24 september 2024 Bygg- och fastighetssektorn står idag för cirka 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser[1] samt genererar runt 40 procent av allt avfall i landet.[2] För att kunna möta de globala klimatmålen är det därför viktigt att branschens resursförbrukning minskas. Ett sätt som detta föreslås ske är genom digitalisering. Digitalisering har kommit att bli en viktig fråga för samhällsbyggnadssektorn och idag pågår en snabb utveckling av nya digitaliseringsmodeller och verktyg, varvid byggnadsinformations-modellering (BIM) kommit att stå i centrum för denna utveckling.
BIM är mest känt för att skapa digitala 3D-modeller av byggnadsverk, men kan även användas för att optimera resursanvändningen genom byggnaders hela livscykel. Genom att simulera och analysera olika designalternativ i ett tidigt skede kan man välja mer hållbara material och konstruktionstekniker. Under byggfasen kan BIM bidra till att minska mängden avfall dels genom att förhindra fel som skulle kräva ytterligare resurser för att avhjälpa, dels genom möjligheten till öppen datadelning som möjliggör för återanvändning av material i samhällsbyggnadsprojekt. Även efter att byggnaden tas i bruk kan BIM bidra till ökad hållbarhet. Genom att integrera driftsdata i BIM-modellen kan fastighetsförvaltare optimera energianvändningen och minska driftkostnaderna. Detta leder inte bara till ekonomiska besparingar, utan också till en minskad miljöpåverkan under byggnadens hela livstid.
Boverkets rapport 2024:5
I dagsläget saknas svensk lagstiftning om digitaliseringen av byggprocesser, men både Sveriges riksdag och regeringen har uppmärksammat detta som en viktig fråga. På regeringens uppdrag publicerades därför nyligen Boverkets rapport 2024:5 Byggnadsinformationsmodellering, BIM – stöd för offentliga aktörer. Syftet med rapporten är att främja digitalisering av byggprocesser genom att utveckla stöd för offentliga aktörer avseende användningen av BIM. Boverket har genom rapporten identifierat ett behov av nationell reglering samt vikten av att utveckla ett gemensamt språk som kan appliceras på hela branschen. Boverkets förslag kan sammanfattas i följande punkter:
- Enhetlig informationsleverans vid offentlig upphandling
Boverket rekommenderar att Upphandlingsmyndigheten, eller annan lämplig myndighet, utvecklar gemensamma krav på leverans av byggnadsinformation vid offentlig upphandling. De grundläggande kraven ska baseras på ISO 19650[3] och öppna format för informationsutbyte. På så vis ska enhetliga och jämförbara informationsleveranser säkerställas. - Gemensamt klassificeringssystem
Boverket föreslår även att Sverige bör verka för att EU-kommissionen ger uppdrag åt den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) att utveckla och förvalta ett gemensamt klassificeringssystem för byggda miljöer. Detta skulle skapa ett enhetligt språk och därmed
minska handelshinder på den inre marknaden, vilket bland annat skulle ge upphov till en större geografisk marknad gällande konsulttjänster i samband med offentliga upphandlingar. - Användning av BIM i bygglovsprocessen
Boverket föreslår dessutom att sökande ska kunna använda BIM-modeller direkt i bygglovsprocessen i stället för att behöva ta fram och lämna in en särskild uppsättning analoga handlingar. På så vis undviks merarbete och extra kostnader. Uppdraget att undersöka och fastställa vilka krav som ska ställas på användningen av BIM i bygglovsprocessen föreslås tillkomma Boverket. - Utveckling och utbildning
Slutligen betonar Boverket behovet av kontinuerlig utbildning och utveckling inom branschen för att säkerställa att nya klassificeringssystem och digitala verktyg används effektivt. För att underlätta implementeringen av BIM är det även viktigt att flera aktörer bidrar till arbetet. Mjukvaruleverantörer behöver utveckla användarvänliga lösningar medan beställare måste efterfråga högkvalitativa informationsleveranser.
Implementeringen av BIM hos offentliga aktörer kan medföra betydande kostnadsbesparingar och effektiviseringar för bygg- och fastighetsbranschen. Boverkets förslag på en gemensam och enhetlig informationsleverans vid offentlig upphandling hade undanröjt flera hinder som företag idag ofta stöter på när de ska interagera med offentliga beställare. Genom att slopa det traditionella leveranskravet på 2D-ritningar slipper företag bryta den redan digitaliserade processen för att lägga ner onödig tid och arbete på att ta fram analoga handlingar till beställaren.
Digitaliseringens påverkan på juridiken och kontraktet
Digitaliseringen får också en direkt påverkan på kontraktet och juridiken kopplad till samhällsbyggnad. Nya juridiska frågeställningar följer med den nya tekniken. Eftersom tekniken kan vara med och påverka en byggnads hela livscykel kommer det också påverka juridiken i alla skeden av livscykeln, i allt i fråga om datasäkerhet vid val av datamiljö till kravställande vid upphandling som villkor under projektet osv.
Under det inledande skedet av ett byggnadsprojekt, för vilket digitala verktyg ska användas, bör beställaren fundera över hur denne vill kunna använda den information och data som tas fram avseende byggnaden under projektet. Det finns goda skäl att se över kontraktsvillkoren i ett tidigt skede av byggprojektet så att de rimmar med tekniken som ska användas och behoven efter färdigställandet av byggnaden, såsom vid drift och underhåll av byggnaden. För att tillse en ökad hållbarhet med minskad miljöpåverkan under byggnaders hela livscykel med ekonomiska besparingar till följd, behöver juridiken vara med. Frågor om ägande och tillgång till information och data såväl under som efter projektet behöver ses över, särskilt om den ska kunna användas i optimeringssyfte under hela byggnadens livscykel. Därutöver är det för byggprojektet bra att se över vilken rangordning det digitala verktyget ska ha i kontraktshandlingarna. Villkor för avisering och underrättelser kan behöva anpassas utifrån de nya digitala verktygen, likaså villkor för tidplanearbete men också formen för slutbesiktning.
Har du frågor om digitaliseringens påverkan på bygg- och fastighetssektorn och juridiken? Hör av dig till oss för mer information och rådgivning.
 IDA M ULFSDOTTERAdvokat & partner ida.m.ulfsdotter@foyen.se |
 ESMERALDA EBERHARDSONBiträdande jurist esmeralda.eberhardson@foyen.se |
[1] Boverket, ”Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn”, Hämtad 27 juni 2024,
[2] Boverket, ”Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder av avfall”, Hämtad 27 juni 2024,
[3] ISO 19650-1:2018, Organization and digitization of information about buildings and civil engineering works, including building information modelling (BIM) — Information management using building information modelling.
