April 2019 Prefabricerade betongelement har använts under lång tid och under senare har användningen också ökat. Korrekt projekterat och utfört kan byggnadsverk av prefabricerad betong fungera mycket väl. Den här artikeln syftar till att tydliggöra att en bygghandling, BH, för byggnadsverk i sin helhet måste anpassas till användningen av prefabricerade betongelement. Rätt utförd BH säkerställer att inga allvarliga brister uppstår. Läs hela artikeln här som pdf.
I föreliggande artikel förutsätts att en BH består av grundläggande riskanalys, redogörelse för förutsättningar och metoder för dimensioner, RFMD, ritningar, beskrivning av material, utförande och kontroll, BMUK, kontrollplaner och drift- och underhållsplan, DoU.
En BH ska vara baserad på grundläggande riskanalys för byggnadsverket i den miljö den ska verka samt den funktion som den ska ha för samhället. Grundläggande krav på bärförmåga, beständighet och stadga ska behandlas i riskanalysen men även krav på DoU, LCC, LCA, störningsfrihet för boende invid byggnadsverket vid DoU samt störningsfrihet vid DoU för trafikanter som nyttjar byggnadsverket ska hanteras. Det är viktigt att notera att en byggherre enligt BBR kan vara skyldig att tillhandahålla ersättningsboende för boende som påverkas av framtida drift- och underhållsarbete.
Vidare kan även behovet av DoU påverkas av byggnadsverkets redundans. En slakarmerad plattrambro har t.ex. mycket större redundans än en motsvarande elementkonstruktion (utan motsvarande kontinuitetsarmering) tack vare att hela konstruktionen är ihoparmerad. Ett utbyte från platsgjuten ram till prefabricerad ram kan således påverka hela BH, från riskanalys, RFMD, till LCC och LCA och DoU inklusive kontrollplaner o.d.
Figur 1. Kraftigt skadat prefabricerat betongelement (GC-bro) med fritt liggande korroderande spännlinor och progressivt förankringsbrott.
Prefabricerade betongelement för hus o.d. har använts under lång tid och idag ingår prefabricerade betongelement i någon form i de flesta husbyggnadsprojekt (bostäder, kontor, industri). Även inom anläggningar används prefabricerade betongelement i mycket stor utsträckning inom t.ex. VA, stödmurar, kanalisation, järnvägssliper, perrongelement o.d. Under utbyggnaden av miljonprogrammet främst under 1960- och 1970-talet uppfördes ett stort antal gång- och cykeltunnlar samt gång- och cykelbroar av prefabricerade betongelement Både spännarmerad betong och slakarmerad betong användes. Vissa har fungerat väl men andra har fungerat
mindre väl, se figur 1 och 2 vilket resulterat i kostsamma och besvärliga reparationer och trafikavstängningar.
Figur 2. Pågående reparation av kraftigt skadad prefabricerat betongelement.
För att slutprodukten ska uppfylla lagkraven krävs att komplett BH enligt ovan samt utförandet anpassas fullt ut till den tilltänkta användningen. Tyvärr förekommer brister i såväl projektering, tillverkning och utförande vilka ofta enkelt kan undvikas. Brister hos redan monterade betongelement – så som fel betongkvalitet, fel täckskikt, fel cement, fel utförande – är mycket kostsamma att åtgärda. Inte sällan tvingas byggherrar att överta anläggningen trots bristerna då Allmänna bestämmelsers, ABs, skälighetsprincip ofta medför att brister som avsevärt påverkar anläggningens livslängd och DoU-kostnader regleras med förhållandevis begränsade värdeavdrag. Detta är förstås olyckligt för byggherren. Nedan lyfter jag fram några områden som bör beaktas för att undvika kostsamma avvikelser och icke godkända slutbesiktningar eller tvister.
För uppförande av en anläggning finns en rad olika upphandlingsformer och därtill hörande kontraktsformer och bygghandlingar. I begreppet BH innefattas här förutom ovan nämnda en grundläggande riskanalys. Givetvis kan även andra dokument ingå beroende på projektets art. Då artikelns omfång är begränsat hanteras endast upphandlingsformen generalentreprenad, GE. Vidare ansätts att Trafikverkets, TRVs, regelverk samt att AMA Anläggning används. I denna text avses fortsättningsvis AMA Anläggning vid referens till AMA Det förutsätts även att entreprenören, E, handlar upp betongelementen av underentreprenör, UE, inom kontraktet.
BH PROJEKTERAD FÖR PREFABRICERADE BETONGELEMENT
I princip är arbetsgången identisk vid BH projekterad för prefabricerade betongelement som för en BH vid utbyte till prefabricerade betongelement i redan upphandlad entreprenad. I det senare fallet måste dock omarbetningen av BH (inklusive riskanalys, redundans, LCC, LCA m.m.) ske under pågående entreprenad. Detta kan medföra betydande besvär för projektörer och granskningsorganisation (tidsbrist) vilket i sig är en risk som måste beaktas.
