Vatten avdunstar snabbare vid jämna och höga temperaturer, då riskerar tunna växtbäddar på ca 3 cm snabbt bli uttorkade. Tjockare växtbäddar har också möjlighet att bidra till en större biologisk mångfald. Biotoptak är ca 10-25 cm tjocka.
– En farhåga för många är att vatten kan läcka in i byggnaden. Gör man konstruktionen på rätt sätt är det inga problem, precis som med alla tak ska det vara tätt och med rätt konstruktion från början. Här är Norge en bra förebild. Men det kräver också kompetens. Det gäller att lyfta kompetensen, ambitionerna och även självförtroendet, säger Hugo Settergren.
Grönska ger mervärden
-Lösningar för energi och avvattning bör också omfatta mark och fasader. Det är helhetsperspektivet som gäller och även ansvarsfrågan. Intressant är att jämföra kostnaden på gröna tak med traditionella tak och då tänka på kostnaden över takets hela livstid. Ofta är det enkelt att räkna hem. Generellt håller gröna tak dubbelt så länge som traditionella tak, förutsatt att de är rätt konstruerade och täta. Min önskan är att de statliga bidragen till solceller ska inkludera även gröna tak, då skulle också själva kombinationen vara vanligare, säger Hugo Settergren. Det finns många spännande och intressanta idéer att förverkliga, varför inte ett ljunghedstak?
Många byggnader skulle smälta in mycket bättre i både städer och i landskap med gröna tak som också bidrar med värdefulla livsmiljöer. Det är viktigt med dessa små oaser som ger liv åt taken med fåglar, insekter och som också har stora positiva hälsoeffekter på människor. Att kunna vistas på taktakterrasser är uppskattat och värdefullt för alla.
Angeläget ledningsdokument
-Vi på IVL har ett uppdrag med rådgivning för klimatanpassning på flera sätt, både när det gäller värme, dagvatten, biologisk mångfald och att skapa förutsättningar för att genomföra dessa. Vi har precis utarbetat en vägledning för fastighetsägare tillsammans med privata fastighetsägare och Allmännyttan för klimatanpassningar. Det är ett ledningsdokument som följer olika steg om förhållningssätt samt förslag på åtgärder. Vägledningen hittar ni här:
-Det blir ett första steg på resan för att implementera fler klimatanpassningslösningar i samhället och bidra till det kunskapslyft som behövs för naturbaserade möjligheter. Regnbäddar är ett modernt exempel på hur man kan ta hand om dagvatten, som är en värdefull resurs. Det kommer att bli allt tydligare framöver hur viktigt det är att se och använda vatten som en resurs.
Ett viktigt råd till fastighetsägare är att kolla närmare på kommuners ambitioner och deras kartor samt strategier för att arbeta med klimatanpassning och skyfall/värme. Klimatanpassningen gäller inte bara för den egna tomten, utan ett samarbete måste ske med andra fastighetsägare runt omkring.
Samarbete lönar sig
-Ett annat projekt som vi genomför med Malmö Stad, MKB, HSB, Wihlborgs och BID Malmö handlar om att hitta olika former av kontrakt mellan fastighetsägare och kommuner för att ge möjligheter till de samarbeten som är nyckeln till framgång. Det kom nyligen ett SOU från regeringen, som närmare ska utreda finansieringen för klimatanpassningsåtgärder som man kan åstadkomma tillsammans och hur man ska prioritera, samt om kommunen bör ha ett större samordningsansvar.
-Det stora målet är såklart att prioritera grönskan mer i den bebyggda miljön och att få budgeten att även räcka till grönska vid fastigheterna. Kompetensen finns. Att anlita någon med rätt kompetens ger mycket och gör ofta att man får ett bättre resultat och i längden sparar pengar. Det handlar i slutändan om att vi måste arbeta mer tillsammans, säger Hugo Settergren.
Marie Louise Aaröe
Frilansjournalist
