Finanssektorn måste ta ett större miljö- och klimatansvar

7 december 2022 Kapital- och finanssektorn har ett stort ansvar att bedriva en verksamhet som är trovärdigt för en hållbar utveckling och där har finansmarknaden en allt mer betydande och tydligare roll för samhällsbyggandet. En övergången till en mera grön finansiering gynnar både kreditgivarna och företagen och inte minst medborgarna skriver energi- och miljöstrategen och debattören Johnny Kellner.

Ingen sektor har en tydligare ekonomisk maktstruktur att styra och påverka klimatet i en positiv riktning än finanssektorn, inte minst inom samhällsbyggandet. Kapital- och finansmarknaden är ett smörjmedel i ekonomin där kapitalet behöver investeras i ”rätt” projekt och verksamheter för att möjliggöra en hållbar klimatomställning. Utsläppen av växthusgaser måste hittills betraktas som ett finansiellt misslyckande. Misslyckandet uppstår när marknaden och marknadspriser inte tar hänsyn till miljöns samhällsekonomiska kostnader och konsekvenser. För att näringslivet ska kunna ställa om till en mer hållbar utveckling krävs även långsiktiga politiska beslut som måste sträcka sig över flera mandatperioder.

För en kapitalinvesterare kan det finnas en grundläggande konflikt mellan ett avkastningsmål och ett hållbarhetsmål. Det innebär att en investerare av både hållbarhets och moraliska skäl ibland måste välja bort vissa bolag eller branscher från sina portföljer för att följa det egna bolagets antagna hållbarhetsriktlinjer. Det kan handla om att man exempelvis avstår från placeringar som i sig är lönsamma och som skulle bidra till en högre avkastning på kort sikt i den samlade portföljen. Industrins ökande intresse för hållbara val borde vara en viktig affärsmässig möjlighet för finansbranschen.

Finanssektorn bör medverka som aktivare part vid planering av nya bostadsområden
Kännetecknade för de finansiella hållbarhets- och miljöutmaningarna är varumärke, kundkrav och lönsamhet. Inom finanssektorn finns fortfarande en betydande osäkerhet och okunskap kring klimatförändringens effekter på miljön när det gäller dess indirekta påverkan på ekonomin. Finansiella bolag har dessutom en relativt kort planeringshorisont, vilket innebär att de inte ser klimatrelaterade risker eller möjligheter som ligger längre in i framtiden. Banker och finansieringsinstitut bör alltid sträva efter att vara en aktiv medverkande part med insyn i stadsdelars planering och dess framtida hållbarhetsrisker vid nya bostadsområden som till exempel vid utvecklingen av Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Traditionellt fondsparandet ger stora utsläpp av växthusgaser
Swedwatch är en ideell och politiskt obunden researchorganisation som kontrollerar att svenskrelaterade bolag följer internationella konventioner kring företagsansvar och hållbarhet samt att de bidrar till att nå globala åtaganden såsom Agenda 2030-målen¹⁾. Swedwatch visar i en tidigare rapport att svenska folkets totala finansiella investeringar i traditionella fonder fortfarande ger stora utsläpp av växthusgaser genom deras indirekta stöd till fossilmarknaden. Finanssektorn måste analysera sin omvärld, sätta tydliga mätbara och verifierbara mål samt ha en affärsplan för sin långsiktiga finansiella förvaltning med en tydlig trovärdig transparent hållbarhetsrapportering.

En ny rapport från Naturvårdverket visar att de fem största bankerna i Sveriges utlåning inte är i linje med Parisavtalet. I stället har utlåningsvolymen till industrier med höga utsläpp inom olje- och gasprospektering, stadigt ökat sedan Parisavtalet skrevs under. För att Sverige ska nå sina klimat- och miljömål och kunna utveckla kostnadseffektiva finansiella styrmedel behövs metodik och användbara data för att mäta finansiella flöden och förstå hur kapital till projekt används (allokeras).

Grön finansiering bidrar till att lyfta hållbarhetsarbetet
Genom att ställa krav vid finansiering, inte minst till byggsektorn, skulle det ge stora mätbara klimateffekter vilket är ekonomiskt möjligt redan i dag med tillgänglig och befintlig teknik. Ökad grön finansiering skulle ge effekter genom att lyfta hållbarhetsarbetet till kopplingen mellan hållbarhet och ekonomisk lönsamhet. Flera fastighets- och bostadsbolag väljer att bygga hållbara fastigheter och kan då få tillgång till den gröna finansieringen. Exempel på grönt krav vid finansiering är att energianvändningen ska vara 15-25 procent lägre än Boverkets byggregler för flerbostadshus. En annan aspekt är att en miljöcertifiering kan öka värdet och minska den finansiella risken för fastigheten. Investerare ser då fastigheten som en tryggare investering.

7 december 2022 Finansieringsbolag kan välja bort bolag från det urval av investeringsbara projekt som de inte anser som hållbara. Det kan även göras av både moraliska och etiska skäl om man tror att en viss verksamhet inte kommer kunna leverera på sikt eller att risken bedöms vara för hög. Med hjälp av EUs nya gröna taxonomi ska det nu förhoppningsvis bli enklare för banker att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar.

