26 mars 2025 Klimatförändringar med ökade skyfall och stigande havsnivåer ställer nya krav på byggnadernas fuktsäkerhet. För att möta framtidens klimat behöver vi smarta dagvattenlösningar, robust byggnadsdesign och tydliga krav redan i planeringen. Är våra byggnader redo för extremväder?
Med ett förändrat klimat behöver vi tänka på fuktsäkerhet ur ett bredare perspektiv. Vi kan förvänta oss fler, och kraftigare skyfall, och vi måste säkerställa att våra byggnader klarar denna ökade belastning. Utöver risken för extrem nederbörd kan vi förvänta oss stigande havsnivåer och ökade flöden i vattendrag.
Risken att drabbas av extrem nederbörd, som vid ett 100-års regn, är mer än 60% under en hundraårsperiod. Dessa extremer är alltså högst sannolika och vi bör därför planera för dom.
Ytor som tidigare ansetts som trygga kan som en konsekvens av stigande havsnivåer och ökade flöden i vattendragkomma att svämmas över. Lägg därtill att vi gärna bygger nära sjöar och vattendrag. Risken för skador på våra byggnader torde vara uppenbar. Frågan är vem som ska ta ansvar för att skydda våra byggnader från extremväder?
Boverkets nya byggregler börjar att gälla 1 juli i år. Att beakta är att reglering kring dagvatten och dräneringsvatten har flyttats till kapitlet om fukt; just med hänvisningen att dessa kan orsaka fuktskador. Att dessa frågor ingår som en naturlig del i en fuktsäkerhetsprojektering borde därmed vara en självklarhet.
Vidare framgår i Boverkets nya byggregler att man vid bestämmande av fukttillstånd bland annat ska ta särskild hänsyn till fuktrelaterade uteklimatlaster under byggnadens livslängd. Detta betyder att man dels måste fastställa en förväntad livslängd för byggnadsverket, dels ta hänsyn till klimatförändringar under denna tid redan i projekteringsskedet. Det innebär att man i ett tidigt skede måste fastställa ett klimatscenario som vidare projektering ska utgå ifrån. I detta ligger en medvetenhet för vad byggnaden ska klara av kopplat till exempelvis stigande havsnivåer, översvämningsnivåer och dimensionerande temperatur. Som grund för val av klimatscenario ligger byggnadens beslutade livslängd.
För att skapa en så robust byggnad som möjligt bör man redan i ett tidigt skede genomföra simuleringar av vattenvägar vid extrem nederbörd. En medveten byggnadsgeometri kan avsevärt förbättra byggnadens förutsättningar att motstå översvämningar. Vidare måste det säkerställas att material och konstruktioner väljs som tål förväntad fuktbelastning. Detta gäller allt i från konstruktionsmaterial, grundläggningshöjd, rumsfunktioner och taklutning. För att säkerställa att viktiga faktorer som påverkar byggnadens resiliens mot extrem nederbörd eller tillfälliga översvämningar förs vidare till projekteringsskedet är det avgörande att dessa faktorer kravställs förfrågningsunderlaget, så att de tillvaratas genom hela projektet.
Dagvattenstrategier
Vi står inför stora utmaningar i form av snabbt växande städer med höga förväntningar på rekreationsvärden och vatten av god kvalitet. Samtidigt påverkar ökande klimatförändringar både ny och befintlig bebyggelsen. Man pratar om hållbart byggande och att spara på naturens resurser vilket innebär att stort fokus måste läggas på att säkra vårt bestånd mot klimatpåverkan. Det kräver stora insatser och ett tydligt samspel som innefattar många aktörer. För att nå en bra helhetssyn och hållbar hantering av dagvatten på stadsnivå så krävs en övergripande plan som de enskilda fastighetsägarna och aktörerna kan följa. Olika platser och städer har olika förutsättningar och utmaningar att hantera så det är viktigt att med anpassade planer.