Vid projektering av BH är det av stor vikt att den är baserad på grundläggande riskanalys för anläggningen i den miljö den ska verka samt de funktioner som BH ska ha för byggherren samt omgivande byggherrar. De enskilda betongelementen utgör sällan några större svårigheter att projektera men när alla element, platsgjutna delar, lager, fogar, toleranser, montage, tätskikt, fogar m.m. ska kopplas ihop och beskrivas i BH uppstår ofta brister och motstridigheter. Detta kan vara förståeligt då dagens regelverk är omfattande och ibland svåröverskådligt på grund av den stora mängden dokument som ingår i regelverket.
Vanligen har ett element flera vitt skilda funktioner under och efter entreprenaden. Funktionerna kan dessutom strida mot varandra. Exempel på typiska funktioner är:
- Arbetsplattform
- Fallskydd (hög höjd och/eller över
vatten) - Kvarsittande form utan samverkan
- Kvarsittande form med full samverkan i driftsskedet
- Enskilt bärande element
- Säkerhet mot nedfallande föremål för trafikanter som passerar under byggnadsverket
Vid optimering av utformningen är det viktigt att korrekt avvägning mellan de olika funktionerna görs. Det finns annars risk att behov under produktionen skapar försämrad redundans och ökade underhållsbehov i driftsskedet utan byggherrens vetskap.
En bra arbetsplattform bör t.ex. inte ha uppstickande armering och armeringsstegar då de försvårar för upplag och arbetsstationer. Uppstickande tredimensionella armeringsstegar kan dock minska antalet bockryggar under elementen och/eller öka lastkapaciteten men medför att det är svårare att röra sig på plattformen. Uppstickande stegar kan förbättra redundansen för byggnadsverket men kan även ge ökad risk för arbetsplatsolyckor på grund av snubbelrisk. Exemplen påvisar tydligt att de olika funktionskraven för entreprenören måste vägas ihop med slutanvändarens behov.
För anläggningskonstruktioner med krav på inspekterbarhet är full samverkan generellt det enda alternativet vid pågjutning av ett element. Icke samverkande konstruktionsdelar (pågjutning utan vidhäftning) med springor, glidskikt o.d. som inte kan inspekteras mellan platsgjutning och prefabricerat element bör ej accepteras utan grundläggande utredning där samtliga funktionskrav beaktas. Möjligheten att upptäcka skador och brister i den bärande stommen försvåras av de icke samverkande elementen.
Följande grundhandlingar ska åtminstone tas fram och stämmas av med byggherren under projekteringen (förutsatt att komplett systemhandling finns):
- Riskanalys
- Komplett ”Redogörelse för förutsättningar och metoder för dimensionering” (RFMD) enligt TRV
- Kompletta ritningar med detaljer och samredovisning mellan element och platsgjutna delar
- Komplett BSAB-kodad ”Beskrivning av material, utförande och kontroll” (BMUK) som ska ansluta till gällande ANL AMA. Notera att även RA-delen i AMA ska beaktas fullt ut.
- Toleranser
- Kontrollplaner
- Montageplan
RISKANALYS
En BH ska vara baserad på grundläggande riskanalys för byggnadsverket i den miljö den ska verka samt den funktion som den ska ha för samhället. Grundläggande krav på bärförmåga, beständighet och stadga ska behandlas i risk analysen liksom krav på LCC och LCA. Störningsfrihet för boende invid byggnadsverket samt störningsfrihet för trafikanter som nyttjar byggnadsverket ska också hanteras. Riskanalysen ska löpande uppdateras när projekteringen förfinas. När en BH revideras på grund av användning av betongelement ska riskanalysen uppdateras och redovisas för byggherren skyndsamt.
RFMD
I samtliga delar av bygghandlingarna ska betongelementen behandlas, d.v.s. även i RFMD, vilket tyvärr inte alltid utförs av projektörer. Krav på betongelementen samt dess montage, lager, vattenbilade ytor, ingjutningsbruk, dubbar m.m. ska redogöras för och kraven bör stå under ett eget avsnitt i RFMD.
Även viktiga anslutningar och upplag bör beskrivas i RFMD så att det är tydligt att projektör och byggherre har samsyn kring dessa för anläggningen viktiga detaljer. Krav på upplag såsom minimiavstånd till fria kanter o.d. kan påverka projekteringen väsentligt varför upplagen bör hanteras, åtminstone övergripande, i RFMD. Även val av lager bör specificeras i RFMD. Läs hela artikeln här som pdf.
JONATAN PAULSSON-TRALLA
Tekn. Dr,
Bostek, Betong & Stålteknik AB