18 december 2024 Kunskap om fuktens rörelser och påverkan är avgörande för hållbart byggande. Byggnadsfysikern Paula Wahlgren har i sin bok Fukt för arkitekter och andra husbyggare samlat erfarenheter och råd för att öka förståelsen för fuktens inverkan på byggnadsmaterial och konstruktioner. Artikeln berör praktiska exempel på fuktproblem och tar upp hur nederbörd och luftfuktighet påverkar byggnader och hur dessa kan förebyggas.
Att känna till hur fukt beter sig i byggnader är viktigt på många sätt. Någon funderar på hur man bäst torkar ut en byggnadsdel efter en fuktskada, någon tilläggsisolerar ett hus och behöver kunna resonera kring hur detta påverkar fukten i väggen, och ytterligare någon, kanske en arkitekt, behöver kunna resonera kring fukt vid val av detaljer. Att ha koll på fukten är också en förutsättning för ett hållbart byggande. Ständigt introduceras nya material och konstruktionselement, och äldre konstruktioner har behov av underhåll och renovering. Materialen och den fuktbelastning de utsätts för får inte äventyra inomhusmiljön i byggnaden eller orsaka nedbrytning av byggnaden. Detta är något som många yrkesgrupper behöver samarbeta kring, och ett viktigt steg är att förstå hur fukten rör sig och lagras i konstruktioner. Enligt Boverket är det fukten som orsakar de flesta skadorna i byggnader, och de konstaterar också att en viktig orsak till att det blir fel är kompetensbrist.
Denna artikel bygger på delar ur boken och belyser; transport av snö och regn och vad som är bra att tänka på kopplat till detta, luftfuktighet och hur den transporteras, samt något om hur vädret påverkar en byggnads fukttillstånd, där slagregn, sol och himmelsstrålning tas upp. Exemplen är främst sådana som man själv kan se och uppleva och som ger en förklaring till varför vissa byggtekniska detaljer finns eller varför vissa fenomen uppkommer.
Fukten kan färdas åt alla håll
Fukten angriper en byggnad från alla håll. Markfukten kommer underifrån, nederbörden kommer ovanifrån eller från sidan, luftfuktigheten kommer både inifrån och utifrån och detsamma gäller för läckage.
Att känna till hur fukt beter sig i byggnader är viktigt på många sätt. Någon funderar på hur man bäst torkar ut en byggnadsdel efter en fuktskada, någon tilläggsisolerar ett hus och behöver kunna resonera kring hur detta påverkar fukten i väggen, och ytterligare någon, kanske en arkitekt, behöver kunna resonera kring fukt vid val av detaljer. Att ha koll på fukten är också en förutsättning för ett hållbart byggande. Ständigt introduceras nya material och konstruktionselement, och äldre konstruktioner har behov av underhåll och renovering. Materialen och den fuktbelastning de utsätts för får inte äventyra inomhusmiljön i byggnaden eller orsaka nedbrytning av byggnaden. Detta är något som många yrkesgrupper behöver samarbeta kring, och ett viktigt steg är att förstå hur fukten rör sig och lagras i konstruktioner. Enligt Boverket är det fukten som orsakar de flesta skadorna i byggnader, och de konstaterar också att en viktig orsak till att det blir fel är kompetensbrist.
Denna artikel bygger på delar ur boken och belyser; transport av snö och regn och vad som är bra att tänka på kopplat till detta, luftfuktighet och hur den transporteras, samt något om hur vädret påverkar en byggnads fukttillstånd, där slagregn, sol och himmelsstrålning tas upp. Exemplen är främst sådana som man själv kan se och uppleva och som ger en förklaring till varför vissa byggtekniska detaljer finns eller varför vissa fenomen uppkommer.
Snö och regn kan transporteras horisontellt och uppåt. Här snöar det från höger.
Fukten kan färdas åt alla håll
Fukten angriper en byggnad från alla håll. Markfukten kommer underifrån, nederbörden kommer ovanifrån eller från sidan, luftfuktigheten kommer både inifrån och utifrån och detsamma gäller för läckage. Även vatten kan transporteras uppåt. Detta kan ske när det blåser mycket, och då kan vatten krypa uppåt på väggar och i värsta fall in under plåtar eller andra nederbördsskydd.
De nedre delarna av fasaden är extra fuktutsatta
Regn som träffar byggnaden bör ledas bort från byggnaden så snabbt som möjligt. En takfot skyddar kan skydda en hel byggnad mot regn när det är lite vind, om det är en låg byggnad.
Hårdlagda ytor nära byggnaden som inte lutar bort från fasaden kan ge mycket stänk, vilket ger en extra fuktbelastning på fasaden. Här stänker det från betongplattan framför huset och från bänken.
Den nedre delen av byggnaden får ta emot en större mängd regn än den övre delen, eftersom regnet rinner nedåt. Det innebär att detaljer i den nedre delen av byggnaden bör vara av extra vattentåliga material. Dessutom hänger droppar kvar på de nedersta delarna, vilket gör detaljutformningen extra viktig. På en spetsig kant är det svårare för dropparna att stanna kvar. Därför ska inte bara den övre kanten på ett staket vara snedskuren (för att vattnet ska rinna av), utan även den nedre kanten (så att dropparna inte hänger kvar).
Vatten rör sig också genom väggar
Vattnet kan rinna in, tryckas in av vinden eller så kan små springor och porer suga in vatten genom kapillärsugning. Vissa material suger vatten kapillärt bättre än andra.
Exempelvis är tegel ett kapillärsugande material. I gamla tegelväggar kan kapillärsugning resultera i saltutfällningar, vilket syns som ett ludet skikt på väggen och ibland misstas för mögelpåväxt. Det som har hänt är oftast att salter som varit lösta i marken har sugits upp i teglet. När vattnet med saltet når insidan av tegelväggen, dunstar vattnet medan saltet kristalliseras på ytan. Om kristalliseringen enbart sker på ytan kan det borstas bort, men om den sker inuti tegelväggen kan det orsaka saltsprängning. Kapillärsugning kan stoppas av vattentäta skikt, av luftspalter och av material med stora porer.
Artikeln än nedkortad. Läsa hela artikeln som pdf här:
Paula Wahlgren
Byggnadsfysiker, Adjungerad professor
