Maj 2019 Byggnadsintegrerade solceller börjar ta fart. Då är det taket eller fasaden som är solcellen istället för att man sätter solceller ovanpå fasad eller tak. Läs hela artikeln här som pdf.
I Norrahammar i Jönköping finns 29 nybyggda radhus med byggnadsintegrerade solceller mot söder. En panel, kallad Shing-El, motsvarar fem takpannor ger dessutom el. Solcellstaken ger 3,4 kilowatt per hus och 100 kilowatt tillsammans.
De är en del av en internationell trend. I USA finns nu två miljoner soltak. Det tog 40 år att nå upp till en miljon, men bara tre år från en till två miljoner tak. I Storbritannien finns en miljon; Labour vill öka till 1,75 miljoner, särskilt för låginkomst tagare.
– I Kalifornien är det lag på att man ska ha solceller på nya hus. Annars får man inte bygglov, säger Christer Larsson, affärsområdeschef vid SolTech i Stockholm som utvecklar och säljer byggnadsintegrerade solceller.
Christer Larsson, affärsområdeschef SolTech.
Husen i Jönköping såldes in delvis med miljöargument där SolTechs solceller var en del. Men miljön är inte det enda argumentet. Vid en fastighet i Uppsala bytte Vasakronan tidigare i år ett plåttak mot ShingEl, och fick på det sättet solceller för 7 kronor/watt. Det är klart fördelaktigt jämfört med att först sätta dit ett nytt plåttak och sedan sätta solceller ovanpå.
Vasakronan har också framhållit att det är snyggare med solcellstak än solceller på tak.
Sverige är bara i början av solcellsboomen. 2018 nästan fördubblades kapaciteten till 400 megawatt enligt Svensk Solenergi. Det ger någon promille av elförsörjningen att jämföra med två procent i hela världen och sju procent i Tyskland.
De flesta solcellerna i världen finns i stora fält. Endast liten del är byggnadsintegrerade, eller BIPV, ungefär 1 procent i Sverige 2017 (ref. Svensk Solenergi). Men den växer.
Marknaden är enorm, enligt Christer Larsson.
– Det byts 30 000 villatak per år i Sverige för 5-6 miljarder per år, säger Christer Larsson.
Till det kommer större fastigheter där solceller ofta är en del av varumärke och miljöprofilering. Förutom tak kan fasader kan också byggas som solcellsfasader.
– För oss är det en ganska ny produkt som vi inte riktigt hunnit marknadsföra, säger Christer Larsson.
Panelerna är normalt svarta, men kan också göras som halvtransparenta fasadmaterial i flera färger. De finns att beskåda på ett nytt parkeringshus i Vallastaden, Linköping.
Det finns fler nischer. I Karlskrona bygger Swede Energy, SolTechs dotterföretag, också ett solcellsfält, men det är inget vanligt fält. Det byggs ovanpå en gammal soptipp som täckts med gummiduk och jord, alltså annars obrukbar mark.
– Den bara låg där. Det var inte snyggt. Utmaningen var att få dit solcellerna utan att penetrera marken. De är placerade i en sorts baljor med grus som tyngd, säger Christer Larsson.
Det blir Sveriges största solcellsanläggning med 6 000 kilowatt.
De flesta solceller i världen och Sverige är av kisel. SolTechs paneler använder en annan teknik, tunnfilm med kadmiumtellurid. De är till 90 procent återvinningsbara och byggs i en fabrik i Kina, och kan även återvinnas där. SolTech har en stor del av sin verksamhet i Kina. Läs hela artikeln här som pdf.
Fredrik Lundberg Frilansjournalist