Dagvatten vid extrem nederbörd
Ett förändrat klimat med ökade skyfall, översvämningar, vattenbrist och torka innebär betydande risker för både samhälle och naturmiljö. Klimatförändringarna förväntas leda till periodvis ökad nederbörd i stora delar av Sverige, vilket i sin tur ökar risken för översvämningar vid skyfall – ett problem som redan i dag orsakar stora utmaningar. Ett områdes förmåga att hantera skyfall beror på markens kapacitet att absorbera vatten och systemets förmåga att leda bort överflödigt vatten. När denna balans inte fungerar uppstår översvämningar, vilket kräver att dagvattenhantering samt vatten- och avloppssystem anpassas. Samtidigt bidrar större variationer i nederbördsmönster och stigande temperaturer till risk för vattenbrist i vissa delar av landet, med torka och försämrad råvattenkvalitet som följd. Detta sker samtidigt som vattenbehoven ökar.
Vid ett skyfall kan man enkelt säga att dagvattensystemet är satt ur spel och inte kommer kunna ta undan nederbörd. Det vatten som når en hårdgjord yta kommer att följa topografin och samlas i lågpunkter. Ligger en byggnad i en sådan lågpunkt är risken för skada uppenbar.
Hur mycket dagvatten som behöver hanteras beror främst på nederbörd, avdunstning och markytans egenskaper. En hårdgjord stad har minimal förmåga till naturlig infiltration varför en helhetssyn blir avgörande. Höjdsättning, val av material på byggnadens nedre delar, avledning av vatten från mark och byggnader blir kritiskt för byggnadens robusthet.
Vatten kan ta sig in genom brunnar, garageportar, fönster, dörrar och andra otätheter. Har man identifierat utrymmen som kan komma att översvämmas är det en relativt enkel åtgärd att flytta sådant som finns i källarutrymmen eller bottenvåningar som ligger i utsatta lägen. Serverar och el centraler bör därför flyttas till annan placering i byggnaden.
Stockholm
Stockholms stad har länge arbetat med dagvattenfrågor och var tidigt en föregångsstad i Sverige. Redan 1994 beslutade staden om en övergripande policy som anvisade att ”dagvatten i första hand ska hanteras genom infiltration och fördröjning vid källan innan samlad avledning”, s.k. lokalt omhändertagande (LOD). Detta för att kunna bevara vattenbalansen i staden samt minska belastningen på alla ledningsnät och reningsverk. Främst hanterar denna strategi en hållbar utveckling av stadens dagvattenhantering med fokus på vattenkvalitet och hantering av förändrad klimatpåverkan. Det är av största vikt att skapa en samsyn kring dagvattenhantering inom staden, både vid om- och nybyggnation och vid förändringar i den befintliga miljön. Alla måste ta ansvar för inte bara sitt eget utan även intilliggande fastigheter och byggnader för att åtgärder och hantering ska vara långsiktigt hållbart. Dagvattensystemet måste vara dynamiskt och utvecklas över tid.
Järvastaden hantering av dagvatten- ändrat nyttjande av mark
På gränsen mellan Solna och Sundbyberg ligger stadsdelen Järvastaden, ett bostadsområde som succesivt växt fram under 15 års tid. Tidigare har området använts för militär verksamhet och där har även bedrivits betongtillverkning, kross- och asfaltsverksamhet. Ny bebyggelse och ändring av nyttjande av mark krävde en utredning och simulering av dagvattenbelastning och yt avrinning för att undvika problem med översvämningar och byggnadsskador.
Utredningen identifierade problemområden samt möjligheter att hantera både dagens och framtida vattenbelastning med god marginal. Den översiktliga dagvatten- och skyfallsutredningen ledde till skapandet av ett av landets största dagvattenmagasin, med kapacitet att hantera 2180 kubikmeter vatten under mark.
I samband med schaktning och ändring av markförhållanden och uppförande av nya byggnader så har behov av en större insats krävts för att hantera dagvatten för att motverka problem vid hög vattenbelastning i området.
Omhändertagandet av dagvatten innefattar dels fördröjning av vatten under mark men även rening på allmän platsmark. Föroreningsberäkningar har gjorts och omfattar både mängder och halter, samt hur de påverkar recipientens statusklassificering och möjlighet till uppfyllandet av miljökvalitetsnormer, MKN.
Artikeln är avkortad, läs hela texten som pdf här:
Karolina JernelidFuktkonsult
Bengt Dahlgren
Elin KumlinFuktkonsult
Kumlin Fuktdimensionering
