Ljus framtid för gröna och blågröna tak

5 september 2024   Städer förtätas allt mer och gröna ytor ersätts ofta med hårdgjorda ytor, vilket skapar ett ökat behov av effektiv dagvattenhantering. Detta blir särskilt tydligt vid nybyggnationer där krav på dagvattenhantering och grön infrastruktur ofta regleras i byggloven. I denna artikel har Husbyggaren intervjuat två leverantörer: Tobias Jacobsson från Veg Tech, som diskuterar hur gröna tak kan integreras med solpaneler och samtidigt hantera dagvatten, och Fredrik Segelstad från Soprema Group, som belyser säkra och täta lösningar samt det ökade intresset för blågröna tak.

-I dag växer kraven på att ta hand om dagvattnet vid nybyggnationer och det finns många gånger inskrivet som ett krav från kommunerna i bygglovet, berättar Tobias Jacobsson, teknisk säljare på Veg Tech i Göteborg. Det är i byggloven som dagvattenhanteringen styrs. Intresset för gröna tak ökar alltmer där önskan också finns på biologisk mångfald och välbefinnande för både insekter, djur och människor. Gröna ytor sänker också stadstemperaturen. Det kan skilja sju grader på en och samma plats beroende på de gröna inslagen.

Det är också möjligt att lägga sedum under solcellspanelerna, vilket också bidrar till en svalare miljö men det kan bli problem för växtligheten. Här pågår tester för att nå den optimala effekten. Förutom sedummattor finns alternativ med ängsväxter, men det är inte att föredra då de kan skymma solcellerna och även innebära en brandrisk. Brandskyddet förordar uteslutande sedummattor i kombination med solcellsmattor.

-För att få bästa energieffekt är det generellt bra att lägga solceller på singel och runt om solcellerna lägga sedum, alternativet finns också att använda takpapp, problemet är här att takpappen kan vid stark sol nå en mycket hög temperatur upp till cirka 80 grader. Det gynnar inte effekten på solcellerna då kisel fungerar bäst i lagom varm temperatur. Här bidrar växtligheten runt solcellspaneler till att få ner temperaturen och verkningsgraden på solcellerna kan därmed öka, säger Tobias Jacobsson.

Lyckat exempel på grönt
Den nya sport- och ishallen i Kviberg, uppfört på det gamla kasernområdet A 2 i Göteborg, är ett spännande exempel på hur man har lyckats med att kombinera en byggnad med dimensioner som klarar sportens krav på höjder och med avsaknad av störande pelare. Det har man löst genom en bra konstruktionslösning med limträbalkar som är bågformade åt två olika håll, en mycket fin gestaltning exteriört som även har tagits upp interiört. Samtidigt har miljömedvetenheten varit stor med genomgående trä i inredningen och en exteriör i termowood som är ett värmebehandlat trä där de organiska delarna har tagits bort. De stora dimensionerna av lockpaneler består av olika rapporter som ger en levande fasad och som pricken över i är taket klätt med sedum varvat med solceller. Kviberg kasern ligger rakt ovanför och får därmed en fin utsikt.

-Det är viktigt för såväl beställare som föreskrivare att från början i projekten se till helheten och vara medvetna om vilka delar i en takuppbyggnad som fungerar bra tillsammans för en hållbar lösning över tid, säger Fredrik Segelstad, försäljningschef på Soprema Group. Det är en balansgång och ekonomin spelar inte sällan en avgörande roll i slutändan, men viktigt är att se på totalkostnaden även om investeringskostnaden initialt kan vara dyrare än vid traditionella taklösningar. Att se till klimatpåverkan under hela livscykeln är att rekommendera och vi ser att marknaden alltmer efterfrågar standardiserade mått i syfte att förenkla jämförelsen i samband med utvärdering av olika systemuppbyggnader och dess ingående produkter.

Soprema är en koncern som har fokus på olika tätskikt och kompletta system för tak samt har även bolag inom gruppen som tar fram helhetslösningar där exempelvis solceller ingår. Tak är utmärkta till att fördröja dagvattnet, skapa biologisk mångfald som gynnar insekter och fåglar. Förutom detta är det estetiskt tilltalande med grönska. Ett utmärkt sätt att energieffektivisera fastigheter är att kombinera gröna tak och solceller.

Isoleringen är grunden
Vid planering av gröna tak och utökad användning av takytor med solceller måste man tänka på att belastningen ökar, vilket ställer krav på tryckhållfasthet och punktbelastning hos isoleringen. Ett alternativ som växt på marknaden är PIR (polyuretan) isolering som är en hård isolerskiva av polyuretanskum med god isoleringsförmåga. Denna kan användas enbart eller i kombination med traditionell mineralullsisolering som är obrännbar, vilket ses som en viktig fördel i samband med planering av solcellsanläggningar.

-En förutsättning för att lyckas är att beställaren är engagerad och sätter sig in i de olika lösningarna som erbjuds. Det finns rotbeständiga tätskikt som förhindrar att rötter växer ner i membranen. Bituminösa tätskikt kan därmed anläggas i ett eller dubbla lager under sedum. Syntetiska takdukar av PVC eller TPO är rotsäkra och utgör ett kostnadseffektivt alternativ på lite större takytor då monteringen generellt också går snabbt. Det finns av naturliga skäl ett ekonomiskt intresse för tillverkare i branschen att sälja tvålagstäckningar på grund av mängden material som krävs men sett till klimatpåverkan som det medför, kommer vi sannolikt framöver se större efterfrågan på rotsäkra enlagstätskikt från beställarna, säger Fredrik Segelstad.

Personligt engagemang vid upphandlingar
Gröna tak binder vatten och möjliggör skapandet av ett klimatanpassat samhälle men det som vi kommer se mer av och finns intresse för framöver är de s. k blågröna taken. En kombination av den gröna växtligheten med brunnar som fördröjer avrinningen. Det innebär att taken medvetet används till att magasinera vatten tillfälligt, vilket underlättar för dagvattensystemen som då hinner ta hand om vattnet. Alternativet är att gräva ner dagvattenmagasin i backen men då tar man också värdefull exploaterbar mark i anspråk.

-Det är många intressen som ska samverka och beställaren måste därför vara uppmärksam på hur upphandlingen genomförs, då de tekniska kraven ökar alltmer. Det kan då vara svårt med en totalentreprenad för att ha överblick på hur de olika lösningarna samverkar med varandra. Det kanske inte går att anlita en huvudentreprenör som har kunnandet och drivkraften att se till helheten. Beställaren måste själv både ha engagemanget och kunskapen för att få ihop ett bra fungerande system utifrån målet och syftet, menar Fredrik Segelstad.

Marie Louise Aaröe
Frilansjournalist