Gröna obligationer ges ut av bland annat banker, riksgälden, SPP där investerat kapital öronmärks att användas till miljömässigt hållbara investeringar. I grunden är det samma sak som vanliga obligationer men i detta fall måste ett regelverk följas för att säkerställa att kapitalet används till det angivna hållbarhetsmålet. Obligationen är ett räntebärande skuldebrev, som intygar att innehavaren har lånat ut pengar till den som har emitterat²⁾ obligationen. Bolag som emitterar respektive köper en grön obligation vill skicka budskapet till marknaden att företaget vill markera att de medverkar till något som är miljömässigt och ekonomiskt hållbart. De gröna obligationerna ger lägre räntekostnaden samtidigt som de vanligtvis ökar värdet på fastigheterna.

Det finns tredjepartsorganisationer med uppgift att certifiera gröna obligationer enligt vissa kravstandarder. Värdet av att äga eller emittera gröna obligationer har hittills främst haft karaktären av ett signalvärde. Det finns fortfarande en viss fara att investerare engagerar sig i miljöprojekt för att kunna få en grön stämpel, för att på så sätt slippa externa påtryckningar om miljöeffekten av övrig verksamhet som kan dölja annan mindre god finansieringsverksamhet.

EU har ett stort ansvar
EU-kommissionen har antagit en delegerad akt³⁾ enligt vilken finansiella och icke-finansiella företag ska informera investerare om sina tillgångars och ekonomiska verksamheters miljöprestanda. Marknader och investerare behöver tydlig och jämförbar hållbarhetsinformation för att förhindra grönmålning. Dagens delegerade akt innehåller närmare bestämmelser om vad, hur och i vilken form stora finansiella och icke-finansiella företag ska informera om när det gäller hur stor andel av deras verksamhet, investeringar eller utlåningsverksamhet som är i överensstämmelse med EU-taxonomin. Icke finansiella företag måste lämna information om hur stor andel av deras omsättning, kapital och rörelsekostnader som är knuten till miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet såsom detta definieras i taxonomiförordningen⁴⁾ för att förhindra grönmålning. Finansinstitut, främst stora banker, kapitalförvaltare, värdepappersföretag och försäkringsbolag måste upplysa om hur stor andel miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet som de finansierar eller investerar som utgör av deras totala tillgångar.

Den gröna given för EUs finansiering
Den gröna given är en färdplan för en hållbar ekonomi inom EU och infördes av Ursula von der Leyen när hon tillträdde som ordförande för EU-kommissionen. Avsikten med den gröna given är att förändra hela EUs ekonomi så att den är hållbar med tanke på framtiden. I gröna given ingår bland annat finansieringsfrågor. EU-kommissionen har i november 2022 antagit ett paket med förslag för att anpassa EU klimatpolitisk så att det går att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 57 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Därtill, innebär den nya överenskommelsen i EU att Sverige får ett åtagande (för utsläppen utanför EU-ETS) om att till 2030 ha 50 procent lägre utsläpp jämfört med år 2005.

En del av europeiska investeringsbanken, EIB⁵⁾ kommer att omvandlas till Europas klimatbank för riktade finansiella medel. EU-kommissionen hoppas på detta sätt kunna ge stöd till hållbara investeringar till den privata sektorn även i Sverige, bland annat genom att lansera en strategi för grön finansiering.

Ju längre marknaden avvaktar desto större blir den totala finansiella risken
Extrema väderhändelser där sannolikt klimatförändringarna kan vara en bidragande orsak ledde under år 2021 till ekonomiska förluster på byggnader och infrastruktur om 129 miljarder dollar enligt Institute for Global Health vid University College i London. Värmeböljor, svåra oväder och översvämningar påverkar förutom ekonomin och livsmedelsförsörjningen även människors mentala och fysiska hälsa. En av utmaningarna för den finansiella sektorn är att försöka förutse hur snabbt och kraftfullt framtiden kommer att te sig för att förebygga finansiella risker. Om finanssektorn inser verkligheten för sent riskerar flera av deras investeringar att gå förlorade.

Konklusion
Kapital- och finanssektorn har ett stort ansvar att bedriva en verksamhet som är trovärdigt för en hållbar utveckling och där finansmarknaden har en allt mer betydande och tydligare roll för samhällsbyggandet. Klimatrisker vid planering vid nyproduktion av till exempel nya bostadsområden är en av flera aktiviteter där finansmarknadens ansvar, insikt, inte minst kunskapsuppbyggnad måste öka. Övergången till en mera grön finansiering gynnar både kreditgivarna, företagen och medborgarna. Nationalekonomi är ingen exakt vetenskap, inte minst gäller det klimatekonomin. Det är en mycket komplicerad uppgift att uppskatta de långsiktiga finansiella konsekvenserna av klimatförändringarna. Dagens globala finanskris riskerar att klimatmålen nu bromsas upp. För att kunna gå vidare är det nödvändigt att finansmarknaden, energi- och industrisektorn får långsiktiga och förutsägbara klimatneutrala finansiella spelregler av politikerna.

Agenda 2030 är en handlingsplan av FN med 17 globala mål för omställning till ett hållbart samhälle för planeten och välståndet.
Emittera betyder att man ger ut eller “producerar” exempelvis nya obligationer i en emission.
Delegerad akt är rättsligt bindande och innebär att EU-kommissionen kan komplettera eller ändra mindre väsentliga delar av en rättsakt för att till exempel fastställa mer detaljerade bestämmelser.
Taxonomiförordningen är en europeisk förordning som fastställer kriterier för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar inom EU-unionen.
Europeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens finansinstitut för långfristig finansiering och ägs av EU:s medlemsstater. Banken tillhandahåller långfristiga lån till ekonomiskt bärkraftiga gröna investeringar för att bidra till EU:s politiska mål.